Demokrati, kreativitet, digitalisering – vad betyder det?

Den sista tiden har det förekommit debatter i pressen som delvis har att göra med oklara och oprecisa begreppsavgränsningar eller olämpliga termval. Här några exempel:

I en världsomspännande enkät visade det sig att var fjärde svensk student tyckte det skulle vara bra om Sverige styrdes av en stark och odemokratisk ledare. Detta väckte först uppståndelse, men ett par dagar senare tog debatten en annan vändning när några ansåg att de tillfrågade kanske inte förstått frågan, kanske inte visste skillnaden mellan demokrati och diktatur. Några tillfrågade studenter höll med och menade att dessa begrepp inte behandlas särskilt grundligt i skolan. Vi kan konstatera att enkät- och opinionsundersökningar är ganska meningslösa om man inte förvissar sig om att de tillfrågade förstår vad frågorna handlar om.

I DN, söndagen den 19 juni, fanns en artikel om sambandet mellan psykos och kreativ begåvning. En svensk studie har gjorts och det var den som artikeln handlade om. Doktoranden Simon Kyaga som gjort merparten av studien sa: "Det största problemet var att definiera vad som är kreativitet. Men vi kom fram till att vi skulle välja människor med yrken som författare, bildkonstnärer, fotografer, designer, musiker och skådespelare. Vi fick också uppmaningen att ta med forskare." Artikeln avslutas med att Simon Kyaga ändå säger att med kreativ menas att man ska fatta självständiga beslut baserade på en stor mängd information.

Digital och digitalisering används frekvent i många sammanhang, det talas om den digitala revolutionen, den digitala världen, regeringen arbetar just nu med en digital agenda enligt vilken man siktar på att Sverige ska kunna vara den mest framgångsrika digitala ekonomin. I biblioteksvärlden talar man om digitaliserade böcker. Men vad avses egentligen? Det är inte alldeles entydigt och klart, åtminstone inte i alla sammanhang där det används. Är det samma digitalisering som avses varje gång? När behöver vi vara precisa och när kan vi vara vaga? Och hur ska man veta vad som är vad? Kanske en begreppsanalys kunde vara på sin plats för att se om man talar om ett eller flera begrepp?

Finansmarknadsminister Peter Norman säger (DN 20 juni) att finanssektorn nästan är "den enda sektor där en säljare kallas för rådgivare. Köper du en dammsugare på Electrolux får du inte tala med en dammsugarrådgivare. Men i finanssektorn kallas de för rådgivare. Jag vill påstå att det där kollrar bort kunderna". Bra rutet, Peter! I allt seriöst terminologiarbete väljer man den term som bäst speglar det bakomliggande begreppet. Man kan vilseleda mottagarna om man väljer "fel" term.

Men nu är sommaren här och SMHI har i alla fall en entydig definition av sommar:

'årstid då dygnets medeltemperatur varaktigt överstiger 10 °C i minst fem dygn i följd'

Skön sommar till alla bloggläsare!

Anna-Lena Bucher

Blogginlägg 21 juni 2011