Historia

TNC bildades 1941 som en ideell förening med namnet Tekniska nomenklaturcentralen. Sedan år 2009 är TNC ett aktiebolag. TNC har även ett uppdrag från Näringsdepartementet för att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället.

Nedan kan du läsa om vad som ledde fram till bildandet av Tekniska nomenklaturcentralen och hur arbetet sett ut genom åren.

Klicka på årtalen för att läsa om TNCs historia:

2015

2015 Under året har TNC många stora och små uppdrag. Uppdragen kan delas in i två huvudgrupper. I den första huvudgruppen är målet att reda ut begrepp för att komma fram till definitioner och termer som ska underlätta kommunikationen mellan människor som är verksamma inom ett fackområde. Hit hör uppdraget för Universitets- och högskolerådet som TNC arbetat med sedan 2007. Här håller terminologer från TNC i arbetet med en svensk-engelsk databas för den högre utbildningen, som nu består av 1 542 poster. Det typiska användningsområdet för den här typen av uppdrag – som en sådan databas – är skrivna texter, till exempel rapporter och instruktioner som ska kunna tolkas entydigt.

I den andra huvudgruppen är det långsiktiga syftet att säkerställa kvaliteten på datoriserad information. Det kan handla om klassifikationer (som för Sveriges Kommuner och Landsting) eller informationsmodeller (som för Socialstyrelsen). Avsikten med dessa uppdrag är att göra tydligt vilken information som ska fångas eller lagras för ett särskilt ändamål. För att komma fram till det är den terminologiska metoden ett verkningsfullt stöd. I dessa uppdrag har TNC ofta samarbetat med informatiker och verksamhetsanalytiker, ett samarbete som varit mycket fruktbart och utvecklande.

Utbildningsverksamheten bedrivs i oförminskad skala. TNC utbildar studenter i terminologiarbetets metoder och principer vid Linnéuniversitetet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet. För Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet håller TNC:are en delkurs i terminologi, liksom för studenterna på Språkkonsultprogrammet. Dessutom hålls skräddarsydda kurser för bland annat teknikinformationsföretag, riksdagen och Utrikesdepartementet. Sex öppna kurser hålls också i TNCs bibliotek.

Rikstermbanken växer och omfattar vid årets slut 113 800 termposter (101 900 vid utgången av 2014). Mest sökta är som vanligt byggtermer, till exempel småhus, storkök, byggnad, våning, komplementbyggnad, våningsplan, byggnadsarea, bruttoarea och bostad.

Personalstyrkan på TNC utökas med två nya terminologer som ersätter dem som slutade under 2013 och 2014.

I vårpropositionen aviserar regeringen att TNC får oförändrat anslag under 2016. Samtidigt beslutar man att tillsätta en så kallad bokstavsutredning om det offentliga terminologiarbetet i Sverige, som inleds i oktober. Framtiden för TNC är därmed fortsatt osäker.

2005–2014

2014 En epok avslutas i och med att Anna-Lena Bucher går i pension. Anna-Lena har verkat som vd i drygt 10 år och innan dess varit terminolog sedan 1973. Förutom ett uppskattat ledarskap har hennes gärning omfattat mycket utbildning, många föreläsningar och artiklar och ett stort antal terminologiprojekt. Anna-Lena uppvaktas vid pensioneringen av många representanter för kunder och samarbetsorganisationer. Ytterligare en TNC-medarbetare går i pension vid årets slut, liksom två andra gjorde året dessförinnan. I och med det har TNC genomgått något av ett generationsskifte, och vi planerar för nyrekryteringar under 2015.

Första halvåret av 2014 ägnas till stor del åt utbildning. TNC håller bland annat två längre kurser i fackspråk och terminologi för blivande översättare och tolkar på Tolk- och översättarinstitutet.

TNC är också engagerat i två nya projekt där vi samarbetar med informatiker och verksamhetsanalytiker, båda inom ramen för Socialstyrelsen. TNCs roll är att stödja i arbetet med verksamhetsbeskrivningar och informationsmodeller genom att använda den terminologiska metoden, och att koppla arbetet till det gängse fackspråket. Samarbetet är spännande och utvecklande på många sätt.

Den stora händelsen under året är av dystert slag och inträffar den 23 oktober, när regeringens budgetproposition presenteras. I budgetpropositionen föreslås att TNCs statliga anslag ska minskas med 4 miljoner kronor från 2016. Förstämning sprider sig på TNC men den förbyts snart i stolthet och tacksamhet över det fantastiska stöd som visas oss. Det skrivs bloggar, insändare och debattartiklar i tidningar, brev till den ansvarige ministern Mikael Damberg, och i alla dessa uttrycks respekt och stöd för vår verksamhet. En namninsamling startas, och den samlar 2 500 underskrifter innan den avslutas den 31 december.

Som alla vet röstades budgetpropositionen inte igenom i riksdagen, utan oppositionens budget antogs. I budgeten för utgiftsområde Näringsliv, där TNCs anslag ingår, framgår att TNC får oförändrat anslag för 2015, och anslaget föreslås även för kommande år vara kvar på samma nivå och alltså inte minskas. Regeringen uttalar dock inte själv hur den avser att hantera TNCs anslag efter 2015. Läget för TNC är därmed mycket oklart.

2013 TNC får nya uppdrag från några myndigheter, bland annat från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och från Statistiska centralbyrån (SCB). MSB behöver reda ut ett antal begrepp som rör ärendehantering, SCB ett antal statistiska begrepp som rör arbetskraftsundersökning, befolkningsstatistik och nationalräkenskaper.

TNC står som värd för de tjugonde Nordterm-dagarna som äger rum 17-20 juni i Stockholm. Den första dagen hålls en kurs i datamodellering ledd av Hanne Erman Thomsen, Copenhagen Business School. Därefter följer ett två dagar långt symposium på temat  Från förarbete till förvaltning – terminologiarbete steg för steg. Inledningstalare är Ingemar Strandvik, kvalitetsansvarig vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning. Han talar under rubriken ”Hur kvalitetssäkras EU-terminologin?”. Dagen före midsommarafton avslutas Nordterm 2013 med Nordtermförsamlingen. Då överräcker TNC, som innehaft ordförandeskapet för Nordterm 2011-2013, stafettpinnen (ett paraply) till Island. Innan alla skils åt bjuder TNC till sillunch på sin terrass.

