|
Vad betyder formuleringen: "myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas" i praktiken?
Häromdagen hörde en myndighet som står i beredskap att utarbeta en svensk-engelsk terminologi inom sitt fackområde av sig, och de ville veta om de kan sägas tillämpa paragraf 12 då. Däri står ju inget om engelsk terminologi.
Ja, visst tillämpar man paragraf 12 när man gör en svensk-engelsk terminologi! Så här ser TNC på saken:
En viss terminologi blir tillgänglig om den ställs samman på ett systematiskt vis och om man upplyser om var den finns, t.ex. i en ordlista eller i en termbank. På så sätt underlättas användningen (även om termerna används ändå). Med andra ord uppfylls två av de tre punkterna i paragrafen bara man ägnar sig åt någon form av sammanställning av termer och definitioner.
Skälet till att man skapar ordning och reda i sin terminologi kan vara att man behöver kunna
- föra statistik och göra jämförelser (typiskt för hälso- och sjukvården i dag)
- ha en ordentlig verksamhetsuppföljning (gäller många myndigheter)
- ha en tydlighet och god kvalitet i all information (såväl intern som extern)
- översätta, dvs. man måste veta och vara överens om vad man menar på svenska för att kunna finna bästa möjliga motsvarigheter på ett annat språk. (Man måste t.ex. kunna identifiera vad som är kulturspecifika begrepp och vad som inte är det, för det är avgörande för på vilket sätt man ska tänka när man tillför motsvarigheter på andra språk.)
När man skapar ordning och reda i sin terminologi, oavsett för vilket ändamål, så utvecklar man terminologin.
Olika myndigheter har olika behov. Socialstyrelsen måste utveckla sin terminologi genom att precisera begreppen utifrån ett svenskt perspektiv, de har inget behov av att (i alla fall inte nu) finna engelska ekvivalenter. Ett annat exempel är Högskoleverket som ska överföra information om den svenska högre utbildningen till engelska. Det har visat sig att man då måste ordna upp i den svenska terminologin (utveckla den) innan man kan finna engelska motsvarigheter. Ett tredje exempel är de molekylära livsvetenskaperna där inflödet av engelska termer är stort och där det saknas svenska termer om ingen gör något åt saken; här behöver man alltså verkligen skapa svenska termer.
Sammanfattningsvis, det måste vara behovsanknutet vad man behöver göra med och för sin terminologi. Vi här på TNC kan verkligen bekräfta att Högskoleverket har fått arbeta mycket med sin svenska terminologi för att kunna få fram engelska ekvivalenter.
På det nya året kommer den tredje versionen av svensk-engelsk ordbok för högre utbildning ut och blir tillgänglig både på HSV:s webbplats och i Rikstermbanken.
Anna-Lena Bucher, vd
|
Kommentarer