Svar: Det är svårt att säga, men tidigast efter Harrisburg-katastrofen, det vill säga i slutet av 1970-talet. Trots ett gediget sökande i olika källor om kärnteknik och kärnfysik har vi inte hittat något belägg för termen härdsmälta förrän i "Kärnkraft från A till ö" (Larsson & Löfveberg, 2. uppl. 1980) som skriver: "härdsmälta, nedsmältning av kärnbränsle i en reaktor på grund av att kylningen upphört och att nödkylsystemen inte heller fungerar. För att härden skall smälta behöver temperaturen gå upp till över 2 000 °C. En tillräckligt stor härdsmälta kan, om också reaktorinneslutningen skadas svårt, ge upphov till stora utsläpp av radioaktiva ämnen."Varken Lars-Gunnar Larsson (författaren till den nämnda boken) eller Nils-Göran Sjöstrand (professor i reaktorfysik och ordförande i den kommitté som utarbetat TNCs kärnenergiordlistor) kunde påminna sig att de stött på uttrycket före slutet av 1970-talet. Enligt Lars-Gunnar Larsson fanns det inte med i begreppsvärlden, utan man hade då en tekniskt optimistisk syn. Det var alltså inte så att man använde något annat uttryck utan begreppet diskuterades knappt.
Frågedatum: 2011-03-16
Detta är ett termfrågesvar som är utarbetat av Terminologicentrum TNC. Terminologifrämjandet återpublicerar en del av TNC:s termfrågor som en service till alla intresserade. Några nya termfrågor kommer dock inte att besvaras av Terminologifrämjandet. Läs mer om Sveriges terminologiska landskap 2019.