TNCs vd Anna-Lena Bucher tilldelas i mars Svenska Akademiens språkvårdspris ”för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård”.

TNCs styrelse inleder efter sommaren en rekryteringsprocess för att hitta en efterträdare till Anna-Lena Bucher som är på väg att gå i pension. I december blir det klart att Karin Dellby utses till ny vd. Karin Dellby kommer från Scania där hon är chef för terminologi, språkvård och översättning på gruppen Språk och publicering inom Scanias servicemarknad. Hon ska tillträda tjänsten i början av 2014.

 
2012 TNC 103 Betongteknisk ordlista och TNC 104 Basord i våra fackspråk kommer ut. TNC 103 är en revidering av TNC 46 Betongteknisk ordlista, och TNC har medverkat i arbetet på uppdrag av Svenska betongföreningen.

TNC 104 är en revidering av TNC 98 Tekniska basord och är egentligen en fortsättning på det arbete som inleddes redan i början på 40-talet av TNCs dåvarande föreståndare John Wennerberg. Att skapa ordning och reda i det tekniska basordförrådet var ju redan från början en av TNCs uppgifter.

TNC 104 är utvidgad i förhållande till TNC 98 och innehåller inte bara tekniska basord. Det har att göra med att TNC alltmer kommit att arbeta med terminologi inom andra fackområden än de rent tekniska, t.ex. inom offentlig administration och förvaltning.

Den sjätte EAFT-konferensen äger rum i Oslo. Temat är ”Terminologi – ansvar och medvetenhet”. Dagen före konferensen ordnade TNC tillsammans med Standard Norge och Språkrådet i Norge ett internationellt seminarium, Termintra, om nationella termbanker.  Under seminariet presenteras, förutom Rikstermbanken, termbanker från Schweiz, Finland, Frankrike, Norge, Wales, Kroatien, Danmark, Lettland, Irland, Katalonien, Island och Sápmi.

Antalet termposter i Rikstermbanken uppgår vid årets slut till 92 530.

 
2011 ”I terminologins tjänst sedan 1941” är den slogan som TNC använder under jubileumsåret 2011. Bildspelet 70 termer på 70 år gjorde vi till jubileet.

Att TNC fyller 70 år uppmärksammas också med flera olika aktiviteter under året, bland annat dessa:

I januari inbjuds abonnenter, kunder och nära samarbetsparter till ett öppet hus. Det bjuds också på frågesport, föredrag om TNCs historia och visning av det gamla kortkartoteket.

I maj ordnas ett internationellt seminarium, Terminologiska utmaningar i Europa under 2010-talet, i Bygget på Norrlandsgatan i centrala Stockholm.

Rosa Colomer (Termcat), Katri Seppälä (TSK), Ingemar Strandvik (Europeiska kommissionen)och Anna-Lena Bucher (TNC) talar vid seminariet om terminologiskt ansvar, terminologisk medvetenhet och terminologiska utmaningar på nationell, regional och internationell nivå. Magnus Blücher (Miljödepartementet) kommenterar Strandviks föredrag.

I oktober arrangeras ett seminarium på TNC. Där ställs frågan om det behövs ett ledningssystem för terminologi eller om terminologi bör ingå som en uttalad del i till exempel  kvalitetsledningssystem.

I december håller TNC ett soppseminarium om definitioner med titeln Definitioner – en enda soppa? Deltagarna får höra att en väl avgränsad och precis definition kan liknas vid en buljongtärning.

Nordterm 2011 äger rum i Vasa, Finland, i juni. Temat är Samarbetet ger resultat: från begreppskaos till överenskomna termer. TNC deltar med fyra föredrag i symposiet. TNC leder också en grundkurs i terminologi för de deltagare som valt att gå den.

Flera kontakter och möten hålls med Näringsdepartementet i syfte att få fram en finansiering för ytterligare utveckling och utbyggnad av Rikstermbanken. Och ett tag ser det ut som om fortsatt arbete med Rikstermbanken skulle kunna föras in i regeringens strategi för ”digital agenda för Sverige”. Under början av hösten visar det sig emellertid att någon finansiering inte går att få under 2011. Arbetet med påfyllnad av nytt material måste därför prioriteras ner något. Vid årets slut uppgår antalet termposter till 80 418.

 
2010 TNC inleder ett samarbete med Fodina Language Technology AB vid Linköpings universitet. Tillsammans ordnar TNC och Fodina tre seminarier för myndigheter med anledning av paragraf 12 i språklagen (SFS 2009:600) som lyder: ”Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.” Fodina och TNC har utformat en modell i fyra steg som kallas Term-O-Stat och som syftar till att stödja myndigheter till att leva upp till paragraf 12.

TNC ordnar i maj seminariet Terminologi till lags för jurister och andra intresserade. Frågor som står i fokus är om det finns något att förlora på terminologiskt utformade legaldefinitioner, och vad som skulle behövas i juristutbildningarna när det gäller definitionsskrivning.

TNC inbjuds att återigen hålla kurser för terminologerna (representerande alla EU-språken) vid EU-institutionerna i Luxemburg och Bryssel. Denna gång rör det sig om fördjupningskurser, främst inriktade på strukturering av innehållet i termbanker.

För tredje året i rad medverkar TNC på uppdrag av Inera i arbetet med HSA Nationell katalogtjänst. Denna elektroniska katalogtjänst ska användas för att identifiera verksamheter inom hälso- och sjukvården samt personalkategorier inom dessa verksamheter.

TNC lägger upp en sida på Facebook med översiktlig information om TNC och Rikstermbanken.

Vid årets slut innehåller Rikstermbanken drygt 72 000 termposter.

2009  

Den 19 mars 2009 är en viktig milstolpe i TNCs historia för då lanseras Rikstermbanken på Internet. En ny svensk fackspråklig resurs ser dagens ljus!

