Termfrågor

TNC har svarat på tusentals frågor om terminologi och fackspråk genom åren. Här publicerar vi ett urval av frågorna.

Fråga: Många enzymer slutar på -ase på engelska, t.ex. diastase. Vilket är motsvarande ordslut på svenska?

Svar: Ändelsen -as är den vanliga. En del enzymer har dock ordslut på -in, vilket tycks vara detsamma på engelska.

Frågedatum: 1995-08-21

Fråga: Hur översätts den i engelsk facklitteratur så vanliga rubriken Acknowledgements. Ett stycke med denna rubrik kan ingå tillsammans med inledning och förord i början av en bok och innehåller författarens tack till olika personer.

Svar: I svenska böcker framförs oftast sådana tack inom ramen för förordet, men i böcker översatta från engelskan brukar man använda rubriken Författarens tack alt. Författarnas tack.

Frågedatum: 1995-07-14

Fråga: Är orden adhesion och adherera att betrakta som svenska eller svengelska? Ett annat ord för adhesion är vidhäftning. Området är bakteriologi.

Svar: Även om dessa i grunden latinska ord har kommit in i svenskan via engelskan är de i dag att betrakta som fullvärdiga medlemmar av den svenska ordskatten. Adherens och vidhäftning är synonymer till adhesion; adherens tycks dock vara mindre vanligt. Vidhäfta eller häfta vid är synonymer till adherera. Man säger att en bakterie adhererar till en cell. En kortfattad artikel under adhesion i Nationalencyklopedin redogör väl för termernas användning. Inom strikt vetenskaplig litteratur är de latinska varianterna adhesion och adherera till vanligare.

Frågedatum: 1995-08-11

Fråga: Finns det någon svensk term för aftermarket (after market, after-market) i uttryck som aftermarket products. Uttrycket syftar, som ni säkert vet, på produkter som används med en viss produkt men som är tillverkade av annat företag än tillverkaren av den ursprungliga produkten. Exempel är tillsatser till olja, extrautrustning på bilar, och t.o.m. motorolja av annat fabrikat än motorfabrikatet.

Svar: Den svenska motsvarigheten till aftermarket (med synonymen after-sales) verkar enligt Nationalencyklopedin vara eftermarknad: ”En marknad kan med utgångspunkt i själva produkten delas in i en primärmarknad, dvs. försäljning av produkten, och en eftermarknad som utgörs av de varor och tjänster för vilka behov uppstår och/eller kan skapas hos en kund genom dennes införskaffande av produkten. Eftermarknaden kan i varierande grad vara kopplad till själva produkten och omfattar även reservdelar, service och varor som kompletterar produkten.”

Frågedatum: 1999-10-11

Fråga: Jag undrar om ni har möjlighet att hjälpa oss med termen timeliness som har dykt upp i en av de engelskspråkiga texter som vi översätter till svenska. Begreppet tycks i sammanhanget i första hand innebära att innehållet i en databas ska kunna överföras så snabbt som möjligt. Hur bör detta uttryckas på svenska?

Svar: Vi förslår att du kan översätta timeliness med de svenska ekvivalenterna aktualitet eller tidsrelevans när det engelska begreppet står för att aktuella data finns tillhands när de behövs, dvs. information har aktualitet. Termen timeliness är inte ny när den används i informationssammanhang. Den ingår t.ex. i flerordstermer som ”timeliness rating value” och ”timeliness function” som finns i ISO/IEC 14756:1999 Information Technology – Measurement and rating of performance of computer-based software systems.

Frågedatum: 2010-11-15

Fråga: I den nya standarden för byggmätning (SS 21054:2009) finns ett undantag för vissa typer av altaner. Jag undrar därför vad som skiljer en altan från en terrass – och från en balkong.

Svar: Altan och terrass är två typer av uteplatser, där en uteplats är en ‘iordningställd begränsad yta i anslutning till bostaden’. Ett av de viktigaste särskiljande kännetecknen mellan altan och terrass är höjden över marken. även om terrassen kan vara något upphöjd har den kvar en koppling till marken som inte altanen har. Vad skiljer då en altan från en balkong? Jo, balkongen är utkragande, vilket altanen inte är, och den har inte underbyggnad, vilket altanen har (i form av pelare, arkader, annan byggnad etc.). Med detta resonemang blir takterrass språkligt lite problematiskt för det begrepp som skulle kunna beskrivas som ‘den högst belägna altanen’. Visserligen används även uttrycket takaltan, men det är inte tillnärmelsevis lika vanligt som takterrass. Här får man acceptera bruket och finna sig i att takaltan är en synonym till takterrass.

Frågedatum: 2010-02-05

Fråga: Hur översätts black American walnut till svenska?

Svar: I vår databas har American black walnut den svenska motsvarigheten svart valnöt, vilken enligt Skogsencyklopedin står för själva arten. Som benämning på virket rekommenderar vi amerikansk valnöt.

Frågedatum: 2005-01-05

Fråga: Jag har noterat att ordet anamnes används med olika förled som t.ex. läkemedelsanamnes, rökanamnes etc. För mig är anamnes något som förknippas starkt med sjukdom. Jag har varit ute och googlat på det men blir inte så mycket klokare. Fick träff på Wikipedia där det omnämns som ”förhistoria”, vilket fungerar bra med tanke på de förled som börjar sättas på anamnes. Tittade sedan i Rikstermbanken och får fem träffar på anamnes där alla definierar det som sjukhistoria eller beskrivning av sjukdomen och hur den uppstod. Och då får jag känslan av att anamnes har med sjukdomshistoria att göra. Första termposten är från Dietisternas Riksförbund. Tittar man på hela termposten så finns både kostanamnes och nutritionsanamnes. Ingen av dessa har med sjukdom att göra utan är ett strukturerat samtal om t.ex. matvanor, alltså inget kring sjukdomshistoria. Tycker detta blir lite förvirrande. Är anamnes en förhistoria, personens egen historia kring ett ämne som kost och nutrition, rökning, läkemedel, sjukdom m.m., eller är det enbart förknippat med sjukdom?

Svar: Traditionellt kan man nog säga att anamnes som du säger är förknippat med sjukdomar. Läkaren inleder med att ta upp anamnes, patienten får berätta om sin sjukdom, och så avslutas behandlingen med en epikris, en sammanfattande slutbedömning av en patients sjukdomsbild och behandling. De flesta källor som jag har sökt i kopplar anamnes till just sjukdom. Bengt Lundh och Jörgen Malmquist, Medicinska ord (2009), öppnar för att även andra uppgifter kan ingå i en anamnes. Så här står det där om anamnes:

”ursprungligen benämning på patientens (och/eller anhörigas, arbetskamraters m.fl.) skildring av hur en sjukdom utvecklats (och ev. behandlats), sjukhistorian. Numera brukar man med anamnes också avse en rad andra uppgifter om patienten och sjukdomen, t.ex. information om den eventuella förekomsten av ärftliga sjukdomar, om arbete och arbetsförhållanden, om alkohol-, tobaks- och läkemedelsbruk, hem- och familjeförhållanden samt om tidigare sjukdomar. I vidare bemärkelse kan man i anamnes innefatta tillgänglig information från medicinska källor: resultat av tidigare utförda medicinska undersökningar, bedömningar och behandlingar.”

Kanske vill man visa att ens eget område är viktigt, och därför lägger man på ett förled, som i t.ex. nutritionsanamnes, även om det inte ingår i den traditionella betydelsen av anamnes. Man kan ju tänka sig att man i stället för att sätta ett förled framför skriver något i stil med ”den del av anamnesen som rör nutrition, läkemedel, rökvanor” etc.

Frågedatum: 2014-09-08

Fråga: Jag arbetar som projektledare hos Banverket. Jag undrar om ni kan hjälpa mig med en definition av begreppet anfang. Vi använder det om ‘gränsen mellan vägg och tak’ i tunnelsammanhang. Problemet uppstår då tunnelsektionens övre del är halvcirkelformad. Var ligger då gränspunkten?

Svar: Anfang definieras som ‘begränsningsytan mellan en båge eller ett valv och dess vederlag; bågens eller valvets ”startpunkt” eller ”startlinje” (anfangslinje)’. Samma källa anger anfangslinje som ‘en båges eller ett valvs lägsta kant’. Ett äldre uttryck för samma sak är valvfot.

Frågedatum: 2000-07-26

Fråga: Är det antibiotika eller antibiotikum som är riktigt, och hur böjs det i plural?

Svar: Det här är lånord från grekiskan och förekommer i det medicinska fackspråket i två grundformer, för olika bakomliggande begrepp:

  1. Formen antibiotika används i svenskan som ett singulart ord trots att det är en latinsk pluralform. Det är då ett så kallat mängdord och används som benämning för själva det ämne som dödar eller hämmar bakterier, som i t.ex. ”Antibiotikan har betytt oerhört mycket för den moderna sjukvården.”
  2. Formen antibiotikum används när man vill tala om enskilda läkemedelsprodukter som i t.ex. ”Patienten är allergisk mot antibiotikumen Amimox och Spektramox.”

På motsvarande sätt används också andra latinska och grekiska lånord med pluralform på -a, t.ex. antiseptika, cytostatika och narkotika, vars latinska singularformer antiseptikum, cytostatikum  respektive narkotikum används om enskilda produkter. I sammansättningar är det ämnesnamnet som används: antibiotikaresistens, cytostatikabehandling, narkotikabrott.

Ämnesnamnet antibiotika böjs inte i plural men blir i bestämd form antibiotikan. Produktnamnet antibiotikum böjs så här: ett antibiotikum, antibiotikumet; flera antibiotikum, antibiotikumen.

Frågedatum: 2005-01-12

Fråga: När jag sökte i Rikstermbanken på arbetsutbud fick jag ingen träff. Eftersom ordet inte är särskilt genomskinligt (och verkar betyda olika saker i olika sammanhang) vore det bra om det fanns med. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) säger följande:

”När du skrivs in på Arbetsförmedlingen får du tala om hur många timmar du kan arbeta per vecka. Detta är ditt arbetsutbud. Du lämnar samma uppgift till arbetslöshetskassan på blanketten Anmälan om arbetslöshet. Arbetsutbudet har betydelse bland annat för storleken på din dagpenning. Du ska kunna och vilja ta arbete minst tre timmar per dag och under minst 17 timmar per vecka.”Det är väl det som avses när man i förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar använder termen. Där sägs att syftet med garantin är att ungdomarna ”så snabbt som möjligt ska få arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud”.I en artikel i DN skriver man t.ex.:

”I 2008 års rapport från SNS Konjunkturråd analyseras jobbpolitikens förväntade effekter på arbetsutbud, sysselsättning och disponibla inkomster.”Då används ordet mer övergripande om det utbud av arbetskraft som finns på arbetsmarknaden. Jag tror att det är den betydelse som de flesta är mer bekanta med.

Svar: Vi har sökt i olika källor på termen och tycker ändå att termen arbetsutbud verkar användas ganska entydigt, det vill säga om en individs förmåga eller möjlighet till att arbeta, räknat i timmar per dag eller vecka. För detta skulle arbetstidsutbud ha varit en bättre term och vi hittar faktiskt ett fåtal belägg också för den termen. Vi tycker att det andra belägget ur DN som du hänvisar till har den betydelsen och håller alltså inte med dig om att den används övergripande om det totala utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden. För utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden över huvud taget verkar snarare arbetskraftsutbud användas och vara etablerad som term.

Frågedatum: 2010-03-01

Fråga: Vi översätter bland annat etiketter för livsmedel och undrar över den bästa översättningen av flavouring till svenska. Det engelska uttrycket kan dyka upp på flera olika förpackningar och följs inte av några exempel på ämnen. Tidigare har vi skrivit smak- eller aromämnen eller aromämnen/smakämnen.

Svar: TNC rekommenderar översättningen aromämnen i den här kontexten (livsmedel). De flesta källor pekar mot den termen, även om man i allmänspråk oftare kanske skulle prata om smakämnen. Vi avråder från den oprecisa skrivningen aromämnen/smakämnen.

Frågedatum: 2012-02-01

Fråga: Jag skulle behöva en definition av begreppet attentat inom ämnesområdena terrorism och terrorismbekämpning. Finns det någon sådan? Vad skiljer attentat från dåd?

Svar: Vi har inte funnit någon vedertagen fackspråklig definition av attentat, men Nationalencyklopedin ger följande förklaring: ”våldsdåd med politiskt syfte. Som attentat betecknas särskilt handlingar som riktar sig mot politiskt eller socialt betydande personers liv och som kan utföras av sammansvurna eller enskilda personer”. Dåd förklaras så här: ”konkret, skadlig handling”. Enligt Nationalencyklopedin är alltså dåd ett övergripande begrepp och attentat en typ av dåd med ett särskilt politiskt syfte. Men i allmänspråket tycks uttrycken ofta användas för samma företeelse vilket skulle kunna vara ett grepp för att variera språket. Det är till exempel inte ovanligt att ”bombattentat” och ”bombdåd” förekommer som synonymer i samma text.

Frågedatum: 2015-03-24

Fråga: Det som på engelska heter audionom, vad heter det på svenska?

Svar: Det heter audionom numera även på svenska. Det är en yrkestitel för det som förr kallades hörselvårdsassistent. Det är personer som bland annat administrerar och utför hörseltest.

Frågedatum: 2000-02-10

Fråga: Är auktorisation och certifiering samma sak? Håller certifiering på att ersätta ordet auktorisation?

