|
När ett fackområdes begrepp utreds används många källor, både skriftliga och muntliga. Begreppen analyseras inte ett och ett utan tillsammans med andra näraliggande begrepp. En tydlig avgränsning av ämnesområdet är nödvändig, och målgruppen för terminologin måste vara bestämd. Det terminologiska utredningsarbetet bedrivs i arbetsgrupper där flera experter och terminologer samarbetar. Ibland är diskussionerna om vissa begrepp utdragna. Målet är att få fram en ändamålsenlig avgränsning och beskrivning av begreppen. Termer på ett eller flera språk, eventuell definition och annan önskvärd information om ett begrepp samlas i en så kallad termpost. Termposterna kan sedan publiceras i en ordlista eller i en termbank, t.ex. i Rikstermbanken.
Om terminologiarbetet bedrivs på detta sätt kan det utan tvekan klassas som ett kvalitetsarbete.
När vi tillhandahåller terminologi från många olika fackområden som nu i Rikstermbanken, så är förutom kvalitet också kvantitet en viktig aspekt att tänka på. Det måste finnas en viss kvantitet, en kritisk massa, av termposter för att användarna ska tycka att det är lönt att söka. Kvantitet och kvalitet har därför i allt termbanksarbete alltid stått som två motsatta krafter som man måste förhålla sig till. För en nationell termbank som Rikstermbanken blir båda kraven extra starka eftersom användargruppen potentiellt kan bestå av alla yrkesverksamma, åtminstone i Sverige.
Frågan om kvantitet och kvalitet i termbanker berördes i samband med TKE-konferensen 2010 som hölls i Dublin i början av augusti. Temat för konferensen var Presenting Terminology and Knowledge Engineering Resources Online: Models and Challenges. Henrik Nilsson deltog med ett föredrag om Rikstermbanken. Terminologen Barbara Inge Karsch (som arbetat många år inom Microsoft) deltog även och kommenterade frågan i sin blogg (http://bikterminology.com/2010/08/19/quantity-matters/) så här: " As terminologists, we are sometimes very focused on quality. But let's not forget that eventually someone will want to hear what has been accomplished by a project. The number of entries is one of the easiest way to communicate that to a business person."
Rikstermbanken innehåller i nuläget över 67 000 termposter vilket i sig motsvarar runt 250 000 termer. Är det mycket? Nja, det finns många större termbanker med flera miljoner termer, t.ex. EuroTermBank, IATE och Termium. Men med svenska mått mätt är det mycket, och man bör komma ihåg att över 70 procent av Rikstermbankens termposter innehåller en definition eller en förklaring. De termposter som kommer från TNCs ordlistor har arbetats fram på ett sådant sätt som beskrivs överst här i bloggen. De termposter som kommer från annat håll än TNC har granskats av minst en, men ofta två terminologer - allt för att borga för att de håller en viss kvalitet.
En termbank som Rikstermbanken blir aldrig klar; det finns gamla termer att fylla på med och ständigt nya. Språkets ordförråd växer till största delen med termer från olika fackområden.
I arbetet med Rikstermbanken har vi ställt oss ett antal frågor som har med användarnas eventuella önskemål att göra: Är användarna intresserade av att ha äldre terminologi med? I så fall skulle mängden termer öka. Eller är det den normativa aspekten som är mest intressant? Vill man alltså hellre ha färre, men "tyngre", "väletablerade" termer? Är det önskvärt att öka antalet termposter som innehåller information om ett visst begrepp inom ett viss fackområde med kanske snarlikt formulerade definitioner? Eller vill man snarare ha en harmonisering mellan organisationer inom ett fackområde vilket skulle leda till färre termposter?
Hur som helst: Rikstermbanken befinner sig fortfarande i ett första skede. Och vi på TNC kommer att fortsätta att fylla på med material. Målet är: "Alla termer på ett ställe".
|
Kommentarer