Själva invigningen sker i Rosenbads konferenscenter och infrastrukturminister Åsa Torstensson klipper bandet. Lanseringen uppmärksammas i nyhetssändningar i både radio och tv, och i ett flertal dagstidningar. Vid invigningen innehåller Rikstermbanken cirka 53 000 termposter, merparten från TNCs egna ordlistor men också från ordlistor från myndigheter och den finska terminologicentralen TSK. Rikstermbanken innehåller också enstaka termposter ur föreskrifter och förordningar. Cirka 90 olika fackområden är representerade, och termmotsvarigheter finns på följande språk: bosniska, danska, engelska, estniska, finska, franska, färöiska, grekiska, grönländska, isländska, japanska, kroatiska, latin, nordsamiska, norska (bokmål), norska (nynorsk), polska, serbiska, spanska, ryska, svenska, turkiska, tyska.

Under höstterminen genomförs i ett nordiskt samarbete kallat Termdist en grundkurs i terminologi omfattande 7,5 högskolepoäng. TNC är den svenska parten i samarbetet och ansvarar för några avsnitt i kursen. De övriga medverkande är Copenhagen Business School (Köpenhamn), Norges Handelshøyskole (Bergen), Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum (Reykjavík), Syddansk Universitet (Kolding) och Vasa universitet (Vasa). Omkring 35 studenter från hela Norden går kursen som pågår i 10 veckor.

Nordterms vartannatårskonferens hålls i Köpenhamn i juni. Flera av TNCs föredrag handlar förstås om Rikstermbanken.

 
2008 Arbetet med Rikstermbanken är intensivt, och under året kontaktar TNC cirka 90 myndigheter och branschorganisationer för att fråga om deras ordlistor kan få läggas in i Rikstermbanken. Alla svarar positivt på denna förfrågan.

Arbetet med tre ordlistor avslutas: Den första är TNC 102 Svensk-engelsk byggordbok som gjorts på uppdrag av Svensk byggtjänst, ett referensverk med cirka 20 000 uppslagsord från omkring 300 olika källor. Den ges ut både som tryckt publikation och som e-bok.

Den andra ordlistan är Pensionsorden. Den är gjord på uppdrag av Försäkringskassan och publiceras enbart på webben.

Den tredje är den svensk-engelska elektroniska ordlistan, med termer rörande högre utbildning, som är resultatet av uppdraget från Högskoleverket. Den ordlistan publiceras i en första version på Högskoleverkets webbplats, men uppdateringar kommer fortsättningsvis att ske två gånger årligen.

TNC genomför två heldagskurser och fyra halvdagsseminarier för översättare inom EU-institutionerna i Bryssel och Luxemburg. Totalt deltar cirka 300 översättare representerande samtliga 23 officiella EU-språk.

TNC arbetar under året också med ett uppdrag från Scania som rör granskning och uppdatering av svensk-engelsk karossörsterminologi.

 
2007 I februari har TNC utvecklat en prototyp av Rikstermbanken innehållande några TNC-ordlistor, Socialstyrelsens termbank m.m. En logotyp har också tagits fram.

Socialstyrelsen får i uppdrag från Socialdepartementet att koordinera översättningen till svenska av det brittiska amerikanska begrepps- och klassifikationssystemet Snomed CT som innehåller cirka 350 000 fraser och benämningar. Snomed CT ska användas kliniskt inom vård och omsorg i syfte att utveckla effektiva informationssystem för enhetlig och entydig förmedling människor emellan (patienter, vård- och omsorgspersonal) av information. TNC får nya uppdrag från Socialstyrelsen i samband med Snomed CT-arbetet. TNCs roll är dels att utforma språkliga riktlinjer för översättare och granskare, dels att sitta med i ett redaktionsråd där beslut om särskilt knepiga översättningsfrågor tas. Översättningen av Snomed CT beräknas pågå under fyra år.

Högskoleverket fåri uppdrag av regeringen att göra en svensk–engelsk terminologi för högre utbildning. Ordlistan ska finnas tillgänglig på Högskoleverkets webbplats och även i den kommande Rikstermbanken. En terminolog från TNC anlitas för att leda arbetet i en projektgrupp vid Högskoleverket.

Under höstterminen ger TNC i samarbete med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet den fjärde grundkursen i terminologi. Den ges för andra gången som en nätbaserad distanskurs och cirka 25 studenter deltar.

TNC genomför två heldagskurser för svenska översättare vid Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet i Bryssel och Luxemburg.

TNCs styrelse får en ny styrelseordförande, Ingegerd Dirtoft, Karlstads universitet, avdelningen för externa relationer.

2006 TNC får i mars enligt ett regeringsbeslut 1,5 miljoner kronor för att börja uppbyggnaden av en nationell termbank, Rikstermbanken. Regeringen menar att en bra utformad och kvalitetssäkrad termbank på sikt kan bli ett effektivt verktyg för fackexperter och översättare, men också för medier, företag, myndigheter och högskolor, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi med entydiga begreppsavgränsningar. På TNC påbörjas arbetet med att utveckla en programvara som är inspirerad av EU:s programvara för den institutionsgemensamma termbanken, som bär namnet IATE (Interactive Terminology for Europe).

TNC ordnar två korta gratisseminarier, det ena på Solna bibliotek och det andra i en konferenssal i Göteborg. Seminarierna med titeln Vad betyder ”reda ut begreppen”? lockar sammanlagt drygt 100 åhörare.

TNC-aktuellt börjar åter ges ut under hösten som ett enkelt e-brev. Ganska snart har över 150 personer anmält sig som mottagare.

TNCs vd Anna-Lena Bucher tilldelas Eugen Wüster Special Prize. Prismotiveringen lyder: ”In recognition of indefatigable efforts to advance and promote the disciplin of terminology”. Priset delas ut av Infoterm, International Esperanto Museum vid Wiens nationalbibliotek och Wiens universitet.

2005 TNC genomför under hösten en tredje 10-poängskurs i terminologi i samarbete med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Vid detta tillfälle ges kursen som en nätbaserad distanskurs, vilket bland annat innebär att alla kursträffar sker i elektronisk form utom en inledande och en avslutande ”fysisk” träff. Att genomföra en nätbaserad distanskurs innebär för TNCs del nya pedagogiska utmaningar och ger TNC ny kompetens.