Svar: Skillnaden mellan auktorisation och certifiering är att den förra bara kan utfärdas av en myndighet. En certifiering kan däremot i stort sett vem som helst utfärda. Det är nog orsaken till att man får väldigt många fler träffar på certifiering om man söker på Google och inte att termen auktorisation skulle hålla på att ersättas av certifiering. Auktorisation ger för övrigt 164 000 träffar på Google, vilket inte är så dåligt det heller.

Frågedatum: 2006-05-11

Fråga: Jag är socionom men har inte arbetat på länge, så nu har jag fått möjlighet att auskultera på en arbetsplats. Men när jag ringt runt och frågat om man har möjlighet att ta emot mig förstår ingen ordet auskultera. Används det inte längre? Jag ska ju inte praktisera utan vara med och lära mig genom att studera andra som arbetar.

Svar: Jo, auskultera används men mer som en fackterm inom utbildningsområdet. Det kan vara därför som många inte känner till termen. Och du använder den helt riktigt. För övrigt används auskultera och auskultation i två betydelser, dels i en mer abstrakt betydelse (‘direkt studera yrkesutövning på platsen’, som det du ska ut och göra), dels i en mer konkret och medicinsk (‘undersöka genom att lyssna på ljud från kroppsliga organ’, t.ex. hjärta och lungor.

Frågedatum: 2010-05-19

Fråga: Jag söker den svenska benämningen på en ”golvgående” motsvarighet till en travers. En travers ”går” i taket. Vad heter alltså motsvarigheten som går på golvet? Denna transportanordning används vid tillverkning av lastbilar.

Svar: På Volvo Lastvagnar kallar man denna anordning för auto carrier även på svenska men det svenska uttrycket spårbundna vagnar används också. Dessa spårbundna vagnar, som går på slingor i golvet, används för att transportera delar i ett förråd eller ”på golvet” i en hall fram till den plats där bilen monteras. Systemet har funnits i 10–15 år.

Frågedatum: 1998-07-22

Fråga: Är avskogning en term och vad står den i så fall för?

Svar: Ja, avskogning kan nog sägas vara en skogsterm och har i Nationalencyklopedin följande definition: ‘nedhuggning och avbränning av naturlig skog i sådan utsträckning och takt att återväxt inte sker’.I den kanadensiska databasen Termium framgår det att det engelska substantivet är deforestation (med tree removal och forest clearing som eventuella synonymer). Sammanfattningsvis är avskogning inte detsamma som avverkning, men människan har liksom vid avverkning alltid ett finger (eller en såg!) med i spelet.

Frågedatum: 2002-12-02

Fråga: Har ni definitioner på avtal och ramavtal?

Svar: Ja, avtal definieras: ’muntlig eller skriftlig rättshandling som ömsesidigt reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter’ och ramavtal är ’avtal som ingås mellan en beställare och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som ska ske under en viss period’.

Frågedatum: 2006-04-07

Fråga: Vad heter backslash på svenska?

Svar: Det heter omvänt snedstreck eller bakstreck.

Frågedatum: 2002-11-21

Fråga: Har ni stött på uttrycket baka av? Uttrycket verkar vara vitt spritt i den yngre professionella matlagningsgenerationen och hörs i många reportage med restaurangkockar. Det används då i stället för grädda eller ugnssteka.

Svar: Baka av är en etablerad bageriterm. På fackspråk kallas gräddning för avbakning och uttrycket baka av används i stället för grädda. Man har även, i begränsad utsträckning, börjat använda uttrycket baka av när man talar om annat än bröd. Vi ställer oss tveksamma till en bredare användning av termen, eftersom det ju redan finns etablerade och väl beskrivande termer för olika typer av tillagning i ugn. En rätt kan t.ex. vara ugnsbakad, ugnskokt, ugnsstekt eller gratinerad.

Frågedatum: 1999-01-08

Fråga: Jag är i färd med att korrekturläsa ett till svenska översatt danskt bokverk om sju band eller delar. På danska kallas dessa ”bind I–V”. Vi är i sammanhanget osäkra på huruvida vi på svenska bör kalla delarna för ”band I–V” eller ”del I–V”, vilket kommer att anges explicit i böckernas titel?

Svar: Ni bör kalla dem ”band I–V”. I svenska flerbandsverk brukar delarna traditionellt kallas ”band” och det motsvarar direkt det danska ”bind”.

Frågedatum: 2010-12-13

Fråga: Vad heter det redskap som man använder sig av vid gångträning i samband med att man fått till exempel en benprotes? Redskapet består av två ledstänger som man håller sig i och rör sig framåt med hjälp av.

Svar: Sjukgymnaster på gåskolor runt om i Sverige kallar redskapet för barr, alltså samma term som för gymnastikredskapet, som ju också består av två fristående ledstänger.

Frågedatum: 2009-11-03

Fråga: Har den snurrande ringen i Windows Vista något namn?

Svar: Den snurrande ringen (timglaset i äldre Windowsversioner) kan kallas bearbetningssymbol eller väntesymbol, beroende på perspektivet – datorns eller människans.

Frågedatum:  2010-03-23

Fråga: Vad heter beflockning på engelska? Med det menas i det här fallet att man sprutar fibrer på insidan av ett handskfack i en bil så att ytan sedan ser ut som sammet.

Svar: Det heter velour finishing eller fibre dusting på engelska. Däremot avråder vi från termen beflockning. Använd hellre velourisering som i TNC 84 Plast- och gummiteknisk ordlista definieras så här: ‘påföring, t.ex. med sprutpistol, av en mocka- eller sammetsliknande matta av upprättstående korta fibrer på ett underlag’.

Frågedatum: 1995-12-19

Fråga: Jag översätter från finska till svenska i Finland. Den finska texten har ordet rehubuusteri (foderbooster). Innebörden i termen är att hönsfodret berikas med energi och protein vid värpstarten. Finns det någon etablerad term för begreppet, eller kan jag använda t.ex. berikat foder eller foderberikning?

Svar: Uttrycket foderberikning kan bli missvisande på svenska, det används även i betydelsen att berika livet för djur i fångenskap, att stimulera dem genom att placera maten så att djuren får jobba lite för att komma åt den. Däremot går det bra att tala om berikning av foder. Man kan också bilda sammansättningar med ”berikat”: proteinberikat hönsfoder, energiberikat hönsfoder. Någon etablerad term för just berikat hönsfoder vid värpstart har vi inte hittat.

Frågedatum: 2014-04-10

Fråga: Känner ni till en svensk term för computational toxicology? Det innebär att man med hjälp av matematiska modeller och datormodeller försöker förutsäga kemiska ämnens toxicitet och verkningssätt.

Svar: Vi har inte funnit belägg för någon svensk term men vi föreslår beräkningstoxikologi. Det överensstämmer med Biotermgruppens tidigare rekommendation beräkningsbiologi för computational biology.

Frågedatum: 2007-04-26

Fråga: Vad är definitionen av beskogning?

Svar: Beskogning kan definieras som ‘sådd eller plantering i fält’. Synonymer till beskogning är skogsodling, kultur, skogskultur. Skogsodling får ofta beteckna även det skogsbestånd som uppkommer genom sådd eller plantering, åtminstone i de tidiga faserna.

Frågedatum: 1999-08-18

Fråga: Vad betyder DHIA rolling herd average?

Svar: DHIA är en amerikansk organisation vars fullständiga namn utläses: ”National dairy herd improvement association”. Organisationen Svensk Mjölk beräknar något som kallas rullande besättningsmedeltal på samma sätt som DHIA beräknar rolling herd average; det är ett mått på hur mycket mjölk man har kunnat mjölka under en tidsperiod.

Frågedatum: 2006-04-18

Fråga: En sökning i NE indikerar att en betaltjänst är en tjänst på Internet som man betalar för. Samtidigt används betaltjänst också i en helt annan betydelse inom bankväsendet, nämligen för tjänsten att utföra en betalning. Vi har nyligen uppmärksammat skillnaden i betydelse och undrar vad ni anser. Är det verkligen lämpligt att använda samma term för två så vitt skilda begrepp?

Svar: Nej, det är inte bra men båda har funnit fäste i språkbruket. Det är därför extra viktigt att förklara vilken typ av betaltjänst som man menar när sammanhanget inte avgör. Här kommer de två begreppen som används:1) Betaltjänst (i motsats till gratistjänst) för engelskans pay service. Vi har inte hittat någon definition men innebörden borde vara ‘tjänst som man erhåller på nätet mot betalning’.2) Betalningstjänst eller betalningsservice används om de tjänster som banker erbjuder sina kunder när det gäller överföring av pengar och betalningar. Ett problem är att svenska banker har olika termer för sina respektive tjänster.

Frågedatum: 2009-07-14

Fråga: Hur ska jag översätta cost-to-serve till svenska? Det är en ekonomisk term.

Svar: Det svenska betjäningskostnad används av flera företag. Här är ett exempel: ”För att mäta kundlönsamhet krävs två saker. Dels måste företaget veta sin nettomarginal, d.v.s. skillnaden mellan in- och utpris för de produkter företaget säljer. Därtill behöver företaget veta vilka ytterligare kostnader som är förknippade med de olika kunderna. Dessa kostnader brukar betecknas Cost-to-Serve (CTS), eller betjäningskostnader på svenska.”

Frågedatum: 2013-12-06

Fråga: Finns termen bibliometri på svenska?

Svar: Ja, det definieras som ‘kvantitativa studier av litteraturens sammansättning och förändring’.

Frågedatum: 1995-12-11

Fråga: Hur böjs big i bestämd form singular och i plural? Det är ett sådant där veck i t.ex. en pappskiva som gör att man kan vika den.

Svar: Det heter en big, bigen, flera bigar, bigarna.

Frågedatum: 1999-12-09

Fråga: Jag har ett förslag, nämligen att TNC lanserar ”urknall” som ersättning för ”big bang”. ”Urknall” kan visserligen beskyllas för att vara en germanism, men är lika svenskt som tyskt. För trettio år sedan kunde man här i riket någon enstaka gång se ”ursmäll” men den termen förträngdes helt av ”big bang” – en beteckning som passar i USA-ynglingars skämtsamma språksfär. Men urknallen var ju inget skämt, utan ursprunget till alltsammans – inkl. TNC.

Svar: Vi noterar förslaget och tycker spontant att det är en bättre term än big bang, bättre lämpad för svenskan. I NE och Wikipedia används stora smällen.

Frågan är om det skulle gå att lansera urknall och få termen att få fäste, vi tror det kan vara svårt även om den är ”termigare” än stora smällen och på så sätt bättre. Vi har noterat förslaget och kan gärna föra fram det vid eventuella termfrågor.

Frågedatum: 2012-01-27

Fråga: Hur översätter man letter box, wide screen och pan scan till svenska? Det handlar om television och olika bildformat.

Svar: Letter box blir brevlåda eller brevlådeformat på svenska. Hela bilden visas, men den fyller inte hela rutan; svarta fält finns över och under bilden. Wide screen heter bredbild på svenska. Engelskans pan scan används ofta i svenska texter, enligt vår expert, eftersom en etablerad svensk motsvarighet saknas. Pan scan innebär att man har sidobeskurit en bred filmbild. Man har alltså panorerat fram ett utvalt bildutsnitt i den breda bilden.

Frågedatum: 1998-04-16

Fråga: Jag undrar vad slide kallas på svenska, slide som i ”Power Pointslide”. Jag sitter och översätter en text för en presentation och där hänvisas till andra slides. Säger man kanske slide? Och hur stavas det i så fall: slajd?

Svar: Man kan gå efter den terminologi som används i Power Pointprogrammet: då är det bild som används för varje enskild bild i bildspelet. Om man vill benämna vad varje bild i bildspelet i sin tur kan bestå av bör man använda textruta om rutor med text och bildobjekt om foton, figurer och liknande. Man skulle även kunna tänka sig bildspelssida eftersom alla ju inte använder just Power Point för att göra bildspel och terminologin nog kan variera mellan olika program.

Frågedatum: 2006-08-28

Fråga: I Sverige håller vi oss väl till det brittiska siffersystemet och inte till det amerikanska när det gäller stora tal, dvs. vi säger miljon, miljard, biljon, biljard (?), triljon, triljard … ? Biljard är väl tusen biljoner precis som miljard är tusen miljoner?

Svar: Nej, så här ligger det till: Billion betecknar numera en miljard både i amerikansk och brittisk engelska. Svenskans användning stämmer överens med europeiskt språkbruk i övrigt. Mycket stora heltal delas in i block om sex siffror från slutet. Varje block motsvaras av en enhet. Undantaget är miljard som ju består av nio nollor. Det finns alltså ingen benämning för tusen biljoner på svenska.

Frågedatum: 2000-01-27

Fråga: I en dansk standard med beskrivning av höns tar man upp hönans kulörer, t.ex kan en höna vara både tigrerad och gul-svart. I nuläget skrivs detta inkonsekvent med snedstreck ibland, t.ex. ”gul/svart tigrerad höna”. Hur bör det vara?

Svar: Här bör det vara bindestreck, som uttolkas som utelämnat och, och inte snedstreck, som i svenskan står för utelämnat eller. Vi rekommenderar här därför ”gul-svart tigrerad höna”.

