|
Termer och ord – vad är vad och vari ligger skillnaden? Den frågan får vi ibland och då brukar vi börja med att säga att alla termer består av ord eller uttryck. Men alla ord är inte termer.
Hur känner man igen termer? Ja, ordbildningsmässigt är det inte lätt. Termer kan ha olika uppbyggnad: vissa består av enkla ord (ved, mark, jäsa), andra av ordsammansättningar (byggnadsstomme, halvtina, akutstädning), men också flerordsuttryck förekommer (byggnad med särskilt bevarandevärde, oavmätt kronomark , god man), liksom förkortningar (hiv, ADL, vab).
Det som avgör om något anses vara en term är om ordet eller uttrycket representerar ett specifikt begrepp, det vill säga fakta eller kunskap som hör hemma inom ett visst ämnesområde. Termen är då en sorts etikett för detta kunskapselement. Termerna ska också vara accepterade – och använda – av de sakkunniga inom området. Termerna är viktiga delar i ett ämnesområdes fackspråk. Annorlunda uttryckt, för det som är av vikt behövs termer.
Ofta ger etiketten (termen) otillräcklig information och då krävs en beskrivning av betydelseinnehållet, en definition, som komplement. En definition kan liknas vid en buljongtärning där alla de viktiga beståndsdelarna finns i koncentrerad form. Om man försöker göra en omskrivning av etiketten (termen) med allmänna ord ger det inte samma tydlighet i den fackspråkliga kommunikationen. Korrekt termanvändning är en signal om att skribenten är sakkunnig!
Ibland kan en term och ett allmänord vara identiska på ytan och då avgör sammanhanget vad som avses. När ett allmänord förekommer som term inom ett visst fackområde så har det alltid en snävare och djupare betydelse.
Anna-Lena Bucher
PS. Själva termen term kommer av latinets terminus som betyder gräns. Den betydelsen finns t.ex. i termin och terminal. Innan term fick en utbredd användning i svenskan användes i stället konstord. Konst syftade då på teknik, färdighet, skicklighet.
Blogginlägg 7 april 2011
|
Kommentarer