Nordterm 2005 äger rum i Reykjavik på Island och har temat Ord versus termer. Flera av TNCs terminologer bidrar med föredrag.

TNC lanserar en ny webbplats som har arbetats fram med hjälp av webbpubliceringsverktyget Mambo. I oktober utkommer TNC med sin fjärde cd-romskiva, denna gång med namnet TNC-term. Skivan innehåller 45 500 termposter med svenska facktermer och definitioner på svenska samt med termmotsvarigheter på upp till åtta språk. De flesta av termposterna är hämtade från TNCs egna ordlistor. Priset för skivan är 1 200 kronor för en enanvändarlicens.

1995–2004

2004 En ny intressant tillämpning av terminologiska metoder sker i ett projekt som TNC arbetar med under året, nämligen i Landstingens biobanksprojekt. I det projektet har TNC medverkat till en ordlista inom ett delprojekt som är inriktat på utvecklingen av ett samordnat IT-stöd för hantering av information om prover i biobank.

En andra 10-poängskurs i terminologi genomförs vid Stockholms universitet i ett samarbete mellan TNC och Tolk- och översättarinstitutet.

2003 Arbetet med att skissera en utvidgad terminologisk infrastruktur för Sverige fortsätter under 2003. Viktiga delar i en sådan infrastruktur är enligt TNCs förslag dels en nationell termbank, dels ett nätverk av terminologiansvariga personer inom både offentliga och privata organ. TNC har diskuterat dessa frågor i olika referensgrupper och också fört fram förslagen i olika sammanhang, bland annat till den interdepartementala arbetsgrupp som bereder remissvaren från SOU 2002:27 Mål i mun.

En milstolpe i 2003 års verksamhet är att TNC i samarbete med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet erbjuder en grundkurs i terminologi om 10 poäng. Kursen riktas till personer med särskild behörighet, främst yrkeserfarna översättare, tolkar och teknikinformatörer. Det är den första fristående kursen i terminologi på universitetsnivå som hålls i Sverige.

2002 TNC får ett särskilt anslag från Näringsdepartementet för att göra en studie som syftar till att lägga grunden till en omfattande terminologisk infrastruktur för Sverige. Projektet, som kallas TISS (Terminologisk infrastruktur i Sverige), består huvudsakligen i att få till stånd ett program för terminologisamordning inom och mellan myndigheter och företag samt att etablera en allmänt tillgänglig terminologiportal på Internet, med en nationell termbank.

En ny ordlista kommer ut: Städteknisk ordlista (TNC 101). Ordlistan, är en revidering av TNC 77 från 1983. Initiativet till arbetet har tagits av Nordiskt Rengöringstekniskt förbund, och ordlistan är utarbetad i samarbete med Sveriges Rengöringstekniska förbund. Den nya ordllistan används bland annat vid certifiering av städpersonal.

Ett samarbete inleds med Naturvetareförbundet som innebär att TNC håller kurser om naturvetenskapligt språk för förbundets medlemmar. Kurserna, som innefattar moment om terminologi, skrivande och skrivregler, syftar till att medvetandegöra och uppmuntra naturvetare som i sin yrkesutövning skriver mycket utan att ha en formell språklig utbildning.

TNC, som under åren 2000–2002 haft två styrelseplatser i den europeiska terminologiföreningen EAFT, medverkar sommaren 2002 i att anordna världskonferensen Terminologi – samverkan och mångfald i Bryssel. I samband med konferensen skrivs den så kallade Brysseldeklarationen under av ett stort antal europeiska terminologiinstitutioner, bland annat TNC. I deklarationen betonas att ”stater och regeringar, mellanstatliga och internationella organ, såväl som alla organisationer som sysslar med språkpolitik, [bör] stödja skapandet av terminologiska infrastrukturer […] [och] uppmuntra initiativ som syftar till att göra industrier och offentlig förvaltning medvetna om vikten av att medverka i terminologiarbete”.

Med anledning av betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27) hålls ett extra styrelsemöte till vilket den parlamentariska kommitténs båda sekreterare inbjuds. TNCs remissyttrande lämnas in till Kulturdepartementet den 16 september och publiceras därefter på TNCs webbplats.

 
2001 TNC 100 Skrivregler för svenska och engelska från TNC kommer ut i maj. Det är den femte reviderade utgåvan av TNCs skrivregler. Skriften är väsentligen utökad med bland annat ett helt nytt avsnitt om engelska skrivregler för svenska skribenter.

Terminologifrämjandet är det forum där TNCs abonnenter möts. Under året inbjuds alla abonnenter till två seminarier: det första har rubriken Fackspråk och terminologi. Vad handlar det om? till vilket professor Christer Laurén, Vasa universitet, inbjuds att föreläsa. Det andra seminariet är en introduktion i terminologiarbetets teori och metoder och leds av TNCs hela personal.

TNC får i november besked om att ett anbud som inlämnats till Europeiska kommissionen antagits. Arbetet gäller komplettering av Eurodicautom med tusen juridiska begrepp och ska utföras under 2002.

 
2000 Personalstyrkan uppgår till nitton personer innan fyra personer under sommaren sägs upp i ett försök att minska kostnaderna och därmed rädda TNCs fortlevnad. Men den 16 augusti försätts TNC i konkurs, och hela personalen blir uppsagd den 24 augusti.

Strax därpå tar en grupp i personalen ett initiativ till att undersöka möjligheterna till rekonstruering. Kontakter tas med Svenska språknämnden, Svensk Byggtjänst och SIS.

Det blir så småningom SIS som driver rekonstruktionsfrågan, i huvudsak under Rune Sirvells ledning.

Det nya TNC föreslås bli organiserat som ett aktiebolag. Att den nya organisationen får en brett sammansatt ägarkrets gör att Näringsdepartementet förklarar sig villigt att fortsätta att basfinansiera verksamheten. Den 2 oktober köps inkråmet i TNC via ett av SIS dotterbolag och Anna-Lena Bucher anställs som vd. Nyemission sker under november och resulterar i tio aktieägare och ett aktiekapital på cirka 400 000 kronor. Nyanställningar av den gamla personalen sker. Namnet på nya TNC blir AB Terminologicentrum TNC. Ordförande i styrelsen för Terminologicentrum blir Rune Sirvell.

