|
Uppskattade TNC-kurser hos EU i Luxemburg och Bryssel.
Sedan flera år tillbaka arbetar vi på TNC med att bygga upp Rikstermbanken. Det innebär att vi får tillämpa terminologiläran och terminologiarbetets metoder och principer på ett speciellt sätt. Det gäller särskilt när vi ska strukturera innehållet i de ordlistor från utomstående källor som vi lägger in i termbanken .
Följande frågor måste vi bland annat ställa: Vad är inte relevant att ta med i en termpost? Vad hör hemma i en anmärkning? Är ett visst uttryck en etablerad synonym eller används det synonymliknande uttrycket bara som en förklaring? Vad kan vi godkänna som en definition och vad är snarare en förklaring?
Ibland kan viss information om ett begrepp omvandlas till en definition med ett enkelt handgrepp. Baslinjedata är inte "egenskaper hos deltagare i vetenskaplig undersökning, fastställda vid undersökningens början" men däremot "data om egenskaper hos ..."
När vi nu arbetar så intensivt med termbanksuppbyggnad har vi förstås också anledning att titta med andra ögon än bara informationssökarens på andra termbanker. Hur har andra löst det som vi står inför? Vi har gjort många jämförelser med stora termbanker som Termium, IATE, Le grand dictionnaire terminologique, EuroTermBank under de gångna åren och har fått värdefulla insikter och kunskaper som vi förmodligen är ganska ensamma om att ha i Sverige.
IATE (EU:s flerspråkiga termbank) har vi följt ända sedan dess början. TNC var representerat i tre arbetsgrupper som var med i utvecklingen av den nya institutionsgemensamma termbanken. Senare har vi varit med om komplettera IATE med svenska termer inom några fackområden. Och under åren sedan IATE lanserades har vi sökt i IATE lika mycket som vi undersökt struktur, kvalitet, sökningsmöjligheter m.m. i själva gränssnittet.
De senaste dagarna har TNCs terminologer hållit två heldagskurser för EUs terminologer, på inbjudan av Europeiska kommissionen. Detta har vi haft glädjen att få göra vid flera tillfällen tidigare. Nu ville man ha en fördjupningskurs där bland annat frågor som rör inmatning och strukturering av termposter stod på önskelistan.
TNCs terminolog Henrik Nilsson höll i dessa kurser på plats i Luxemburg och i Bryssel. Kurserna bjöd på många intressanta diskussioner om centrala frågor i termbanksarbete (valet av terminologiskt material, strukturering av terminologisk information, användargränssnitt m.m.) Eftersom EUs terminologer förstås är kvalificerade samtalspartner när det gäller termbanksfrågor, blir utbytet också för TNC kunskapsmässigt värdefullt. Det uppstår lätt kniviga frågeställningar; det rör sig trots allt om terminologi på EU:s 27 officiella språk ...
Vi är stolta över att just TNC får svara för en del av EU-terminologernas kompetensutveckling. Och vi är glada över att våra erfarenheter från uppbyggnaden av Rikstermbanken kommer till användning i ett nytt sammanhang. Vi gillar nämligen återanvändning!
Anna-Lena Bucher, vd |
Kommentarer