|
Att standardisera termer är en kreativ syssla.
Detta tråkiga ord standardisering. En gång vägrade mina studenter ens få veta vad det innebär. Det är kreativitet som gäller nuförtiden, inte dess motsats som standardisering sägs vara. Men är det verkligen en motsats? Utan att tänka på det använder vi alla mycket av det som tillkommer genom standardisering. "Vi är omgivna av standarder. Du kan t.ex. sätta dig i vilken bil som helst, och pedalerna sitter på samma ställe. Standard. Du kan spela din DVD i vilken DVD-spelare som helst oavsett vad det är för tillverkare. Standard", säger SIS, den svenska standardiseringsorganisationen.
Ett ännu längre ord är terminologistandardisering. Jag hör läsarna sucka uppgivet: ännu tråkigare. Det kan vara roligt, säger jag efter 18 års sysslande med terminologistandardisering. Och i vår tid där alla kommunicerar med alla och där en liten "twitt" kan få ett omfattande genomslag är det ännu viktigare med effektiv och entydig kommunikation. Där kommer terminologi in. Används termer konsekvent och entydigt förstår man varandra bättre. I alla fall inom de egna fackområdena.
En av huvudaktörerna i terminologistandardiseringsvärlden är TC 37, en teknisk kommitté inom ISO (International Organization for Standardization) som heter Terminologi och andra språk- och innehållsresurser. I kommitténs arbetsgrupper sker mycket av internationellt terminologistandardiseringsarbete. Där samlas experter med helt olika bakgrunder: IT-folk och dokumentalister, översättare och bibliotekarie, lärare och lokaliserare, dock alla med intresse och förståelse för terminologi och språk. Man pratar termbanker och format, terminologisk begreppsmodellering och riktlinjer för hantering av terminologi vid översättning och tolkning, teckenspråk och lingvistiska annotationer. Så var det också i år när TC 37:are – drygt 100 deltagare från 20 länder – samlades i Dublin för sin årliga mötesvecka.
Här är ett axplock av det jag snappade upp under de olika mötena i NSAIs (National Standards Authority of Ireland) lokaler:
– Hur definierar man begreppet begrepp? (Återigen! Hur många gånger har jag inte hört denna fråga vid den här typen möten. Ändå är det förståeligt att den kommer upp: så många olika områden har sin egen uppfattning om detta begrepp.)
– Var går gränsen mellan typ av kännetecken och dimension? (Oj, detta är väldigt specifikt för just terminologisk begreppsanalys.)
– Kvalitetssäkring och terminologikontroll i översättningsprojekt ... (Javisst, här diskuteras allmänna riktlinjer för översättningar.)
– UML i terminologiarbete ... (Inom det här området kommer terminologer i kontakt med bl.a. informations- och datamodellerare. En representant för OMG, Object Management Group, som är en stor aktör inom databranschen föreslår vidareutveckling av ett projekt som initierats och letts av Sverige.)
– Terminological markup framework, digital interoperability between terminological resources and other types of knowledge organization systems ... (Här går det undan. Ett friktionsfritt utbyte av terminologisk information är A och O i denna globaliserade värld.)
Jag lämnar Dublin med nya idéer och förhoppningar. (Terminologistandardiseringsarbetet avstannar inte utan fortsätter elektroniskt och IRL – "in real life" –, internationellt och nationellt inom kommittéer som här i Sverige i SIS/TK 115 Terminologi och språkliga resurser.)
Och begreppet begrepp? Här är en definition som nordiska terminologer använder: http://www.tnc.se/terminologi-foer-terminologiarbete.html.
Claudia Dobrina
|
Kommentarer