|
Rubriksättarens uppgift liknar undertextarens – att uttrycka det mest väsentliga på ett mycket begränsat utrymme, med ett begränsat antal tecken. Det är inte lätt och kräver ofta, åtminstone för undertextaren, utelämnanden och kompromisser.
En skillnad är att undertextaren normalt utgår från ett annat språk, medan rubriksättaren arbetar med samma språk som artikelförfattaren. Därför blir det extra underligt – och förvirrande – när termerna som används i en rubrik avviker från de termer som används i själva artikeln. Det kanske kan tyckas mindre viktigt vilken term som används så länge den är kort. Ett av kriterierna för en god term är nämligen språkekonomi, dvs. att en term som är kort är bättre än en lång. Men det förutsatt att den är lika tydlig – ett annat kriterium för en god term är nämligen genomsynlighet, dvs. att man kan "se på" själva termen vilken begrepp den står för.
Ett tydligt exempel som förekommit i olika dagstidningar gäller fastighetsboxar. PTS (Post- och telestyrelsen) gav 2005 ut föreskrifter om att flerbostadshus ska förses med fastighetsboxar vilket föranledde en hel del artiklar. Många av dessa hade braskande rubriker, men då om postboxar: "Regeringen slopar krav på postbox" (Sundsvalls Tidning, 3 oktober 2008), "Postboxkampanj för miljoner floppade" (Resumé, 9 oktober 2008), "Fastighetsägare måste skynda på postboxar" (DN, 26 september 2006). Och detta trots att PTS-dokumentet inte använde detta uttryck en enda gång. Konsekvenserna är enkla att förstå, men inte desto mindre allvarliga: man kan tro att postbox är synonymt med fastighetsbox eller så blir man osäker på om det handlar om en och samma företeelse. När man i artiklarna också blandade in postlåda blev det hela förstås än mer komplicerat att förstå för en oinvigd.
Ibland skapas även "ny" terminologi som en följd av rubriksättningen. I DN förekom rubriken "Offkonsten tar nya steg" (27 augusti 2009). Dock nämns inte detta uttryck i artikeln som behandlar "den offentliga konsten". Måhända är det kortare uttrycket offkonst fackjargong – eller är det helt enkelt ett sätt att dra läsarnas ögon till artikeln?
Den finska forskaren Marianne Nordman har i en artikel studerat begreppet "rubrik". Ett av kännetecknen för begreppet hon lyfter fram är just "med avvikande typografi". Det vore lite synd om det höll på att ändras till "med avvikande terminologi" ...
|
Kommentarer