Frågedatum: 2005-12-07

Fråga: Vi har stött på olika varianter av hur bindestreck används i engelskan och skulle därför uppskatta om TNC kunde vägleda oss. Hur ska vi skriva glass fiber och glass fiber reinforced plastic på rätt sätt, med eller utan bindestreck?

Svar: Det finns som du säger en del varianter när det gäller användning av bindestreck i engelskan. Enligt de flesta skrivregler bör glass fiber skrivas utan bindestreck när det används som substantiv. Det är lite mer komplicerat med den andra termen, alltså när ordet står som adjektiv. Här kan man tänka sig flera olika sätt: glass fiber reinforced plastic, glass-fiber-reinforced plastic, glass fiber-reinforced plastic. Avgörande är också om det är fråga om brittisk eller amerikansk engelska. I ISO:s internationella standarder är det brittisk engelska som gäller. Vill man följa detta skrivsätt skriver man glass fibre när det sammansatta ordet utgör ett substantiv (här skrivs fibre på brittiskt vis) och glass-fibre-reinforced plastic när det sammansatta ordet utgör eller används som adjektiv. I Skrivregler för svenska och engelska (TNC 100) tar vi upp denna fråga i avsnitt E288.

Frågedatum: 2014-09-19

Fråga: Vad heter biometrics på svenska? Det handlar om identifieringsmetoder som bygger på kroppsliga egenskaper, t.ex. fingeravtryck eller näthinnemönster.

Svar: Den svenska termen är biometri. Även biometrik förekommer, men endast undantagsvis. Begreppet tycks vara definierat på flera nivåer med samma term för alla varianterna. Nationalencyklopedin beskriver begreppet som ‘studiet av levande organismer med hjälp av matematisk-statistisk bearbetning av mätvärden’. Vidare skrivs där att ”termen används i synnerhet om statistiska jämförelser av utseendemässiga likheter och skillnader mellan grupper av släktmässigt närstående organismer (populationer), men har under senare tid kommit att användas om statistisk bearbetning av alla slags biologiska mätvärden, synonymt med biostatistik”. Den användning som frågaren avser är däremot snarare en insnävning, alltså biologiska identifikationsmetoder. Intressant att konstatera är för övrigt att man på engelska kan kalla en enskild egenskap som analyseras med biometriska metoder för a biometric.

Frågedatum: 2001-04-17

Fråga: Vi undrar om det engelska biomime ska heta biomimik eller biomimetik på svenska? På engelska används även biomimetics, bionics och biomimicry för samma begrepp.

Svar: Vi förespråkar gärna termen mimikryteknik. Det blir lite tautologiskt att säga biomimikry eftersom man genom mimikry härmar det liv (bio-) och dess funktioner som förekommer i naturen. Om ni arbetar med att utveckla teknik för att efterlikna fenomen och funktioner i naturen är naturhärmande teknik en lämplig term.

Frågedatum: 2009-06-26

Fråga: Min fråga gäller det engelska uttrycket white filament inom växtmikroförökning. Vad säger man på svenska?

Svar: Utifrån de kontexter som du har skickat har vi kommit fram till att white filament är ett annat uttryck för etiolated shoots. Det motsvaras på svenska av bleka sticklingar.

Frågedatum: 2012-01-02

Fråga: Vad heter blåbär och lingon på engelska, tyska och franska samt hur säger man att de inte är odlade utan från skogen?

Svar: Blåbär heter bilberry på engelska men även blueberry förekommer. För att ange att bären är vilda eller plockade i skogen kan man skriva wild före bärnamnet.På tyska säger man Heidelbeeren om blåbär. För att förtydliga att de är plockade i skolgen använder man aus dem Wald eller Wald-Heidelbeeren. även Waldbeeren och Blaubeeren förekommer, lite beroende på var i Tyskland man är. I Frankrike heter blåbär myrtille och de vilda kallar man myrtilles sauvages.Lingon har flera namn på engelska men vanligast är cowberry följt av lingonberry. På tyska säger man Preiselbeeren och på franska airelles om lingon.

Frågedatum: 2008-05-20

Fråga: Vad heter boolean search på svenska?

Svar: Det heter boolesk sökning, med gemener rakt igenom. Adjektivet är bildat till det engelska namnet Boole. Slutvokalen hörs inte men syns i skrift. Eftersom den inte hörs förekommer även formen boolsk. Vi rekommenderar dock boolesk. Namnet kan också förekomma som förled i sammansättningar som booleoperation, boolefunktion och boolevärde.

Frågedatum: 1999-09-20

Fråga: Jag undrar vad det engelska ordet för bostadsrätt är och om det finns ett amerikanskt respektive brittiskt ord.

Svar: Det finns en hel del engelska motsvarigheter till bostadsrätt(slägenhet).I TNCs ”Svensk-engelsk byggordbok” (TNC 102 från 2008) översätts det med co-operative building society dwelling, tenant-owned apartment och tenant ownership. I Byggforskningsrådets bok ”Housing research and design in Sweden” (1990) säger man private housing cooperative. Norstedts svensk-engelska ordbok (2000) anger cooperative flat eller cooperative apartment (US) eller building-society flat/apartment. Det särskilt amerikanska är här ”apartment”. Norstedts ordbok anger dock också condominium med den kortare vardagsformen condo som något typiskt amerikanskt, men det uttrycket kan också betyda andelslägenhet vilket bäddar för förvirring.Det är alltid svårt att säga vilken som är den bästa översättningen när det, som i det här fallet, handlar om kulturspecifika begrepp. Eftersom ägandeförhållandena varierar mellan olika länder är det lämpligt att du inledningsvis förklarar vad du avser med termerna.

Frågedatum: 2011-03-01

Fråga: Vad är skillnaden mellan botanisk och vegetabilisk? Jag har för mig att botanik handlar om läran om eller vetenskapen kring växter, medan man talar om t.ex. vegetabiliska ingredienser. För man kan väl inte säga att en ingrediens är botanisk?

Svar: De exempel som vi har hittat visar att ditt resonemang stämmer: Botanisk har med botanik att göra, som är läran om eller vetenskapliga studier av växter. Vegetabilisk har att göra med sådant som härrör från växtriket. Man brukar t.ex. tala om en botanisk trädgård men vegetabilisk föda; det skulle ju knappast fungera att byta ut orden mot varandra och prata om att äta botanisk föda. Så när det gäller ingredienser kan du lugnt skriva att de är vegetabiliska eller alternativt animaliska om de skulle härröra från djurriket.

Frågedatum: 2015-06-25

Fråga: Hur översätter man på bästa sätt engelskans brain drain till svenska?

Svar: Vi vill i första hand förorda kompetensflykt. Ett annat svenskt ord som vi ger som ett alternativ är kunskapsflykt, men eftersom kunskap är svårare att ringa in än kompetens är det inte en lika bra beskrivande benämning. (Dessutom borde kompetens väl förutsätta kunskap, medan kunskap inte alltid följs av kompetens.) Stöd för alternativen kompetensflykt och kunskapsflykt ger de belägg vi hittar i olika tunga källor; båda finns t.ex. i material från riksdagen.Efterledet -flykt låter möjligen väl dramatiskt men är så pass etablerat att det nog får accepteras. Man kan också se det som en analogibildning till kapitalflykt som också är ett väl etablerat uttryck. Även franskan uttrycker fenomenet dramatiskt: exode (flykt, massutvandring), fuite (flykt), saignée (åderlåtning) som används i uttrycken exode des cerveaux, exode des compétences, exode des cadres, fuite des cerveaux och saignée de matière grise.

Frågedatum: 2002-10-02

Fråga: Jag sysslar med en tysk text om brandskyddsutrustning för privat användning. Om Feuermelder/Feuermeldegerät översätts som brandvarnare borde Rauchmelder då heta rökvarnare? Eller är rökdetektor avsett för industriellt bruk?

Svar: Rökdetektor är inte detsamma som brandvarnare. Detektorer, t.ex. rök-/värmedetektorn används i första hand för att påvisa rök respektive värme, inte för att varna för brand. Den rökdetektor med larm som man använder i t.ex. bostäder och vars enda uppgift är att varna för brand har därför kommit att kallas ”brandvarnare”. Man skiljer på detektorn och larmdonet i mer avancerade brandlarmsanläggningar. Termerna ”rökdetektor” och ”brandvarnare” bör därför inte ses som synonymer. Termen rökvarnare förekommer också och experter menar man att en rökvarnare innefattar en rökdetektor (dvs. själva sensorn) men också andra komponenter.

Frågedatum: 2000-06-09

Fråga: Jag undrar vem som kom på ordet brukare. Den dagen jag sitter på ett äldreboende är jag fortfarande en människa av kött och blod, kanske lite trött i hjärnan eller kroppen. Men, jag vill inte kallas brukare när jag inte längre kan bo hemma!

Svar: Brukare är en term som Socialstyrelsen och TNC rekommenderar för benämning av en person som får, eller som är under utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Termen är framför allt avsedd att användas av administratörer, politiker och forskare, och naturligtvis ska inte du av vårdpersonal bli kallad för brukare – ditt eget namn är mycket lämpligare! Inom vissa av äldreomsorgens verksamheter förekommer redan brukare som benämning av de äldre personerna, men även andra benämningar. De benämningarna behöver inte bytas ut mot brukare i interna samtal eller texter inom verksamheten, utan det är upp till personalen själva att avgöra benämning.

Ordet brukare har använts länge och av olika grupper med olika betydelser. Kärnan i begreppet ligger i den allmänna definitionen ’person som tar något i bruk’. När brukare började användas inom den offentliga sektorn fanns en önskan att tydliggöra en sorts delaktighet och medansvar i aktiviteten att ta insatser, främst sociala insatser, ”i bruk”. Detta ansågs ordet brukare signalera. I samma anda bildades så kallade brukarorganisationer och brukarråd, där det talades om brukarinflytande och brukarmedverkan.

Enligt definitionen av brukare kan man se att personerna som ingår i begreppet är en mycket heterogen grupp.  På samma sätt förhåller sig det med personerna bakom begreppet patient. En patient kan ju vara vem som helst som får någon form av hälso- och sjukvård. Inom socialtjänstens verksamheter finns liksom inom vården ett klart behov av en övergripande term som brukare för att kunna tala övergripande om olika verksamheter inom socialtjänsten, till exempel för att sammanställa statistik och skriva enhetliga verksamhetsplaner.  Det är därför som termen noggrant har utretts och sedan rekommenderats. Läs hela rekommendationen i Socialstyrelsens termbank.

Frågedatum: 2015-03-24

Fråga: Hur definieras bruttoarea, bruksarea och lokalarea, och vilka är de engelska motsvarigheterna?

Svar: Bruttoarea (BTA) definieras som ‘area av mätvärda delar av ett våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning’; engelska motsvarigheter: gross floor area, outside gross area, total floor area. Lokalarea (LOA) definieras som ‘bruksarea för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende, sidofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmän kommunikation’; engelska motsvarigheter: non-residential floor area, main usable area. Bruksarea (BRA): ‘area av nyttjandeenhet eller annan grupp av sammanhörande mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning’; engelska motsvarigheter: usable floor area, intra-muros area.

Frågedatum: 2008-12-05

Fråga: är uttrycket brådskegrad en term? Det dök upp under en granskning av ett dokument.

Svar: Ja, det verkar vara det när det gäller sjuksköterskors sjukvårdsrådgivning på telefon. Man kan finna det på flera ställen, bland annat i en kompetensbeskrivning för telefonsjuksköterskor som tagits fram av TRIHS (Föreningen för Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård), där följande definition finns: ‘tidsintervall inom vilket den vårdsökande bedöms behöva komma under vård’.Exempelvis kan bedömningen innebära att den sjuke behöver omgående transport till sjukvård eller att den vårdsökande inte behöver ytterligare vårdkontakt alls.

Frågedatum: 2012-08-02

Fråga: Finns det någon vedertagen översättning av termen bygganmälan till engelska?

Svar: Det bör vara building notification, men man kan möjligen även acceptera building note.

Frågedatum: 2006-01-17

Fråga: Hur lyder definitionen på byggledare?

Svar: Den lyder ‘byggherrens förtroendeman som leder byggprojektet från idé till färdig byggnad’. Byggledaren bör ansvara för byggadministrationen vars viktigaste moment är tidplanering, kalkylering, upphandling, uppföljning och kontroll. Byggledaren är som regel byggfackman.

Frågedatum: 1995-12-08

Fråga: Vad är det för skillnad mellan byggnad och byggnation? Jag jobbar på fastighetskontoret i min kommun och möts av båda benämningarna i olika typer av dokument.

Svar: Ordet byggnation tillhör allmänspråket och avser själva verksamheten att bygga, medan byggnad innebär ett färdigbyggt hus. Ur ett fackspråkligt perspektiv hör inte byggnation hemma i vårdat fackspråk, utan vi rekommenderar att man skriver byggverksamhet när det är själva aktiviteten som avses. Om man menar ett hus som är under byggnad är bygge en lämplig term att använda. Som kuriosa kan vi berätta att ordet byggnation har varit uppe för diskussion på TNC flera gånger sedan 1949 och avråddes för första gången i fackspråkliga sammanhang 1966.

Frågedatum: 2013-07-31

Fråga: I vilken bransch är företag som Skanska och NCC – byggbranschen eller byggnadsbranschen?

