kvittblivning

Fråga: Jag har konstaterat att termen kvittblivning har använts i svenskan genom åren men i glidande betydelse. Förr använde man kvittblivning om att ta hand om hästspillning i städerna, forsla ut det på landsbygden och använda det som gödsel. Senare har jag också sett att man talar om kvittblivning när man förbränner sopor, ibland när man lägger soporna på deponier. Jag kan emellertid inte se att det används i dag. Vet TNC något om denna term?

Svar: Ja, kvittblivning har TNC stött på tidigare. Redan 1958 avrådde TNC från termen bland annat med hänvisning till att den användes sammanfattande för flera begrepp (som i ditt exempel för borttransport, återanvändning och förbränning). Kvittblivning är alltså inte någon lämplig term i modern avfallshantering, först och främst därför att den är missvisande och omfattar fler än ett begrepp. Man blir sällan eller aldrig helt kvitt avfall. Exemplet med gödseln visar snarare på att det återanvänds eller återvinns. Vi menar att man hellre bör vara mer specifik om man ville vara tydlig, till exempel säga slutbehandling eller oskadliggörande, beroende på vad man menar. TNCs Avfallsordlista från 1974 initierades till följd av att moderna tekniska lösningar utvecklades för att ta hand om avfall. Men i den finns varken slutbehandling eller oskadliggörande med. Däremot hittar man avfallshantering, avfallsdisponering och återvinning, begrepp som nog inrymdes i det äldre kvittblivning. I Rikstermbanken får man dock belägg från 2010 på att MSB använder kvittblivning för återanvändning, återvinning och deponering. Inte så bra tycker vi på TNC.

Frågedatum: 2013-10-24