Juridiskan

Ann Blückert har undersökt hur studenter skolas in i "juridiskan" i sin avhandling Juridiska – ett nytt språk?. Syftet är att belysa och analysera skrivande, text­respons och språklig normfördelning i juridikutbildningen vid Uppsala universitet. Frågorna hon ställer är följande:

• Vilka språkliga och textuella aspekter berörs i juridik­lärarnas textkommentarer och skrivhandledning?
• Vilka typer av språknormer framträder och hur förhåller sig dessa till allmänspråkets normer och till språk­normer i andra vetenskapliga sammanhang?
• Vad präglar den kontext som juridikstudenternas språkliga inskolning ingår i?

Även förslaget till ny skollag har utifrån ett språkligt perspektiv diskuterats – och kritiserats av lagrådet. Det går att utläsa av protokollet från sammanträdet den 24 februari 2010. Det finns många språkliga frågor lagrådet slår ned på: dispositionen, vissa ordvändningar och den språkliga inkonsekvensen. För TNC är det intressant att notera att lagrådet lagt stor vikt vid hur grundläggande begrepp hanteras i lagen, till exempel begrepp som elev, fristående fritidshem, fristående förskola, undervisning och utbildning. I protokollet sägs bland annat följande:

Eftersom den föreslagna skollagen är omfattande är definitionerna och användningen av olika begrepp av avgörande betydelse för en enhetlig tolkning och tillämpning, särskilt som nämnda definitioner innebär att begreppen ges en innebörd som ligger vid sidan av de aktuella begreppens betydelse i vanligt språkbruk. Det finns också andra ord och uttryck i skollagen som används i en betydelse som inte är självklar för tillämparen, men där någon definition inte ges. Det gäller bl.a. de närliggande begreppen öppen förskola, öppen fritidsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. (s. 10)

Det som sägs av lagrådet är inga nyheter för oss termino­loger. Men ibland är det bätttre om andra pekar på brister i hanteringen av terminologi. Vi terminologer vet att om man inte har ordning och reda på termer och begrepp när man skriver kan det bli näst intill omöjligt för läsaren att förstå en text. Termer som förekommer i allmänspråket i en vid och oskarp betydelse, t.ex. elev, undervisning och utbildning, behöver i skolsammanhang preciseras och som regel snävas in. Man behöver avgränsa till exempel undervisning och utbildning från varandra. Lika viktigt är det att relativt nya begrepp ges tydliga definitioner - man kan inte utgå ifrån att termen öppen förskola är självförklarande. Alla de tre nämnda begreppen kan redas ut genom terminologiarbete.

Nu arbetar Utbildningsdepartementet om lagtexten utifrån den kritik som framförts. Vi hoppas givetvis att kritiken mot hur de grundläggande begreppen använts hör till det som beaktas. TNC kan alltid hjälpa till med att reda ut begreppen, och i Rikstermbanken kan man hitta en del definitioner att utgå ifrån, exempelvis definitionerna av utbildning och undervisning. Till alla lagskrivare: glöm inte den resurs som TNC och Rikstermbanken utgör!

(TNC anordnar i maj seminariet "Terminologi till lags" om terminologi och definitioner i lagtext och om juristers terminologiska ansvar. Mer information om detta seminarium kommer senare här på vår webbplats.)

Anna-Lena Bucher