Svar: Förleden bygg- och byggnads- har analyserats bl.a. i samband med att den första Plan- och byggordlistan (TNC 58) gjordes 1973. I förordet till den står det att byggnads- är det riktiga förledet när man åsyftar det konkreta resultatet av ett byggande (hus, kyrkobyggnad, torn osv.), som i byggnadsdel, byggnadsverk. Förledet bygg- är att föredra när man åsyftar aktiviteten att bygga: byggherre, byggmästare, byggverksamhet. Förledet bygg- kan också med fördel användas som kortform för byggnads- i sammansättningar där det senare ordet använts i abstrakt betydelse (byggande, uppförande), som i byggbransch, byggfacket, byggforskning. NCC och Skanska är alltså i byggbranschen.

Frågedatum: 1999-11-29

Fråga: Det har kommit ut nya fruktdrycker med smaker som kallas ”Strawberry Yumberry”, ”Yuzu Gooseberry” och ”Loganberry Guarana”. Vad heter dessa frukter på svenska?

Svar: Växten ”yumberry” kallas vanligen bärpors, med det latinska namnet Myrica rubra. Vi kan inte finna att frukten skulle ha en annan benämning.Följande finns att läsa på en webbsida om buskar och träd från Kina (www.flyinge.nu):

”Bärpors är troligen en helt ny erfarenhet för kinaresenärer. Frukterna säljs på marknader och utmed vägarna och odlas uppenbarligen på många ställen. Frukten är klotrund och ungefär 2,5 cm stor. Ytan är småknottrig och har samma färg som en gammal bourgogne. Köttet har en radiär strimmighet in mot en central, knappt centimeterstor kärna. Mot mitten är köttet något ljusare än vid ytan. Smaken är syrligt aromatisk med ett stänk av smultron och odon. En viss strävhet kan spåras. Detta är Myrica rubra, en samsläkting till vår svenska pors.”

”Yuzu” kommer också från Kina och har samma namn på svenska: yuzu. Det är framför allt juicen från denna citrusfrukt som man använder som smaksättning. ”Loganberry” är den engelska benämningen på ett av bären som ingår i ”björnbärshallongruppen”, dvs. hallonlika hybrider mellan hallon och björnbär. På svenska kallas bäret loganbär, och det latinska namnet är Rubus loganobaccus.

Frågedatum: 2012-04-02

Fråga: Varför heter det bävernylon?

Svar: På Mosjöns väveri i Norge menar man att man valt att kalla tyget bävernylon eftersom det är glatt på utsidan, slitstarkt, vattenavstötande, varmt och inte låter fukt tränga in på insidan. På så sätt liknar det bäverns päls.

Frågedatum: 1997-11-14

Fråga: Vad skall man kalla ”carbon markets” och ”low-carbon technologies” på svenska?

Svar: Vi har rekommenderat utsläppssnålt samhälle för low carbon economy, se TNC-aktuellt 2007:2. Carbon market handlar enligt Naturvårdsverket så gott som uteslutande om reglering av koldioxidutsläpp men kan även innefatta andra växthusgaser. Om man väljer koldioxidmarknad så väljer man en väldigt snäv term, väljer man växthusgasmarknad så vidgar man termens innehåll lite och allra vidast innehåll får man om man väljer termen utsläppsmarknad, som ju då blir en parallell till det vi rekommenderade för low carbon economy. Vår rekommendation blir alltså att du bör välja det snäva om det handlar enbart om koldioxid och/eller andra växthusgaser och det vida om det är svårt att fastställa vad som åsyftas.

Med low-carbon technologies kan man resonera på ungefär på samma sätt. Enligt Naturvårdsverket handlar det dock än så länge bara om koldioxidsnål eller koldioxidfri teknik, så välj någon av dessa två. För framtiden kan det vara också andra växthusgaser som åsyftas och då kan man kanske behöva tala om växthusgassnål teknik. Båda kan också behöva finnas parallellt.

Frågedatum: 2007-09-13

Fråga: Vad betyder CATIA? Det verkar vara en initialförkortning som används i cad-sammanhang.

Svar: CATIA är en initialförkortning för Computer-Aided Three-dimensional Interactive Applications, vilket kan översättas med datorstödda tredimensionella interaktiva tillämpningar.

Frågedatum: 1995-04-03

Fråga: Jag är frilansjournalist och undrar hur man kan benämna en person som har celiaki. En person som har glutenintolerans kan man säga är glutenintolerant, borde man inte på motsvarande sätt kunna säga att en person med celiaki är celiakier? Så gör man i norskan, så det borde man väl kunna göra på svenska också.

Svar: Det går utmärkt att bilda sådana uttryck i analogi med reumatiker och en uppsjö andra liknande ordbildningar som har skapats genom åren. För att nämna några har vi ju till exempel diabetiker, dyslektiker, allergiker och hypertoniker. Ändelsen -iker, som består av den grekiska adjektivändelsen -ik + det germanska -er, tycks nuförtiden vara mycket produktiv, och man ser hela tider nya bildningar. Det finns nog flera skäl till att ändelsen -iker har blivit så vanlig. En är att uttryck med efterledet -patient som i diabetespatient är inte alltid så lyckade, eftersom personer med en åkomma inte alltid vill refereras till som patienter. En annan är att benämningar med -iker korta och språkligt lätthanterliga. Söker man i medicinska ordböcker så hittar man bara celiaki, inte hur en person med celiaki kan benämnas. Men utifrån ovanstående så skulle celiakiker fungera, vilket man också hittar belägg för på nätet. Men faktum är att celiakier verkar vara något vanligare vid sökning på nätet. Dock kommer de flesta träffarna på nätet från mer allmänna sidor, inte direkt några fackspråkliga, så det är svårt att veta hur mycket eller om celiakier eller celiakiker används i fackspråkliga sammanhang.

Observera att en del språkbrukare menar att man i stället för en personbeteckning som till exempel dyslektiker bör använda uttryck som person med dyslexi.

Frågedatum: 2016-01-13

Fråga: Ska det vara mellanslag mellan siffra och gradtecken och mellan gradtecken och C i ”åtta grader Celsius”

Svar: Det ska vara ett mellanrum efter siffran: ”8 ºC”. Enheten är ”ºC” och skrivs därför ihop som en helhet. På samma sätt skriver man 8 m och 8 %. Att strunta i mellanslaget är vanligt, men vi avråder från det.

Frågedatum: 2001-07-25

Fråga: Vi har fått en fråga om centrex, som tydligen förekommer i olika tekniska sammanhang, t.ex. ISDN-centrex. Vad betyder centrex, och är det ett skyddat ord?

Svar: Centrex är en funktion i det allmänna telenätet som bygger upp en virtuell telefonväxel och som erbjuder alla de basfunktioner som normalt finns i en företagsväxel, inklusive direktval och återuppringning externt. På Telia kallar man denna tjänst Telia Centrex. Skillnaden mot en ”vanlig” växel är att funktionerna realiseras i Telias nät och inte i en fysisk växel hos kunden. Ordet centrex var från början ett namn på denna tjänst, men används numera som ett vanligt ord.

Frågedatum: 1998-07-08

Fråga: Termen civilsamhälle förekommer i Kulturutredningen. Det definieras inte i utredningen och det verkar som om många svänger sig med uttrycket utan att reflektera över betydelsen. Har ni någon definition?

Svar: Här är en definition av civilt samhälle (som verkar vara en alternativ skrivning vid sidan om civilsamhälle) ur Statsvetenskapligt lexikon från 1997: ‘samlingsbeteckning för de grupperingar, föreningar och organisationer som existerar oberoende av staten i ett demokratiskt samhälle’. I Sociologiskt lexikon från 1997 skriver man: ”I modernt språkbruk används termen ofta om de områden av det samhälleliga livet som är självorganiserande och således faller utanför såväl det marknadsstyrda som det statligt organiserade.” Wikipedia ger exempel på sådana grupperingar som utgör civilsamhället: ”kyrkan, fackföreningar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar och välgörenhetsorganisationer” och skriver också: ”Civilsamhället kan emellertid också definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktionen mellan medborgare.” Begreppet civilsamhälle har också behandlats i Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU 1999:84.

Summa summarum: I Kulturutredningen borde man ha definierat vad man menar just där med civilsamhälle, eftersom begreppet används med olika innebörd i olika sammanhang.

Frågedatum: 2009-04-16

Fråga: Vad heter ”cog railway” på svenska?

Svar: Kuggstångsbana.

Frågedatum: 2009-03-03

Fråga: Jag har stött på termen cold stress i en engelsk text som handlar om skyddskläder, vad betyder det egentligen?

Svar: Även om cold stress ofta översätts till hypotermi, verkar det snarare vara ett samlingsnamn för all köldpåverkan, från huttrande till hypotermi, köldskador (frostbite) och kallbrand. Det är så man använder termen på utländska arbetarskyddsmyndigheter.

Frågedatum: 2006-03-01

Fråga: Vad skulle man kunna använda för uttryck på svenska för CSR, corporate social responsibility?

Svar: I den nya standarden ISO 26000 används socialt ansvarstagande och företagens sociala ansvar. Ett annat förslag är företagens samhällsansvar. Ansvaret kan delas upp i tre delar: etiskt ansvarstagande, miljömässigt ansvarstagande och socialt ansvarstagande. Företagens samhällsansvar verkar vara det som bäst täcker dessa aspekter.

Frågedatum: 2010-09-24

Fråga: Hur uttrycker man to crimp eller crimping på svenska? Orden beskriver ett förfarande som används för att koppla ihop ledare med ett verktyg.

Svar: Crimping översätts med kontaktpressning och crimp som substantiv som pressförbindning.

Frågedatum: 2000-05-16

 

Fråga: Är det cyanobakterier eller blågrönalger som är mest rätt att använda?

Svar: I Havs- och vattenmyndighetens ordbok från 2013 finns ett bra svar på din fråga, nämligen att ”cyanobakterier” är en mer korrekt benämning än ”blågröna alger”. I ordboken, som finns i Rikstermbanken, kan man läsa följande:

”Cyanobakterier har vissa egenskaper som karaktäriserar bakterier och andra som är karaktäristiska för växter. De är emellertid en organismgrupp som är närmare besläktade med bakterier än med mikroalger (algceller som innehåller en cellkärna) och klassificeras därför som bakterier. Namnet cyanobakterier är därför mera korrekt än det gamla namnet blågrönalger. S.k. blågrönalger behöver inte ens vara blågröna i färgen utan kan också vara röda, svarta eller bruna. Kvävefixerande organismer är mycket viktiga för ekosystemen produktivitet, men i vissa näringsrika miljöer kan massutveckling av kvävefixerare vara ett problem. Cyanobakterier kan bilda gifter och de kan också förse systemet med för mycket kväve vilket innebär att de förvärrar den lokala eller regionala eutrofieringen.”

Frågedatum: 2013-11-15

Fråga: Jag undrar vad den engelska termen roost har för svensk motsvarighet när den står för tillfälliga (dag-)boplatser för fladdermöss.

Svar: Vi har hittat den svenska termen dagviste för detta. Observera att termen roost används om flera olika begrepp: Maternity roost är på svenska yngelkoloni när det rör sig om fladdermöss. Talar man om fåglar kan det vara t.ex. sittpinne eller ibland till och med hela hönshuset. Skogsfåglar som sover i träd gör detta på roosts – då med den svenska termen nattkvist.

Frågedatum: 2001-07-16

Fråga: Ska vi skriva ”eget data”, ”egen data” eller ”egna data”?

Svar: ”Egna data”, ty data är en pluralform.

Frågedatum: 1999-10-29

Fråga: Vad heter det europeiska datakörkortet på engelska och hur förkortas det? Vad innebär det att ha ett datakörkort?

Svar: Det heter European Computer Driving Licence och förkortas ECDL. Dataföreningen i Sverige lanserade det 1996 inom ett projekt som syftar till att öka pc-kompetensen i genom att skapa en certifiering för datakompetens genom examination och utfärdande av datakörkort för pc i Sverige. Examinationen består av sju delprov som skall avläggas hos ett auktoriserat testcenter. EU stöder projektet som är ett av 27 delprojekt inom en totalsatsning för att höja IT-kompetensen i Europa. Datakörkortet är ett kompetensbevis som i dag är giltigt i fler än tolv länder i Europa och baserat på samma kunskapskrav.

Frågedatum: 1999-12-01

Fråga: Jag har varit i kontakt med Svenska Akademien som rådde mig att kontakta TNC: I den kommunala världen kan nämnder delegera till tjänstemän att fatta beslut i olika typer av frågor inom olika områden. Detta regleras i ett dokument som beskriver vem som får fatta vilket beslut, och då kommer vi till min fråga: Heter det delegeringsordning eller delegationsordning?

Svar: Båda verkar förekomma, men om du ska välja använd delegationsordning. I de jämförelser vi gjort får vi flest belägg för delegationsordning.

Delegationsordning bygger förstås på verbet delegera som kan definieras som ‘överlämna befogenhet att vidta en viss åtgärd, t.ex. beslutsfattande, till en eller flera tjänstemän’. Här är en annan förklaring: ”Styrelse eller nämnd kan delegera, d.v.s. lämna över rätten att besluta om vissa saker till ett utskott, en ledamot i nämnden eller en anställd i kommunen.”

Om man granskar termerna rent språkligt, så kan det finnas en viss betydelseskillnad mellan dem: att de som slutar på -ation är resultatet av en process, medan de som slutar på -ering är själva skeendet, processen (jämför organisering, organisation; informering, information). Just därför borde delegeringsordning vara att föredra, eftersom det ju handlar om en process, men den vanligare termen är ändå delegationsordning.