 
1999 Nordterm-Net avslutas och slutrapporteras, bl.a. vid en med Afnor (den franska standardiseringsorganisationen) samordnad redovisning i Paris.

TNC får två styrelseposter i den europeiska terminologiföreningen, EAFT.

Edic IV avslutas och slutrapporteras. I Eurodicautom finns nu 140 000 termposter med svenskt material, bearbetade av TNC, dvs. lika många uppslagsord som i Nationalencyklopedins ordbok.

TNC deltar på uppdrag av Översättningscentrum i Luxemburg (och via förmedling av Justitiedepartementet) i arbetet med att upprätta en EU-gemensam termbank, Inter Agency Terminology Exchange, som ska integreras i översättnings- och dokumentationsarbetet.

Helena Palm får en arbetsplats i TNCs lokaler för att kunna inleda arbetet med att bilda en termgrupp för de molekylära livsvetenskaperna, senare kallad Svenska biotermgruppen.

Sammantaget under fyraårsperioden 1996–1999 uppvisar TNC ett negativt resultat på 1 465 000 kronor. Detta motsvarar exceptionella engångskostnader i samband med förre föreståndarens avgång och kostnader i samband med flyttning 1998. Exklusive dessa engångskostnader har TNCs verksamhet under perioden givit ett positivt resultat på drygt 300 000 kronor.

Styrelseledamoten Gary Jaekel erbjuder sig att tillträda som vd för TNC. Styrelsen anammar hans erbjudande och han tillträder tjänsten den 1 oktober.

1998 Edic IV avtalas i juni och innebär att ytterligare 30 000 poster ska förses med svenska termer.

Ännu en ansökan inom ramen för MLIS-programmet, Efcot (European Forum for Computer Terminology), lämnas in och blir godkänd. Projektet syftar bl.a. till att bygga upp datatermgrupper i andra länder efter modell från Svenska datatermgruppens arbete.

Den årliga mötesveckan inom ISO/TC37 ”Terminology. Principles and coordination” hålls i Stockholm med TNC som värd.

TNC flyttar till nya, ombyggda lokaler vars utformning och färgsättning vi själva påverkat (hyresvärden behövde de gamla lokalerna för andra ändamål). Flyttningen är den kortaste TNC gjort: från Västra vägen 9C till Västra vägen 7B.

1997 Ett tredje uppdrag från Europeiska kommissionen (Edic III) genomförs. Även ett nytt uppdrag från kommissionen om termtjänst för 2 000 termfrågor avtalas.

Ett projektförslag, Nordterm-Net, utarbetas och godkänns av Europeiska kommissionens generaldirektorat XIII som bidragsberättigat till drygt 30 %. Projektet ligger inom ramen för MLIS-programmet (Multilingual Information Society).

Nils Rönnholm skiljs från sitt uppdrag i augusti och Anna-Lena Bucher tillförordnas som föreståndare.

På kansliet finns sjutton personer anställda, därav några med översättarutbildning. Under kortare eller längre perioder arbetar därutöver tio personer på projektbasis, i huvudsak för Edic-uppdrag.

1996 TNC får ett nytt uppdrag (Edic II) att förse Eurodicautom med ytterligare drygt 30 000 svenska termer.

I maj bildas Svenska datatermgruppen. TNC och Svenska språknämnden fungerar som samordnare, och från TNC deltar Åsa Holmér, Urban Hurtig och Gunnel Johansson.

Kjell Westerberg, TNC, deltar i ett konstituerande möte för EAFT, den europeiska terminologiföreningen, i Kolding i Danmark.

TNC har under året två personer stationerade som terminologer på den svenska terminologienheten vid Europeiska kommissionen i Bryssel: Kjell Westerberg följd av Katja Hallberg.

1995 TNC förser i det första Edic-projektet (Edic I) cirka 32 000 termposter med svenska ekvivalenter och källa. Ett tiotal externa experter anlitas. TNC tillhandahåller även en termtjänst för kommissionens översättare.

En ordlista över tekniska basord (TNC 98) kommer ut, omfattande 1 462 termposter över kärnan i det ordförråd som är specifik för det tekniska fackspråket.

TNC tecknar ett Internetabonnemang med e-postadressen tnc(a)tnc.se.

 

1985–1994

1994 Nils Rönnholm tillträder som ny chef i februari och ersätter Anna-Lena Bucher som varit tillförordnad chef under en kort övergångsperiod.

I slutet av året, strax innan Sverige går med i EU, inleder TNC förhandlingar med Europeiska kommissionen om ett nytt slags terminologiuppdrag. I och med Sveriges EU-inträde finns det behov av att komplettera kommissionens termdatabas Eurodicautom med svenskt material. TNC får nu i de så kallade Edic-uppdragen rollen som kvalitetssäkrande och administrativt samordnande organ i Sverige för detta arbete. Avtal tecknas strax före årsskiftet, motsvarande en beläggning av 50 % av TNCs tillgängliga kapacitet för uppdragsverksamhet.

1993 En annorlunda ordlista blir färdig: TNC 94 EGs Ord och uttryck. Det är en engelsk-svensk korpusbaserad ordlista där delar av EGs regelverk (i huvudsak Vitboken, Romfördraget och Maastrichtavtalet) utgjort underlag. Ordlistan innehåller parallella kontexter ur den svenska och den engelska versionen av de olika texterna och ges ut på Bra Böckers förlag. Katja Hallberg och Lars Törnqvist håller ett föredrag om arbetet med ordlistan vid den nordiska lexikografikonferensen i Köpenhamn.

Nya utökade utgåvor av två TNC-klassiker ges ut, Plan- och byggtermer (TNC 95) och Skogsordlista (TNC 96).

Staffan Ulvönäs avgår med pension vid årets slut.

Styrelseordföranden Lennart Holm avböjer omval. Bo Ralph, Göteborgs universitet, blir ny styrelseordförande.

