Bästa möjliga förfaringssätt vid terminologiarbete

Den 15–17 april ordnade DTT (Deutscher Terminologie-Tag e.V.) och DIT (Deutsches Institut für Terminologie e.V.) ett symposium i Heidelberg. Temat var beprövad erfarenhet och bästa möjliga förfaringssätt (”best practices”) vid terminologiarbete.

Deltagarna, cirka 170 personer nästan uteslu­tande från Tyskland och Schweiz, sysslar med terminologi, antingen som terminologer eller som översättare, tekniska redaktörer eller teknik­informa­törer i företag, banker eller myndigheter. Ett exempel på ett framgångsrecept gavs i ett föredrag om Gerberit, ett företag som utvecklar och tillverkar system för vvs-branschen (installa­tions­system, cisterner och spolsystem, avlopps­system och tappvattensystem). Företaget finns i ett 40-tal länder, hanterar cirka 14 000 artiklar och benämner samtliga på 26 språk.

Länge var terminologifrågorna något som enbart översättarna brottades med, och det först när produkten var både konstruerad, tillverkad och i viss mån redan marknadsförd. Sedan några år rör sig emellertid medvetenheten om terminologins betydelse och värde för tillverkningsprocessen och all därtill hörande dokumentation tidsmässigt allt närmare idé- och konstruktionsstadiet. Det betyder till exempel att terminologiarbetet har integrerats i den gällande processorganisationen inom Gerberit som en stödprocess. I praktiken kan terminologerna alltså vara med redan i idéstadiet när det gäller utvecklingen av en ny produkt. Och inte bara där – man har också utbildat flera expertgrupper i företaget i terminologi och man har fått marknadsavdelningen att förstå att de inte ska använda ett ”blommigt” språk och inte vara frikostiga med synonymer!

Ett längre referat om symposiet kommer i nästa nummer av TNC-aktuellt.