Frågedatum: 2015-11-25

Fråga: Vad heter migratory dendritic cells på svenska?

Svar: Dendritic cells motsvaras av dendritiska celler på svenska. Det är antigenpresenterande immunceller som efter att ha ”plockat upp antigen eller blivit aktiverade av faktorer i mikromiljön såsom cytokiner och kemokiner migrerar ut från vävnaden mot en närliggande lymfknuta” (ur tidskriften Infektionsläkaren). Dessa celler ”vandrar” eller ”migrerar” alltså som en naturlig del i sin mognadsprocess, och det finns inga belägg för att man har ett svenskt uttryck för engelskans migratory i stil med vandrande eller migrerande dendritiska celler. Kanske kan det vara så att migratory i ditt exempel inte egentligen är en del av termen utan en tillfälligare ordkombination som man kan ha valt som ett extra förstärkande uttryck för själva termen dendritic cell. Det kan också vara så att man oftare i engelskan använder tillägget migratory medan det verkar tydligt att man i svenskan inte gör det.

Frågedatum: 2007-11-14

Fråga: Vad syftar detaljhandel på?

Svar: De distributionsföretag som säljer varor, ibland också tjänster, till privata hushåll och konsumenter.

Frågedatum: 2006-03-01

Fråga: Med anledning av uppmärksammade fall i pressen har diskussionerna gått kring orden doping och dopning. Båda lägren hävdar att de har rätt eller t.ex. att doping känns mer naturligt. En titt i SAOL ger vid handen att dopning rekommenderas vid sammansättningar, men vad säger ni? Vad anser ni är bäst?

Svar: I den här frågan är språkvården i Sverige helt enig: vi rekommenderar dopning (med verbet dopa) som i sammansättningar får foge-s (dopningsskandal).Historia: Från början lånade vi in ordet doping. Till ett verb som dopa, som snart började användas, hör dock enligt normala svenska ordbildningsregler substantiveringen dopning (och doping är här regelvidrigt). Jämför: mobbing mobbamobbning; dumping dumpadumpning; jogging joggajoggning; leasing leasaleasning. Om dopning används i större utsträckning börjar det att kännas naturligt (jämför pluralformen jumpers som inte känns speciellt naturlig i dag men som användes flitigt på 40-talet).

Frågedatum: 2001-02-03

Fråga: Jag har problem med det engelska ordet douncing i detta sammanhang: ”The cells were disrupted by douncing 100 times.” Kan ni på TNC hjälpa mig?

Svar: ”Dounce” är namnet på den man som uppfann en glashomogenisator, som därefter uppkallades efter honom. Homogenisatorn består av ett glasrör med bulb närmast öppningen, som en glaspistill med extremt tajt tillpassad kula i ändan körs upp och ner i. (Cellerna spräcks lika mycket genom det undertryck som bildas när man drar upp pistillen, som av skjuvningen när pistillens kula passerar röret.) På engelska har man alltså gjort ett verb av Mr Dounce, vilket vi inte lika lätt kan göra på svenska. Förslag till översättning: ”Cellerna homogeniserades genom 100 stötar i en Dounce-homogenisator.” eller ”Cellerna homogeniserades genom 100 pistilldrag i en Dounce-homogenisator.”

Frågedatum: 2006-03-02

Fråga: Hur översätts drag and drop i datorsammanhang till svenska?

Svar: Enligt Svenska datatermgruppen dra-och-släpp.

Frågedatum: 2001-10-17

Fråga: Det finns butiker som har utrymmen under tak, som kunderna kan köra in i med bilen. Så ser det ut på många svenska brädgårdar. På engelska kallas ett sånt utrymme för drive-in hall. Vad kallas det på svenska?

Svar: Använd drive in-hall på svenska (med flyttning av bindestrecket och med svenskt uttal och böjning av hall förstås). En drive in-hall är alltså ett butiksutrymme under tak där man kan köra in med bilen och själv lasta in det man ska köpa. Begreppet är alltså inte begränsat till brädgårdar.Det engelska ”drive in” verkar ursprungligen ha syftat på att man kör fram till/in i en serviceinrättning och stannar i bilen medan man får service (äter mat, ser på film etc.). Vid ”drive through” däremot, står man i kö med bilen, köper något från bilen och åker iväg. Detta att åka in med bilen men gå ur den och expediera sig själv är egentligen ett tredje begrepp.Två stora byggvaruhus använder begreppet i sin marknadsföring (”Här lastar du enkelt bil och släp utan att behöva tänka på vädret.”), och benämner det ”drive-in-hall”. Denna glidning i betydelsen hos drive in har tydligen även skett på engelska, så vi föreslår att det även används på svenska för detta tredje begrepp.

Frågedatum: 2011-03-16

Fråga: Hur definieras drivlina?

Svar: Drivlina förekommer inom flera olika områden, bl.a. fiskeri där det är ”en lång lina försedd med tafsar eller känsor och krokar som agnas. Linan hålls flytande med hjälp av plastkulor eller blåsor. Den används vid fiske efter lax i Östersjön och efter bl.a. haj i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Linan ska vara markerad med bojar som är försedda med flaggor under dagen och blinkande lampor under natten. Bojarna bör också vara försedda med radarrefelektorer.” I motorsammanhang används drivlina synonymt med drivsystem som då ofta omfattar allt som tillsammans driver fordonet, dvs. motorn, kopplingen, drivaxeln, växellådan, batteriet etc. Drivlina är en mer maskinteknisk term, medan drivsystem ofta används i elmotorsammanhang.

Frågedatum: 1999-02-01

Fråga: Jag arbetar med bidragssökande för studentbostäder och skulle behöva en definition av dubblett. Vad ingår i begreppet – egen ingång, två lika stora rum?

Svar: Vi har inte funnit några belägg för termen i bygglitteraturen. En expert vid SSSB (Stiftelsen Stockholms Studentbostäder) menar att termen användes på 1950- och 1960-talen för att beteckna en studentbostad med två lika stora rum (med lika möbleringsmöjligheter) som förenas av ett gemensamt våtutrymme (oftast badrum) och kokvrå/pentry. Oftast bodde par i dessa (varav åtminstone en var student). Det fanns även försök med dubbletter utan kokmöjligheter. Förmodligen byggdes dessa bostäder snarare av ideologiska skäl än av ekonomiska och de fungerade inte särskilt bra som bostadsform. Definitionen stämmer med den som finns i allmänspråkliga ordböcker: ”bostads(lägenhet) bestående af två (sammanhängande) rum (utan kök)”. Termen är alltså något föråldrad.

(sammanhängande) rum (utan kök)”. Termen är alltså något föråldrad.

Frågedatum: 2000-05-29

Fråga: När användes e-demokrati för första gången inom förvaltningsspråket? Har TNC någon definition på ordet?

Svar: Vi har bara belägg på ordet elektronisk demokrati. Det är hämtat ur tidskriften Riksdag & Departement nr 11, 1999. Informationen i tidskriften är i sin tur hämtad från SOU 1999:2 Elektronisk demokrati. I tidskriften står det ”att begreppet ‘elektronisk demokrati’ i flertalet västländer är liktydigt med att myndigheterna lägger ut tämligen elementär samhällsinformation på Internet”. Det här begreppet kan nog inte anses vara så särskilt stringent.

Frågedatum: 2002-02-01

Fråga: Finns det något EU-sammanhang som i svenskan fortfarande ska benämnas EEC, EEG, och EG? Har alla dessa tre ersatts av EU?

Svar: EEC (European Economic Community) är detsamma som det svenska EEG (Europeiska ekonomiska gemenskapen). Sedan Maastrichfördraget (= Fördraget om Europeiska unionen = EU-fördraget) trädde i kraft 1/11 1993 har benämningen EEG bytts ut mot EG. (OBS! Rättsakter från tiden före ikraftträdandet bibehåller sin numrering och titel.) Det finns två betydelser av förkortningen EG: 1) Europeiska gemenskapen (gamla EEG). 2) Europeiska gemenskaperna (det ursprungliga EEG + Kol- och stålgemenskapen + Euratom). Sedan har vi nu EU (Europeiska unionen). EU är ett europeiskt samarbete som omfattar EG, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) samt juridiska angelägenheter (RIF), de s.k. tre pelarna.

Frågedatum: 1999-11-22

Fråga: Jag ska översätta en bruksanvisning om bilbarnstolar från svenska till engelska, och undrar över två benämningar där: E-godkänd respektive T-godkänd. Vad är detta?

Svar: Enligt Sveriges Provnings- och forskningsinstitut är detta gamla och fortfarande vedertagna godkännandemärkningar inom trafiksäkerhetsområdet. E-et i E-godkänd står för hela Europa, inte bara EU-Europa och emanerar från Marshall-hjälpens dagar. T-godkänd är Trafiksäkerhetsverkets märkning, så t-et kommer från det namnet och har alltså inget med typgodkännande att göra.

Frågedatum: 1995-09-22

Fråga: Vi undrar om e-faktura redan finns definierat, det vill säga knuten till en viss teknisk tillämpning. Vi har stött på olika tolkningar av begreppet.

Svar: Nej, e-faktura bör inte vara för insnävat till en viss teknisk tillämpning. Vi håller med Ekonomistyrningsverket (ESV) som definierar e-faktura på följande sätt: ‘faktura som både skickas och tas emot i ett elektroniskt format’. Vidare säger man:”Det finns olika tekniska standarder för e-fakturor. Skannade fakturor räknas inte som e-fakturor och inte heller PDF-filer.”Denna syn delas av andra:

”eFaktura är en faktura som både skickas och tas emot helt elektroniskt. En eFaktura kan skickas direkt mellan två parter eller via en s.k. fakturaväxel. Skannade fakturor utgör ej någon eFaktura! Det finns flera olika formatstandarder för eFakturor vilket återfinns under rubrikerna: Svefaktura, Finvoice, VGIS.”

Frågedatum: 2008-06-24

Fråga: Jag ska skriva en artikel om det som på engelska kallas E-science. Det har att göra med att forskare samarbetar och bedriver forskning på distans med hjälp av datorer. Kan jag kalla detta för e-vetenskap?

Svar: För E-science är i så fall e-forskning bättre än e-vetenskap, men mindre missvisande vore att tala om typ ”distansforskning med hjälp av datorer”.

Frågedatum: 2005-03-10

Fråga: Vad är det svenska namnet på blödarfeber orsakad av Ebolavirus? Det tycks förekomma flera varianter på olika håll, bland annat ”Ebola hemorragisk feber” som verkar vara en klumpig översättning av engelskans ”Ebola Hemorrhagic Feber”.

Svar: Vi vill framhålla den översättning som den medicinska terminologin Snomed valt, det vill säga ”ebolavirussjukdom” (skrivet med gement e-). Benämningen”ebolavirussjukdom” anges som motsvarighet till ”Ebola virus disease” och de engelska uttryck man anser vara synonyma med detta, nämligen ”Ebola haemorrhagic fever” och ”Ebola hemorrhagic fever”. Uttrycket ”ebolavirussjukdom” är tydligare än ”ebolafeber” som är en annan vanlig variant. Att enbart tala om ”ebola” kan vara förvirrande eftersom det kan bli otydligt om viruset eller sjukdomen avses.

Frågedatum: 2012-07-31

Fråga: Jag skulle vilja ha hjälp med en engelsk motsvarighet till ordet egenkontroll. Jag arbetar som konsult i VA- och miljöbranschen och behöver termen i en engelsk beskrivning av vårt kvalitetssystem. I den svenska texten står det: ”I företagets kvalitetssystem finns inbyggt rutiner för kontroll, såväl egenkontroll som kontrollprogram, där speciellt utsedda medarbetare kontrollerar uppdraget med avseende på framför allt tekniskt innehåll, men även rapportutformning och språk.”

Svar: I svensk standard (SS 02 01 01) finns egenkontroll med engelsk motsvarighet self inspection och definitionen ‘föreskriven eller frivillig kontroll som utförs i egen verksamhet på eget ansvar utan krav på ojävighet hos den kontrollerande’.

Frågedatum: 1999-12-08

Fråga: Vad är det för skillnad mellan en egg och ett skär?

Svar: Det är egentligen inte någon skillnad begreppsligt sett. Termerna egg och skär används om en skärande kant hos ett verktyg, men vilken term som passar beror på vilket verktyg man talar om. Exempelvis säger man att en kniv har egg medan en sax har skär.(De här termerna och andra så kallade basord finns utredda i ”Basord i våra fackspråk”, som finns att köpa i TNCs webbokhandel.)

Frågedatum: 2013-02-03

Fråga: Jag undrar om det är så att alla de tre engelska uttrycken green, organic och biological i kombination med textiles översätts till svenska med ordet ekotextilier?

Svar: Vi förespråkar att man översätter organic textiles, green textiles och eco textiles med ekologiska textilier (eller ekotextilier i ledigare sammanhang). Det svenska begreppet ekologisk innefattar alla de tre engelska. På engelska förekommer ecological, organic och biological i sammanhang där man på svenska använder ekologisk eller miljö-. Men för adjektivet green, som till exempel används i uttrycket green chemistry (vilket innebär att man använder så lite vådliga lösningsmedel som möjligt i den kemiska processen), förekommer även direktöversättningen grön på svenska: det finns belägg för grön kemi. Det förekommer även på andra områden (grön upphandling etc.) där man intuitivt förstår att det handlar om ”grön” i överförd bemärkelse.Något som är viktigt att komma ihåg när det gäller textilmärkning är att det inte bara är själva odlingen som ska vara miljövänlig utan också alla produktionsleden. Man talar även om biologiskt nedbrytbara syntetiska material. De kan vara organiska men syntetiskt framställda och naturligt nedbrytbara. Det är viktigt att hålla isär begreppen och inte falla för eventuellt missvisande direktöversättningar som organisk för organic, som på engelska ofta innebär att det är odlat utan bekämpningsmedel.