 
1991 TNC fyller 50 år vilket firas den 22 november med en stor fest i Industrihuset i Stockholm. Festligheterna inleds med högtidstal av TNCs styrelseordförande Lennart Holm, Svenska Akademiens ständige sekreterare Sture Allén, TSKs direktör Heidi Suonuuti och chefen för Europeiska kommissionens termbank Eurodicautom Alain Reichling. Efter talen föräras TNC många presenter, bl.a. ett vårdträd av Näringsdepartementet. Efter middagen dansas det till orkestern Satin Swing.

Den tredje utgåvan av Termdok på cd-rom utkommer. Den innehåller nu en halv miljon termposter ur Eurodicautom, Termium, TNCs ordlistor, svensk standard, TNCs excerpter, den finska termbanken TEPA, RTTs ordlistor (Norge), den isländska termbanken Kringla och den danska termbanken Danterm. Programvaran är förbättrad.

1989 Den andra versionen av TERMDOK på cd-rom ges ut. Mängden material har utökats och omfattar cirka 250 000 termposter från TNCs samlade ordlistor samt från följande databaser: terminologin i svensk standard, TNCs excerpter, RTTs termbank, TSKs termbank TEPA, den kanadensiska statens termbank Termium, Afnors termbank Normaterm. Utgivningen är ett resultat av ett samarbete med Walters Lexikon och programvaruföretaget Optosof.

Regeringen tillsätter en delegation för översättning av EGs regelverk till svenska. Delegationen ger TNC ett stort uppdrag att bygga en databas innehållande de EG-specifika termer som kommer fram under delegationens arbete. Termposterna ska innehålla termer på engelska och svenska samt kontexter. TNC får också i uppdrag att tillhandahålla terminologisk service till de översättare och specialister som knyts till översättningsarbetet.

 
1988 Det blir klart att TNC för budgetåret 1988/89 tilldelas ett anslag på 2,5 mnkr via Industridepartementet. Det förbättrade ekonomiska läget gör det möjligt att förstärka TNCs ledning genom anställning av professor Staffan Ulvönäs som ordinarie föreståndare. En ordentlig utbyggnad av datorutrustningen kan också påbörjas: varje anställd får en egen dator!
1987 TNC erbjuds ett samarbete med Walters Lexikon kring en utgivning av TERMDOK på cd-rom. Produktion och försäljning sköts enligt avtal av Walters Lexikon (Göran Walter, tidigare TNC-anställd). Skivan blir klar i december och är den första svenska cd-romskivan på marknaden. Den innehåller 27 000 svenska termer med svenska definitioner och med termmotsvarigheter på många språk.

Efter ett riksdagsbeslut förläggs arbetet med en ny svensk nationalencyklopedi till Bra Böckers förlag. TNC får i uppdrag att välja ut 30 000 tekniska uppslagsord och gruppera dessa i ämnesområden. TNC medverkar också i arbetet med att finna de 14 ämnessakkunniga som ska ansvara för det slutgiltiga urvalet av uppslagsord och för utarbetandet av artiklar i den kommande encyklopedin.

I december kommer besked från Industridepartementet att TNC ska upp som anslagsmottagare i 1988 års budgetproposition.

TNC flyttar till Västra vägen 9 C i Solna.

 
1985 Lars Algotsson avgår som föreståndare och Kjell Westerberg utses som tillförordnad föreståndare. På grund av minskande bidrag blir verksamheten mer inriktad på betalda uppdrag än tidigare.

1975–1984

1984 En handledning för skrivande personer inom byggbranschen (Byggspråk, TNC 80) kommer ut. Åsa Holmér har varit redaktör för boken, som även Kjell Westerberg, Ingbo von Zweigbergk (Statens planverk) och Kenneth Larsson (Statsrådsberedningen) har bidragit med avsnitt till.

I en strävan att lösa de tekniska översättarnas speciella problem inrättar TNC en försöksverksamhet ”Termtjänst för översättare”, som avslutas efter första halvåret 1984. DFI och BFR (Byggforskningsrådet) har finansierat verksamheten, vars projektledare har varit Andreas Santoft, auktoriserad translator.

Under året framgår att de tre forskningsråden DFI, BFR och STU, som tillsammans finansierat TNCs basverksamhet, avser att begränsa sina bidrag. TNC gör därför en hemställan hos Industridepartementet om medel direkt över statsbudgeten. Forskningsråden lovar att stå kvar med sina begränsade åtaganden tills det klarnar om TNC kommer att få finansiering via Industridepartementet.

TNCs personal (cirka 15 personer) har nu fyra datorer att samsas om.

 
1982 TNC flyttar till nya och större lokaler på Stora Nygatan i Gamla Stan.  historia_1982
1979 TERMDOK konverteras till 3RIP, ett generellt direktanslutet söksystem som utvecklats med stöd av SINFDOK-pengar.

Generaldirektör Lennart Holm, Statens planverk, väljs till ny styrelseordförande.

1978 Den första nordiska forskarkursen i terminologi hålls i Skodsborg, Danmark, med TNCs medverkan. Målet för kursen är att samstämma och utveckla kunskaper och färdigheter i terminologiarbete hos en krets av företrädesvis yngre, terminologiskt verksamma personer i Norden.

Utvecklingen av TERMDOK fortsätter med två viktiga steg: utarbetandet av en systemmodul för datorstyrd fotosättning av löpande text, tabeller m.m. samt metodutveckling för att ge flera användare, däribland sådana som anslutits via teleförbindelser, möjlighet att söka i termbanken. Det sker en försöksdrift under november månad för sexton särskilt vidtalade intressenter med sju olika typer av terminalutrustning. Antalet poster i termbanken uppgår nu till 48 000.

 
1977 Einar Selander avgår med pension och ingenjör Lars Algotsson anställs som ny föreståndare.
TNC proklamerar för egen del 1977 som ”det internationella terminologiska året”. Skälen till detta är flera: Det nordiska samarbetet, kallat Nordterm, konkretiseras och vidareförs. Kontakterna med Bureau de Terminologie (BTL) i Luxemburg fördjupas och intensifieras; BTL förser bl.a. den kommande avfallsordlistan (TNC 62) med engelska definitioner, och TNC och BTL utväxlar terminologisk information i maskinläsbar form.

