Att skriva så enkelt som möjligt – men inte enklare

Texter som ska kunna förstås av ett stort antal läsare måste skrivas så enkelt och begripligt som möjligt. Det finns inget kontroversiellt i det påpekandet. Men i rekommendationer om hur man skriver enkelt kan man också se uppmaningar som "undvik facktermer", "undvik helst facktermer men om de är absolut nödvändiga förklara dem väl", "konsten att skriva om teknik och vetenskap så att envar ska förstå handlar bland annat om att undvika svårbegripliga facktermer" etc.

Många skribenter reagerar på denna strävan efter enkelhet när de har fått sina egna texter förenklade av andra. Förenklingen kan ha gått så långt att skribenten inte känner igen sin egen text, budskapet når inte fram eller känns inte längre trovärdigt. Och det värsta av allt, ibland är den förenklade texten inte längre begriplig (det finns vetenskaplig forskning som visar det).

Ändå hörs rekommendationen "undvik facktermer" ofta.

Egentligen handlar det nog om ett budskap som har trängt igenom alltför väl hos väldigt många som granskar andras texter eller som ger rekommendationer om hur man ska skriva enkelt. Det är självklart att för vissa målgrupper och vissa fackområden kan man inte undvika facktermerna – och varför skulle man göra det? Facktermerna ger ingångar till ämnet i fråga, öppnar möjligheter för vidareläsning, signalerar att här handlar det om något som är specifikt och inte självklart för "alla". Dessutom, det är inte så lätt att i "vardagliga ordalag" skriva om en fackterm, bättre då att förklara den, men den måste då förklaras med den betydelse den har inom sitt fackområde.

Nej, rekommendationen "undvik facktermer" måste nyanseras, det gäller alla texter. Som vanligt är det målgruppen som avgör hur man hanterar termer i en text: Ska de användas med eller utan förklaringar? Ska man generalisera, det vill säga ta en överordnad mer allmän term i stället för en underordnad mer specifik (t.ex. skriva "en sorts granit" i stället för "greisen"). Ibland kan det faktiskt vara möjligt att ersätta termen i texten med dess förklaring eller definition: "Ett centralt problem i ytfysiken har varit ..." (ur vetenskaplig text) kan jämföras med "Sveptunnelmikroskopet har först börjat användas inom den del av fysiken där man forskar om hur ytorna hos metaller och halvledare är uppbyggda ..." (ur populärvetenskaplig text). När det finns en väl utarbetad terminologi till hands, med definitioner, så ges goda möjligheter till sådana lösningar.

Utan facktermer kan vi inte beskriva väsentligt och specifikt kunnande: undvik dem inte!

Anna-Lena Bucher, vd