Frågedatum: 2008-11-20

Fråga: Vilken term rekommenderar ni, ”elmaterial” eller ”elmateriel” när det handlar om t.ex. kablar och strömbrytare?

Svar: I våra databaser används mest termen elmateriel, bl.a. i många svenska standarder (det blev inga träffar alls på elmaterial). I IEV (Internationella elektrotekniska standardiseringens ordlista) översätts electrical equipment med elektrisk materiel eller elmateriel på svenska, så vår rekommendation blir elmateriel.

Frågedatum: 2000-02-10

Fråga: Det vore intressant att höra om ni har något bättre förslag än ”kvinnors ekonomiska egenmakt” som översättning av ”women’s economic empowerment” (WEE). Begreppet är så bra på engelska och jag tror inte att man kommit på någon bra svensk motsvarighet trots försök. WEE är en både en individuell process som innebär att man ökar sitt självförtroende, sin kunskap, sin förmåga att ta tillvara på möjligheter och en strukturell förändring som ser till att kvinnor har rätt till att äga, kan ta kontroll över resurser och inkomster av eget arbete, möjliggör att de kan få tillgång till arbetsmarknaden och inte är låsta i improduktiva positioner för att de är huvudansvariga för omsorgsarbete och utan makt.

Svar: Det bör vara fullt möjligt att använda ”kvinnors ekonomiska egenmakt” på svenska. Uttrycket empowerment verkar stå för ett modebetonat och ganska oklart preciserat begrepp – eller möjligen flera. Vår undersökning har rört sig kring de fall empowerment står för ungefär ‘individens förmåga att ta makt över sin situation’. På detta vis används uttrycket inom flera fackområden, bland annat inom medicinen där termen patient empowerment förekommer. Den svenska term som särskilt Läkartidningen förespråkar är patientbemyndigande, men patientens självbemyndigande förekommer också.

Frågedatum: 2010-02-08

Fråga: Har ni definitioner på energikombinat och energiomvandling?

Svar: TNC 81 Energiordlista (1984) definierar energikombinat som ’omvandlingsanläggning där flera energibärare erhålls som resultat av omvandlingen’. Energiomvandling definieras som ’process vid vilken tillförd energi omvandlas till energi av annat slag, t.ex. omvandling av arbete till elektrisk energi.’ Energiordlistan finns publicerad i Rikstermbanken, se termposterna där för mer information.

Frågedatum: 2009-03-03

 

Fråga: Om någon är engineering professor i USA eller Kanada, vad motsvarar detta i Sverige?

Svar: Engineering professor verkar inte vara en egentlig titel utan snarare en beskrivande benämning. Vi har talat med informationsenheten på KTH där man säger att man kan säga teknisk professor på svenska. I Sverige kan man inte få titeln teknologie professor, utan man blir teknologie doktor och professor. I det här fallet gäller det ju inte Sverige, så vi föreslår att du skriver teknisk professor.

Frågedatum: 2001-09-06

Fråga: Jag ska vara med i ett samtal på bokmässan om kampanjen för att byta ut den grafiska termen horunge. Det står för antingen ett textstyckes slutrad som hamnat överst på en trycksida (eller tidningsspalt) eller ett textstyckes första rad som hamnat nederst på en trycksida. Har ni på TNC någon term som ni föredrar eller som ni har hört är i omlopp? Jag tycker att ensamrad är bäst, men branschen verkar mest förtjust i busunge.

Svar: Ensamrad är bättre därför att ordet är genomsynligt. Man förstår vad det syftar på till skillnad från busunge, som i och för sig knyter an till horunge. Men om man ska byta bort en etablerad term bör man åtminstone se till att ersättaren blir tydlig.

Frågedatum: 2015-09-24

Fråga: Ska man skriva ”euror” när man menar flera euromynt?

Svar: Nej. Språkvårdsgruppen, där TNC ingår, rekommenderar en och samma böjning av euroen euro, euron; flera euro, eurona – oavsett om eurona används i belopp (”50 euro”), för enskilda euromynt (”det låg några euro på bordet”) eller i övrigt (”sätt kronorna i den första kolumnen och eurona i den andra”). Om man vill syfta på mynten kan man just använda benämningen euromynt.

Frågedatum: 2002-10-23

Fråga: Hur stavas termen exsickator? Det är en behållare som tar bort ånga eller vatten och som används inom massaindustrin.

Svar: Den stavas precis så: exsickator.

Frågedatum: 1995-07-28

Fråga: Jag håller på med en uppsats där jag bland annat vill ge en uppskattning över hur många facktermer det finns i vissa textmängder. Texterna är endast uppmärkta med ordklasser. Jag tänkte titta på långa substantiv. Är det en befogad hypotes att anta att facktermer generellt sett är långa? Eller kan ni föreslå något annat särdrag som jag kan titta på för att hitta facktermer? Texterna är för stora för att jag manuellt ska kunna gå igenom dem och leta reda på facktermer.

Svar: En fackterm behöver inte utgöras av ett enda ord, utan kan vara flera ord, en fras eller en förkortning. Skillnaden mellan facktermer och allmänord utgörs inte heller av formella drag, utan av vad man pratar om, vilket gör att det blir nästan omöjligt att få relevanta träffar utifrån en sökning som utgår från formella särdrag (som exempelvis långa ord i en viss ordklass). En metod för att hitta åtminstone några facktermer är att söka efter kontextuella markörer som skulle kunna avslöja att det förekommer ord vars innebörd inte är uppenbar för allmänheten. Exempelvis kan man tänka sig förklarande satser som ”så kallade”, ”som betyder” och så vidare. Detta förutsätter förstås att den textmängd som du undersöker innehåller text som inte har specifika fackgrupper som målgrupp. Du måste också komma ihåg att resultaten av sådana sökningar som bäst blir stickprovsmässiga.

Frågedatum: 2013-11-11

Fråga: I en svensk text som berör lås finns termen fall. Används den, vad betyder den och ska det inte vara fallregel i stället?

Svar: Fall verkar vara en överterm till fallregel. I en svensk standard inom ämnesområdet byggbeslag definieras fallregel på följande sätt: ‘fall som vid en andra utlåsning fungerar som regel’.

Frågedatum: 1999-11-10

Fråga: Jag jobbar med materialregistret för ett stort möbelföretag. Jag behöver ett lämpligt ”kundord” för ett material som vi vill börja använda.

Materialet eller rättare sagt tekniken heter Laminated Veneer Lumber. Tekniken ska vara gammal, men jag hittar inga svenska referenser. Till våra leverantörer tänker vi använda LVL, eftersom det verkar vara en branschvedertagen förkortning. Till våra kunder har vi tänkt använda laminated veneer på engelska och laminerat träfaner på svenska. Vad säger TNC om våra förslag?

Svar: Fanerträ är bättre att använda som svensk benämning. Enligt Träguiden på nätet är LVL närbesläktat med plywood och uppbyggt av tunna skikt. I bland annat en svensk standard som heter Fanerträ (LVL) har vi funnit belägg för benämningarna. Och i termdatabasen IATE och i TNCs Svensk-engelsk byggordbok översätts laminated veneer med fanerträ.

Frågedatum: 2015-10-28

Fråga: Vad är skillnaden mellan fantomkänsla och fantomsmärta?

Svar: Termen fantomkänsla står för ‘den upplevelse som en patient som genomgått en amputation har av att den bortopererade kroppsdelen finns kvar’, medan fantomsmärta står för ‘smärta på platsen för bortopererad kroppsdel’.

Frågedatum: 2010-02-24

Fråga: I några kommuner som är kunder till vårt arkitektkontor finns en uppfattning om att fasadplan och klimatskärm står för samma begrepp. Hur kan jag övertyga dem om att så inte är fallet?

Svar: Fasadplan definieras i ordlistan Plan- och byggtermer som ‘plan som representerar största delen av en väggs fasadliv’. Klimatskärm däremot är: ‘byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl.a. temperatur, ljud och fuktighet’.

Frågedatum: 2005-04-05

Fråga: Kan man förenkla termen fermentator? Vi ska använda den på en webbsida som riktar sig till allmänheten. En fermentator är en apparat som man utför fermentering i. Den används till exempel då man gör yoghurt, öl, vin eller quorn.

Svar: Termen fermentor verkar vara vanligare på svenska än fermentator, det framgår av ett gammalt rådgivningsärende. En sökning på google pekar i samma riktning. I Official Journal har fermentor på engelska översatts till jäsningstank på svenska. Vi vill ge dig rådet att behålla termen men att också förklara den för icke fackmän. Skriv t.ex. ”en jäsningstank, en s.k. fermentor”. Om det handlar om jäsning i sammanhanget går det bra att använda jäsningstank. Om det handlar om odling skulle ni kunna förklara genom att skriva odlingstank e.d.

Frågedatum: 2001-08-21

Fråga: Jag skulle behöva veta om det i kärnkraftssammanhang är möjligt att översätta engelskans fertile rakt av till fertil?

Svar: Ja, det verkar som om fertil är en etablerad svensk fackterm inom kärnenergiområdet. Adjektivet fertil definieras på följande sätt: ‘(om nuklid:) som direkt eller indirekt kan omvandlas till fissil (nuklid) genom neutroninfångning’ och används bl.a. i uttrycket fertilt material som i sin tur definieras som ‘material som innehåller en eller flera fertila nuklider’. En annan källa definierar fertilt material som ‘ett ämne som inte självt är klyvbart vid bombardering med termiska neutroner, men som genom neutroninfångning kan omvandlas till klyvbart material, t.ex. i bridreaktor’.

Frågedatum: 1999-08-19

Fråga: är termen filigranbjälklag accepterad? Jag har hört den användas av byggnadsarbetare, men kan inte hitta den i skrift någonstans. Det rör sig om gjutning där förfabricerade betongblock används i stället för gjutformar. Betongblocken blir sedan en del av det gjutna bärlaget.

Svar: I ”Betonghandbok – Arbetsutförande” beskrivs filigranbärlag som en typ av förtillverkade plattelement av betong.

Frågedatum: 1995-09-26

Fråga: Finns det någon standard om hur man förkortar masterexamen? På vår examensfest funderade vi lite på det. Alternativet fil.mast. låter ju minst sagt lite konstigt, men frågan är om det finns något bättre.

Svar: Nej, vi har inte sett någon förkortning av masterexamen än, och det finns ingen standard om det. Men det kan nog komma att bli fil.mast. i analogi med fil.kand. och fil.mag. Tiden får utvisa det.

Frågedatum: 2011-04-07

Fråga: Vad ska man kalla gruppen av ”vilda fåglar” som jagas för att konsumeras? Vad kallar man dem om de föds upp i fångenskap och hur skiljer man då på dem benämningsmässigt från de viltlevande?

Svar: Fjädervilt är en gammal etablerad term för alla vilda fåglar som jagas. När det gäller din andra fråga finns ingen etablerad terminologi. Men vi har hittat belägg för att man använder termerna hägnat vilt respektive frilevande vilt för andra djur bland annat inom den svenska jaktlagstiftningen och på Livsmedelsverket. Vi rekommenderar därför termerna hägnat fjädervilt respektive frilevande fjädervilt, så går det bättre att skilja fåglarna åt.

Frågedatum: 2006-03-08

Fråga: Hur binder jag ihop fjärrkyla och system till en sammansättning? Man kan väl i alla fall inte skriva fjärrkylasystem.

Svar: Nej, inte fjärrkylasystem. Antingen fjärrkylesystem eller fjärrkylssystem.

Frågedatum: 2005-01-18

Fråga: Finns det något särskilt uttryck för ”over the air” på svenska? Eller är det samma sak som trådlös eller fjärr-? På vårt företag har vi utvecklat en tjänst där vi kan uppdatera mjukvara via mobiltelefonnätet, och det är den tjänsten som vi kallar ”Over the Air”. Och vilken är skillnaden mellan ”uppgradering” och ”uppdatering”? Konstruktörerna av den här tjänsten föreslår nämligen ”Over the Air Upgrade” på engelska men ”fjärruppdatering” på svenska.

Svar: Vi föreslår fjärruppgradering. Svenska datatermgruppen har sagt följande om skillnaden mellan ”uppgradering” och ”uppdatering”: En uppgradering innebär i regel en större ändring av programmet, med nya funktioner etc., än en uppdatering. Därför är det vanligare att en uppgradering kostar pengar medan en uppdatering kan vara gratis. Oftast gäller uppdateringar felrättning utan kostnad.

Frågedatum: 2011-12-15

Fråga: Jag undrar om ni har en enkel definition på begreppet flerbostadshus?

Svar: Javisst, definitionen lyder: ’bostadshus med minst tre bostadslägenheter’.

Frågedatum: 2006-02-22

Fråga: ”Flumskola” är ett uttryck som ofta hörs i skoldebatten. Har TNC något förslag till hur det skulle kunna översättas till engelska?