TNCs förre föreståndare Einar Selander inbjöds redan 1976 av East-West Center på Hawaii att leda en kurs i teknisk terminologi inom ramen för centrets sommarprogram ”1977 Linguistic Institute”. Kursen genomförs under en 14-dagarsperiod, med Einar Selander och Anna-Lena Bucher som kursledare.

Kontakter tas med professor Fred W Riggs vid University of Hawaii. Han är engagerad i COCTA, Committee on Conceptual and Terminological Analysis inom området ekonomi och statsvetenskap.

TNC beslutar under året att aktivt börja delta i arbetet vid IEC och ISO. Lars Algotsson följer arbetet i IEC/TC1 Terminology, medan Erik Sundström, TNC, svarar för kontakterna med ISO/TC37 Terminology – principles and coordination. Lars Algotsson deltar i två möten i Moskva, ett inom IEC/TC1 och ett rörande en internationell teleordbok.

I en utredning om SINFDOK föreslås inrättandet av en Delegation för informationsförsörjning (DFI) som ska ersätta både SINFDOK och Forskningsbiblioteksrådet. Delegationen ska bl.a. ha som uppgift att tilldela TNC det statliga bidraget.

Professor Gösta Bergman entledigas på egen begäran från sitt uppdrag som TNCs språklige rådgivare. Professor Bertil Molde, Svenska språknämnden, utses till ny språklig rådgivare.

 
1976 I anslutning till representantförsamlingens årsmöte hålls ett seminarium om nordiskt terminologiskt samarbete med deltagare från det nybildade terminologiorganet i Finland Tekniikan Sanastokeskus (TSK), norska RTT och danska Terminologigruppen. Seminariet kallas Nordterm.

Rationaliseringen av den terminologiska verksamheten med hjälp av TERMDOK tar ett nytt avgörande steg i och med förverkligandet av en datorbaserad termbank. Antalet termposter i termbanken är 30 000 vid årets slut. TNC kompletterar den datamaskinella utrustningen med en centralenhet och tillhörande kassettbandstationer och dataskärm samt ett skivminne och en skrivare. På TNC finns nu med andra ord en datorarbetsplats!

 
Einar Selander och TNCs bibliotekarie Kerstin Lorentz

1965–1974

1974 Fil.dr Stig Nilsson håller föredrag vid representantförsamlingens årsmöte om sin avhandling Terminologi och nomenklatur i ett historiskt perspektiv.
1972 En miljöordlista (TNC 50) utkommer strax före öppnandet av FNs stora miljökonferens i Stockholm. Ordlistan är av provisorisk karaktär vilket visas i att den saknar definitioner. Den vilar delvis på material som ställts till förfogande av EECs terminologicentral i Luxemburg. Detta är den första ordlista som arbetats fram med hjälp av TERMDOK.

Vid kansliet arbetar nu fyra personer.

 
1971 TNC flyttar till nya och större lokaler på Liljeholmen i AB Atomenergis hus.
1970 TNCs styrelse arbetar med syfte att uppfylla intentionerna i Nils Göran Sjöstrands utredning. En fråga som diskuteras i sammanhanget är att namnet Tekniska nomenklaturcentralen kan ses som om verksamheten är begränsad till området teknisk terminologi. Namnet kan uppfattas som ett hinder när behovet av en genomtänkt terminologi berör många ämnen utöver de rent tekniska, t.ex. sociala, ekonomiska, biologiska och sådana som rör miljön.

TNCs ställning i förhållande till standardiseringsorganen berörs i många yttranden till utredningen. Den centrala organisationen för landets standardiseringsverksamhet, Sveriges standardiseringskommission, vitsordar för sin del nyttan av ett självständigt kvalificerat organ för bedrivande av teknisk språkvård och önskar att TNC effektivt ska handha denna uppgift.

Olle Doppings utredning avslutas i sin första etapp. TNC utformar en termblankett som möjliggör fullt utbyte av terminologisk information på datamaskinell väg mellan de olika termutredande instanser som ansluter sig till systemet. Namnet TERMDOK myntas för denna datatekniska rationalisering av verksamheten, som hädanefter genomsyrar det fortsatta arbetet på TNC och som har som honnörsord insamling, bearbetning, lagring, spridning.

1969 SINFDOK (Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation) tillsätter en utredning med professor Nils Göran Sjöstrand som utredningsman, för att utreda tekniskt nomenklaturarbete i Sverige. Resultatet överlämnas till SINFDOK i juni. Sjöstrand föreslår ett väsentligt utökat driftbidrag till 150 000 respektive 350 000 kronor för de två följande budgetåren. Han framhåller också att ett principbeslut om utvecklingen av verksamheten vid TNC snarast måste fattas så att en effektiv och långsiktig planering kan göras och anställningstrygghet kan garanteras för den personal som nyanställs.

TNCs representantförsamling tillmäter Nils Göran Sjöstrands utredning stor vikt, och det finns en uppslutning kring förslagen i utredningen.

I utredningen om datamaskinella metoder vid framställning av ordlistor studerar man under året valet av systemalternativ och inhämtar information från olika maskinleverantörer. I Tyskland finns utarbetade system som man utforskar. TNC anordnar en konferens för att inhämta synpunkter från andra organ och institutioner med intresse för detta utvecklingsarbete. Utredningsmannen, Olle Dopping, orienterar TNCs representantförsamling om utredningsarbetet vid dess vårsammanträde.

1968 En korrosionsordlista (TNC 40) kommer ut. Ordlistan utarbetas i ett nordiskt samarbete på korrosionsområdet och har termmotsvarigheter på engelska, franska, tyska, norska, danska och finska samt definitioner på både svenska och engelska. Det är den första TNC-ordlistan med engelska definitioner. TNC vill med detta tillgodose ett behov som finns också utanför Sverige av en preciserad korrosionsterminologi.

Einar Selander gör ett studiebesök på EECs terminologiavdelning i Bryssel.