Svar: ”Flumskola” är knappast en term utan snarare ett modebetonat uttryck. Vi har det inte i någon av våra källor. Kanske är begreppet bakom helt svenskt.

Om man ska använda begreppet i en engelsk text så måste man nog göra en omskrivning som sätts in i rätt sammanhang, det vill säga i konflikten med olika syn på undervisning och vad som är kunskap, lärares auktoritet, elevers medinflytande etc. Det kan vara knepigt och man måste tänka efter vad ”flumskola” egentligen står för när vi talar om det på svenska. Antagligen finns det många olika uppfattningar om den saken. Inget rakt svar alltså, men så här skulle vi resonera om det handlade om ett rent terminologiskt problem som har med översättning att göra.

Frågedatum: 2011-05-13

Fråga: Jag undrar över skillnaden mellan begreppen flygfotografering, flygbildsteknik, fotogrammetri och bildfysik samt relationerna dem emellan.

Svar: Flygbildsteknik är en sammanfattande benämning på teknik för insamling av landskapsinformation med hjälp av flygfotografering och utvärdering av flygbilder. (En flygbild är en fotografisk bild av markytan tagen från luften.) Fotogrammetri är ‘läran om mätning, tolkning och analys i fotografiska bilder eller digitala bilddata för bestämning av storlek, läge och form hos avbildade föremål’. En annan definition lyder ‘teknik att utvärdera geometrisk information om objekt och processer genom att mäta och analysera bilder av dem’. Fotogrammetri, eller kanske snarare flygfotogrammetri (‘fotogrammetri eller fotogrammetrisk mätning med avseende på flygbilder’) är alltså associerat med flygbildsteknik och flygfotografering och följer tidsmässigt efter dessa två. Bildfysik är en övergripande term som innefattar fler dimensioner än de som nämnts ovan. KTH har en speciell avdelning för fotogrammetri och bildfysik där dessa begrepp beskrivs noggrannare.

Frågedatum: 1999-06-18

Fråga: Vilken är den engelska motsvarigheten till flytande golv?

Svar: Flytande golv heter floating floor, enligt TNC 89 Plan- och byggtermer 1989.

Frågedatum: 1997-06-19

Fråga: Jag håller på att skriva en notis som handlar om en analysmetod som kallas flow cytometry, men vad heter det på svenska?

Svar: Flow cytometry översätts med flödescytometri och är en metod för analys och sortering av celler. Metoden kan också användas för t.ex. bedömning av cellers storlek eller DNA-halt.

Frågedatum: 1995-07-19

Fråga: Termerna fog och skarv verkar nästan användas synonymt men är ändå lite olika. Hur skiljer sig egentligen användningen?

Svar: De här termerna står i princip för samma begrepp men förekommar ofta i olika sammanhang. Inom byggområdet används oftare fog som t.ex. i ”rörelsefog”. Fog används också om själva fyllningen i mellanrummet mellan ytor, t.ex. mellan kakelplattor. I samband med förlängning av något, t.ex. en kabel, förekommer oftast skarv.

(De här termerna och andra så kallade basord finns utredda i ”Basord i våra fackspråk”, som finns att köpa i TNCs webbokhandel.)

Frågedatum: 2013-02-03

Fråga: Jag söker en definition på fondförsäkring och en engelsk motsvarighet.

Svar: I Sverige har vi haft fondförsäkringar sedan 1989. Förebilden kommer från England, och där säger man unit-linked insurance. Det typiska för en fondförsäkring är att man som försäkringstagare själv bestämmer placeringen av den del i premien som är sparkapital (vilket naturligtvis medför att man själv tar risken för försäkringens värdeminskning). Definition finns i ordlistan Pensionsorden. Equity-linked-försäkringar, som är en typ av unity-linked-försäkringar, kan enbart placeras i aktier.

Frågedatum: 1995-10-06

Fråga: Jag undrar hur ni på TNC ser på termen forensik som har börjat dyka upp på alla möjliga ställen i svenskan, inte minst i samband med it-frågor. Jag studsar lite varje gång jag ser det, men det kanske är på ingång ordentligt i svenskan? Tidigare har vi brukat använda kriminalteknik om jag inte tar fel.

Svar: Forensisk som adjektiv hittar man belägg för, både nyare och äldre (’som har att göra med rättsväsendet’ enligt Nationalencyklopedins ordbok). Däremot verkar det mest vara nyare belägg för forensik. De äldsta beläggen i Mediearkivet på forensik är från 2008, medan de äldsta för forensiker är från 2003.

En sökning i Mediearkivet visar att forensik ofta verkar knutet till datavärlden. Det verkar användas i utbildningar för blivande ”detektiver” i ”cyberrymden”, och för övervakning av it-system. It-forensiker ger ganska många träffar. Men även andra typer av forensiker nämns:

”Vi träffade forensikern, dna-experten NN, tre våningar under hennes arbetsplats.”

”Äkta eller falska pengar? Det är frågan NN, förste forensiker på NFC [Nationellt forensiskt centrum] sysslar med dagligen.

”I Örebro har man satsat på en kemiutbildning i analysvetenskap med inriktning mot forensik …”

”Plastsedlarna är svårare att förfalska än gamla pappersedlar, men i senaste numret av tidskriften Kriminalteknik varnar forensiker för ett oväntat problem.”

Frågedatum: 2015-09-15

Fråga: Jag söker benämningen på den målade kuliss med hål i som besökarna på t.ex. ett nöjesfält sticker huvudet igenom för att bli fotograferade. Kan Ni hjälpa mig?

Svar: Enligt Peter Pluntky (expert på bl.a. antika leksaker i tv:s ”Antikrundan”) finns det inte någon etablerad benämning på planket som ni frågar om, men han har sett fotoplank användas om begreppet och säger att man kan använda den benämningen. Den beskriver begreppet ganska bra, tycker jag. Det är lustigt att det inte tycks finnas någon etablerad benämning, eftersom fotoplank har funnits sedan sekelskiftet på bl.a. nöjesfält och badorter (enl. P. Pluntky). Innan jag kontaktade Pluntky hade jag talat med Bildens hus (ett kunskapscentrum för fotografi i Sundsvall), med Fotosekretariatet på Nordiska museet (som hänvisade till Pluntky) och med ett litet fotomuseum i Osby. Personligen tycker jag att fotoplank kan fungera.

Frågedatum: 2001-11-20

Fråga: I svenska facktexter om vattenrening förekommer ofta den engelska termen fouling. Jag vill hellre använda ett svenskt uttryck. Kan TNC föreslå något? Begreppet skulle kunna beskrivas som ‘påväxt och annan förorening av membran vid t.ex. omvänd osmos’.

Svar: Vårt förslag är kort och gott påväxt, vilket är en etablerad term både inom VA-tekniken och i samband med viss typ av korrosion. I de fall påväxten är av speciell art kan detta förslagsvis uttryckas med hjälp av ett framförställt adjektiv, t.ex. kolloid påväxt, organisk påväxt och biologisk påväxt. Synonymen perifyton kan knappast rekommenderas annat än möjligen i mycket tekniska texter.

Frågedatum: 1995-08-21

Fråga: Jag behöver hjälp med översättningen av ett par termer i en engelsk text med en beskrivning av en 35-millimeterskamera. Termerna är film sprocket och film advance thumb wheel.

Svar: Film sprocket är en spole som tar tag i filmens perforering. Den kallas filmspole på svenska. Observera att det inte är samma sak som filmens upptagningsspole. Film advance thumb wheel kan översättas med frammatningshjul. Det finns olika modeller i olika kameror. Frammatningshjul täcker in det mesta, även sådana konstruktioner som inte är precis thumb wheels.

Frågedatum: 1999-11-10

Fråga: Vad heter fransk träskruv på engelska? Kan det heta range screw?

Svar: Nej, vi har inte funnit belägg för range screw. Däremot översätts fransk skruv (eller träskruv med sexkanthuvud) med hexagon head wood screw eller coach screw på engelska.

Frågedatum: 1999-11-30

Fråga: I skogsskötseln gallras medelålders skog för att träden ska få större utrymme och växa sig stora. De träd som står kvar sägs ibland av branschfolk stå isärställda. Men träden har ju inte rent fysiskt flyttats isär, utan de har fått större utrymme genom att andra träd har tagits bort. Är det språkligt korrekt att säga så?

Svar: Nej, i TNCs Skogsordlista används friställning för ’ingrepp som skapar fritt utrymme för krona hos träd eller planta genom att intillstående träd avlägsnas’. Varken isärställd eller isärställning finns där. Det tyder på att friställning är facktermen i sammanhanget. Och träd som blir kvar efter gallring är således friställda.

Frågedatum: 2015-03-24

Fråga: Jag behöver en definition på begreppet fristående i sammanhanget ’hus ska uppföras fristående’. Har definitionen ändrats sedan Plan- och byggtermer 1989 (TNC 89)?

Svar: Först och främst vill vi rätta oss. Vår byggexpert kan nämligen berätta att fristående hus faktiskt var ett olyckligt uttryck i TNC 89 eftersom begreppet hus är så vitt. I den följande utgåvan av Plan- och byggtermer (TNC 95), som kom 1994, är facktermen i stället fristående småhus och definitionen lyder ’småhus som inte är sammanbyggt med hus på grannfastighet’.

Frågedatum: 2007-05-08

Fråga: Jag letar febrilt efter den rätta engelska stavningen av svenskans ftalat.

Svar: Den korrekta engelska stavningen är: phthalate.

Frågedatum: 1999-08-27

Fråga: Vad är den korrekta böjningen av ftalat? Det allmänna bruket och olika allmänspråkliga ordböcker säger en ftalat, flera ftalater, men en kemist jag talat med menar att det ska vara ett ftalat, flera ftalat eller ftalater. Jag tror att kemisten i sak har rätt (alla övriga salter och estrar har t-genus i bland annat SAOL) men att n-genus har rotat sig djupt i svenskan.

Svar: Såvitt vi kan bedöma är det som du säger, att kemisten har rätt i sak. Böjningen kan se olika ut i fackspråk och i allmänspråk. I ordböcker kan detta visas genom att ange att t-genus gäller för fackspråk och n-genus gäller för allmänspråk. På så vis speglas båda bruken.

Frågedatum: 2006-08-24

Fråga: Heter det fullmäktige eller fullmäktigeförsamling? Och vad kallas ledamöterna?

Svar: Orden fullmäktige och fullmäktigeförsamling används i princip synonymt. Men fullmäktige kan även stå för ’ledamot av ett visst beslutande eller övervakande organ’. För ledamoten förekommer dock också termen fullmäktigeledamot. Det är därför tydligare att använda fullmäktige (alternativt fullmäktigeförsamling) om organet, och (fullmäktige)ledamot om den personen som ingår i församlingen.

Frågedatum: 2003-02-28

Fråga: Vi skriver en lärobok om arbetsmiljö för gymnasiet och undrar vad det är för skillnad mellan fysisk arbetsmiljö och fysikalisk arbetsmiljö.

Svar: Båda termerna förekommer och begreppen går in i varandra. Oftast talar man dock om fysisk arbetsmiljö, vilket kan ställas i kontrast till den psykosociala arbetsmiljön. Förutom exempelvis buller, vibrationer, värme, kyla och strålning ingår sådant som tunga lyft i den fysiska arbetsmiljön. Fysikalisk arbetsmiljö är något snävare och innefattar inte sådant som tunga lyft.

Frågedatum: 1999-11-09

Fråga: Vad kallas listen som åskådliggör hur långt processer på datorn har framskridit?

Svar: Listen, eller snarare den liggande stapeln, kan kallas förloppsindikator.

Frågedatum: 2010-03-23

Fråga: Vad heter det förpackningsmaterial som består av blad- eller ostbågsformade frigolitbitar?

Svar: Det heter förpackningschips.

Frågedatum: 1995-09-20

Fråga: Jag och mina kolleger funderar lite över orden bestånd och försäkringsbestånd. Vi tycker det används lite hur som helst i försäkringsvärlden och saknar en bra förklaring och rekommendation till hur vi bör använda det. Har ni några tips och råd att ge oss för hur vi ska tänka? Finns ordet förklarat i någon termordlista?

Svar: Ja, i ”Försäkringsordbok utgiven” av Svenska Försäkringsföreningen förklaras termen försäkringsbestånd som ’alla försäkringar eller grupper av försäkringar som gäller i ett försäkringsbolag vid en viss tidpunkt’. Ett av syftena med ordboken är att bidra till ett enhetligare språkbruk inom branschen, så TNC rekommenderar att ni följer deras rekommendation. Ett råd är att ni alltid förklarar vad ni menar med termen när ni använder den. Ofta behöver man bara förklara facktermer när man vänder sig till människor utanför fackområdet, men eftersom du skriver att termen används lite hur som helst även inom försäkringsbranschen är det en fördel om ni alltid förklarar vad ni menar.

Frågedatum: 2015-11-09

Fråga: Vi har just nu en livlig diskussion om bruket av ordet förvaring. En del anser att man i ett modernt språk kan använda ordet som en direkt synonym till t.ex. skåp och garderob. Andra anser att man inte kan det. Frågan är vad som gäller i dag och framåt i tiden. Kan man alltså skriva ”Häng din förvaring på väggen eller ställ den på golvet”? Kan man skriva ”Jag ska måla om min köksförvaring”? Eller ”Jag ska åka till Ikea och köpa förvaring”? Jag ser att ordet förvaring börjar bli populärt även i tidningar och undrar om ordet i sig har fått en ny betydelse.