 
1967 Den manuella hanteringen av ordmaterialet till varje ordlista har rationaliserats i så hög grad som möjligt. Nu börjar TNC med intresse att studera möjligheterna att tillämpa datamaskinella metoder för bearbetning, redigering och sättning av ordlistor. En utredning om detta påbörjas och finansieras med särskilda anslag från Statens Tekniska Forskningsråd.

1955–1964

1960 TNCs representantförsamling kallas till ett extra sammanträde i februari för att få veta att TNC tillskyndats betydande förlust genom oredlighet. Ingenjör Tideström avstängs från varje befattning med TNCs verksamhet. Einar Selander anmodas att tills vidare sköta TNCs löpande ärenden.
1959 TNC börjar publicera nyhetsbladet TNC-aktuellt – med artiklar, termfrågor och litteraturreferenser – i första hand för medlemmarna. TNC-aktuellt ersätter ett tidigare nyhetsblad (Nomenklaturbesked) som endast innehöll termfrågor.
1958 Vid representantförsamlingens höstmöte håller författaren Harry Martinsson ett kåserande anförande om ordbildning, särskilt med hänsyn till det tekniska språket i ”Aniara”.
1957 TNCs kansli flyttar från Västerås till Stockholm och lokaler som ställs till förfogande av IVA, adress Grev Turegatan 12. Einar Selander anställs som bibliotekarie.
1956 John Wennerberg avgår med pension och efterträds av ingenjör S H:son Tideström.
1955
1956
Det svåra problemet med hur man ska förfara med de inströmmande engelska orden leder till en serie TNC-spalter i Teknisk Tidskrift. Där diskuterar TNC problemet från olika synpunkter och preciserar sin egen inställning, efter sedvanligt samråd med Nämnden för svensk språkvård.  

1945–1954

1947 Ett statligt bidrag på 30 000 kronor utgår för första gången.
1945 En gjuteriteknisk ordlista utkommer – TNCs första ordlista. I den slås fast vad som kan rekommenderas som ”god gjuteriteknisk svenska av i dag”.

TNCs språklige rådgivare Hans Reutercrona avlider. Till hans efterträdare utses Gösta Bergman.

Tre personer arbetar nu vid sekretariatet. Antalet tekniska rådgivare uppgår till cirka 150 personer.

 

1935–1944

1944 Många frågor av mer allmänspråklig natur ställs till TNC. Behovet av språklig rådgivning är således stor, och TNC är därför en av tillskyndarna till bildandet av Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden, från 2007 Språkrådet). Nämnden får till uppgift att utöva en allmänt normerande och rådgivande språklig verksamhet. Lektor Gösta Bergman är dess förste föreståndare. Samarbete mellan nämnden och TNC inleds omedelbart.

Representanter från det norska RTT och och den danska Terminologicentralen besöker TNC. Man kommer överens om att hålla varandra underrättade om viktigare ordbeslut, utredningar m.m.

1942 I TNCs publikationsserie utges TNC 2 ”Skrivregler för ordförkortningar, sifferuttryck m.m.”, som trycks i en upplaga av 7 500 exemplar.  
1941 Kungl. Maj:t fastställer stadgarna för TNC att gälla från juli 1941. Vid TNCs start förbinder sig ett antal företag att lämna TNC ett ekonomiskt stöd för kortare eller längre tid. Ett kansli upprättas, och ASEAs ekonomiska bidrag består i att man ställer verkställande ledamoten John Wennerbergs arbetskraft till förfogande, liksom bl.a. kontorslokaler. TNCs kansli förläggs av dessa skäl till ASEAs hemstad Västerås, närmare bestämt till Kristinagatan. Förutom John Wennerberg arbetar en sekreterare, Barbro Hallendorff vid kansliet.

Enligt stadgarna skall TNC ha en utomstående språklig rådgivare, godkänd av Svenska Akademien. Till språklig rådgivare utses fil. dr Hans Reutercrona.

TNC knyter under det första året till sig 98 tekniska rådgivare för löpande samarbete. Ett så kallat rundfrågesystem för detta samarbete utvecklas (inte olikt det samarbete som i dag sker via e-post i bl.a. Svenska datatermgruppen). John Wennerberg arbetar fram ett klassifikationssystem för TNCs interna arkivering och termfrågekorrespondens.

Det slås fast i TNCs stadgar att TNC ska upprätthålla förbindelse med motsvarande organisationer i andra länder. I Norden finns Rådet for teknisk terminologi, RTT, i Norge (bildat 1938) och Terminologicentralen i Danmark (bildad 1940) med vilka TNC tar kontakt. I Finland, som saknar terminologiorganisation, etablerar TNC förbindelse med Tekniska Föreningen.

 lokal1
1941
31 jan.
Vid ett möte på IVA, då representanter för statliga verk, tekniska föreningar och andra organisationer deltar, beslutar de närvarande enhälligt att organisationen TNC ska bildas. De närvarande inbjuds att ingå som medlemmar i TNC. Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademien tillkännager att de inte önskar ingå som medlemmar men är intresserade av samarbete i någon lämplig form.
1940
20 maj
Förslag väcks inom nomenklaturkommittén om att bilda en fastare, central organisation på bredare bas för behandling av tekniska nomenklaturfrågor. En utredningskommitté bestående av civilingenjör Edy Velander, bergsingenjör Folke Lindgren och tekn. dr John Wennerberg får till uppgift att göra organisationsplan, stadgar och arbetsordning för en sådan organisation samt ge förslag till finansiering av verksamheten.

Utredningskommittén föreslår att organisationen ska heta Tekniska nomenklaturcentralen, TNC.

1936
15 jan.
Den tekniska nomenklaturkommittén konstitueras. IVAs verkställande direktör Axel F Enström förklarar att meningen är att kommittén ska vara en centralpunkt för tekniskt nomenklaturarbete, ”ett slags clearinganstalt, som kunde överblicka, taga emot förslag från olika håll och se till att det inte skar sig mellan närgränsande områden.”
1935
2 dec.
Förvaltningsutskottet inom Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) beslutar att en kommitté för teknisk nomenklatur ska träda i verksamhet. Kommittén ska bestå av representanter för IVA, Svenska teknologföreningen, Sveriges standardiseringskommission, Kungliga Patent- och registreringsverket samt Svenska Uppfinnareföreningen.