Svar: Vi har diskuterat detta och vi vill avråda från användning av ordet förvaring i betydelsen förvaringsmöbel. Låt förvaring ha kvar sin ursprungliga betydelse (‘det att förvara någonting’). Vi har inte funnit några belägg för att ordet skulle ha börjat få den omtalade nya betydelsen. Ordet har också en lite annan betydelse i sammansättningen effektförvaring. Här står det närmast för stället eller platsen där man kan lämna in sitt bagage till förvaring. Men plats eller ställe är ju inte riktigt vad ni avser. Termen förvar som används inom kärnenergiteknik har föreslagits som ersättningsord. Men efter att ha undersökt betydelsen av termen förvar så vill vi inte rekommendera att den används i ”er” betydelse. Förvar betyder ‘anläggning för förvaring’, alltså någonting mycket stort (bergrum och dylikt).
TNCs rekommendation är att t.ex. använda förvaringsmöbel när man behöver en övergripande term och att inte försöka utvidga betydelsen av ordet förvaring.

Frågedatum: 2001-03-29

Fråga: Kan man använda termen förvittring om betong? Det handlar om att vatten tränger in i porerna, fryser, förorsakar sprickor osv. På engelska säger man weathering.

Svar: Säg hellre vittring, det är den vanligare termen i dag. I TNC 86 Geologisk ordlista sägs det att förvittring är en äldre form som inte längre används.

Frågedatum: 1995-03-29

Fråga: Heter det förzinkning eller galvanisering?

Svar: För att undvika missförstånd bör man använda termen förzinkning om man inte exakt vet vilken förzinkningsmetod som avses. Det finns doppförzinkning, varmförzinkning, elförzinkning etc. Med galvanisering menas att man på elektrokemisk väg åstadkommer förzinkningen, alltså är det endast sådan förzinkning som kan kallas för galvanisering.

Frågedatum: 1995-04-13

Fråga: Har ni någon definition av gams eller gamsare? Det är en gruvteknisk term som tydligen har att göra med ovanjordsarbete.

Svar: I Svenska Akademiens ordbok står att gams är ett ‘hissverk för handkraft, bestående av en på bockar vilande trärulle, vilken kringvrides med vev och kring vilken linan lindar sig’. Gamsare är en vid gams anställd arbetare ”som skjuta … (kolvagnarna) … till de respektive kolhögarna och varpen …”.

Frågedatum: 1997-03-13

Fråga: Finns det någon svensk standardöversättning av joint action i EU-texters titlar, som t.ex. ”Council decision on a joint action, adopted by the Council…”?

Svar: Gemensam åtgärd eller motsvarande pluralform om det i sammanhanget passar bättre.

Frågedatum: 1995-08-08

Fråga: Hur stavas namnet på det segel som är ett mellanting mellan genua och spinnaker?

Svar: Det bör stavas genaker. Det är sammansatt av gen- och -aker (ursprungligen från engelskans acre).

Frågedatum: 1998-10-14

 

Fråga: I en text om genmodifierade livsmedel förekommer följande termer och fraser: ”gene transfer”, ”gene expression”, ”transfer of copy genes of human origin to other organisms”. Hur översätts dessa till svenska?

Svar: ”Gene transfer” bör översättas med ”överföring av gener” eller med ”genöverföring”.

”Gene expression” heter på svenska ”genuttryck”.

En översättning till svenska av frasen ”transfer of copy genes of human origin to other organisms” kan lyda som följer ”överföring av kopierade gener av humant ursprung till andra organismer”.

Frågedatum: 1995-01-16

Fråga: Hur anger man genitiv vid förkortningar av typen vd och EU?

Svar: Enligt våra skrivregler bör man lägga till ändelsen -s med kolon framför, således vd:s och EU:s. Skrivs förkortningar med versaler kan man utesluta kolon och hänga på ändelsen direkt: EUs.

Frågedatum: 2006-02-23

Fråga: Vilket genus brukar paraffin, aceton och fotogen ha i tekniska sammanhang?

Svar: T-genus, alltså paraffinet, acetonet och fotogenet. Flerstaviga materialnamn och kemiska ämnesnamn med betonad slutstavelse, till exempel -in, –on och -en som i dina fall, bör enligt TNCs ”Skrivregler för svenska och engelska” och Kemisamfundets nomenklaturutskott ha t-genus. Kemiska ämnesnamn som slutar på –ol, -ik, och -os, bör däremot ha n-genus, till exempel alkoholen, arseniken och glukosen.

Frågedatum: 2013-11-04

Fråga: Används stöpa och stöpning allmänt inom plast- och gummibearbetning eller är gjuta och gjutning allenarådande? Om ja, vad skiljer stöpning från gjutning?

Svar: I Plast- och gummiteknisk ordlista används enbart gjutning.

Frågedatum: 1999-10-18

Fråga: Vi undrar hur man säger gnistning på engelska. Det handlar i vårt fall om skärande, sönderdelande tråd- och sänkgnistning.

Svar: Spark-erosion cutting och wire cutting är två engelska termer för det som heter trådgnistning eller gnistskärning på svenska. Vi har också hittat sänkgnistning översatt till spark-erosion sinking. Gnistbearbetning heter generellt electro spark machining men även electro-discharge machining eller EDM.

Frågedatum: 2006-03-24

Fråga: Vad bör det atomtjocka kolskiktet graphene heta på svenska?

Svar: Det här rör sig om ett kemiskt trivialnamn. Det finns faktiskt inga regler för hur man bildar trivialnamn på svenska. En tillfrågad kemisk expert anser att det borde skrivas som det ser ut på engelska men enligt svenska skrivregler, alltså grafen. Det har vi också funnit belägg för i olika tidskrifter (Ny Teknik, Fysikaktuellt, Illustrerad Vetenskap) från 2004 och framåt.

Frågedatum: 2008-01-11

Fråga: I samband med läkemedelstillverkning talar man på engelska om att läkemedlet framställs i form av beadlets. Kan man översätta beadlet med granulat eller har ni något bättre förslag?

Svar: Granulat heter bead på engelska, så det är mycket troligt att det är det man syftar på här. Vi har inte lyckats hitta termen beadlet ens i medicinska upplsagsverk, men den förekommer på Internet och tycks då vara synonym till bead, alltså granulat på svenska.

Frågedatum: 2006-02-14

Fråga: Finns det någon etablerad svensk motsvarighet till den engelska termen greenwashing? Greenwashing innebär att företag som sysslar med miljöfarlig eller mindre miljövänlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänliga genom bland annat marknadsföring.

Svar: Termen grönmålning verkar ha fått mest spridning. Andra termer som före­kommer är gröntvättning, gröntvätt samt de engelska greenwashing och green­wash. Men vi föreslår grönmålning som ju också har den fördelen att den liknar skönmålning.

Frågedatum: 2010-08-23

Fråga: Vad heter det gummiband som man lägger handen på när man åker rulltrappa?

Svar: Det heter handledare.

Frågedatum: 1995-09-06

Fråga: Jag arbetar med byggentreprenader och behöver veta vad termen handverktyg står för. Vi har diskussioner om vad som kan anses innefattas i detta begrepp i ett sammanhang där handverktyg ska ingå i ett fast pris.

Svar: TNC har inte definierat ”handverktyg”, men allmänt kan man säga att handverktyg antingen är ‘något som manövreras för hand’ (i SCBs företagsregister finns ”motordrivna handverktyg” angivet) eller så menar man att verktyget saknar andra kraftkällor än den mänskliga muskelstyrkan.

Frågedatum: 2010-03-23

 

Fråga: Heter det Helmerttransformation (med två t) eller Helmertransformation? Och skrivs det med stor begynnelsebokstav?

Svar: Uttrycket skrivs Helmerttransformation efter den tyske geodeten Friedrich Robert Helmert (1843–1917). När egennamn ingår som förled i en sammansättning används stor bokstav om förledets egenskap av egennamn klart framträder. I undantagsfall kan man behöva förtydliga egennamnet i sammansättningen genom att markera namnslutet med bindestreck, något som särskilt är fallet om sammansättningen är mer tillfällig. Helmerttransformationen är ett begrepp inom geodesin. Det är en likformighetstransformation mellan två rätvinkliga kartesiska koordinatsystem som vid beräkning tar hänsyn till olikheter mellan de båda koordinatsystemen vad gäller skala, placering av origo och hur koordinatsystemen är roterade i förhållande till varandra. På engelska skrivs uttrycket Helmert transformation (eller two-dimensional similarity transformation).

Frågedatum: 2000-02-14

Fråga: Jag letar efter en bra engelsk översättning till det svenska ordet hinderdetektor som används på förarlösa truckar.

Svar: ”Hinderdetektor” heter på engelska obstacle detector.

Frågedatum: 2000-04-26

Fråga: Jag jobbar som teknikinformatör och har stött på ett ord som jag är osäker på hur jag ska böja. Ordet är ”hollow” och det handlar om ett rörämne som ska valsas till ett annat rör. Branschen har väldigt många olika typer av rörämnen och har valt att kalla just detta för ”hollow”. Så hur böjer jag detta och använder jag en eller ett? I dag skriver jag: en hollow, flera hollows, hollown etc.

Svar: Om det inte finns någon svensk term som hellre kan användas, bör ”hollow” böjas: en hollow, (den) hollowen, flera hollowar alt. hollower, (de där) hollowarna alt. hollowerna.

Frågedatum: 2011-02-25

Fråga: Vi har stött på det engelska ordet homologation som har översatts med homologering i ett avtal. Vad betyder ordet?

Svar: Det engelska ordet homologation verkar vara en juridisk term som på svenska översätts till homologation och ungefär betyder ‘domstols stadfästande av en rättshandling’. Det franska ordet homologation har även en annan, minst lika vanlig betydelse. Det står ungefär för certifiering, möjligen typgodkännande och kan vara det som avses här.

Frågedatum: 2001-02-16

Fråga: Hur bör man i medicinska sammanhang skriva ett specifikt virus i förkortad form, till exempel humant papillomvirus typ16?

Svar: Vi börjar med förkortningen av humant papillomvirus. Alla initialförkortningar bör enligt Läkaresällskapets språkkommitté skrivas med versaler. Så om man följer Läkaresällskapets råd, och det kan vara lämpligt när man ska skriva för fackmän inom medicinens område, bör förkortningen av humant papillomvirus skrivas HPV.

Hur gör man med specificeringen typ 16? Här finns fyra tänkbara sätt att skriva på: HPV 16, HPV-16, HPV typ 16 och HPV16. Det man direkt kan välja bort är hopskrivningen HPV16. Det är inte förenligt med svenska skrivregler som säger att man inte ska skriva ihop siffror och bokstäver utan att sätta ett bindestreck emellan. Tydligast blir HPV typ 16 men i texter till fackspecialister räcker säkert HPV 16, som också är det absolut vanligaste skrivsättet.

Frågedatum: 2008-10-09

Fråga: Hur tycker ni man bör skriva: ”html-dokument” eller ”HTML-dokument”?

Svar: Enligt Skrivregler för svenska och engelska (TNC 100) skrivs vissa tekniska förkortningar med gemener eftersom de ses skrivna så. Html är en av dessa och därför bör man skriva ”html-dokument”.’

Frågedatum: 2005-02-03

Fråga: Vi har en fråga om material som ska lagras i biobanker. Kan vi använda ”humant material” respektive ”humant prov” eller kan det feltolkas som att humant står för ett karaktärsdrag, som i allmänspråket?

Svar: ”Humant” är ett uttryck som används i sammanhanget och risken att någon misstolkar ”humant” i den allmänspråkliga betydelsen i sammanhanget är förmodligen liten. Det finns dock ett par alternativ som verkar användas oftare än ”humant”. Möjliga alternativ är ”(biologiskt) material från människa” och ”humanbiologiskt material”.

”Humanbiologiskt material” används i Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.: ”I denna lag regleras hur humanbiologiskt material, med respekt för den enskilda människans integritet, skall få samlas in, förvaras och användas för vissa ändamål.” I samma lag definieras vävnadsprov som ”biologiskt material från människa”.

Frågedatum: 2010-03-26

Fråga: Jag behöver veta hur huvudbyggnad och byggnad definieras och hur de skiljer sig åt.

Svar: Huvudbyggnad definieras som ‘den med hänsyn till funktionen viktigaste byggnaden på en fastighet’ och används vanligast för ett bostadshus. Det handlar alltså om funktionen hos byggnaden och inte i första hand om storleken.
Byggnad definieras som ‘varaktig konstruktion av tak och vanligen väggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis under mark och är så stor att människor kan uppehålla sig i den’. I allmänt språkbruk har byggnad ofta samma betydelse som hus. Termen byggnad definieras inte i lagen, utan Plan- och bygglagen anknyter till dagens praxis.
Man kan även jämföra med uthus som definieras som ett ‘hus som inte är sammanbyggt med huvudbyggnad på samma fastighet och som innehåller utrymmen vilka kompletterar ändamålet för huvudbyggnaden’ och komplementbyggnad som (enligt Plan- och bygglagen) är en ‘byggnad som hör till ett småhus’. Exempel är fristående uthus, garage, växthus och friggebod.

Frågedatum: 1999-08-13

 

Fråga: Vi har börjat stöta på en ny term som på engelska heter fracking. Det rör sig om s.k. hydraulic fracturing, på svenska hydraulisk spräckning (eller uppspräckning), en metod för att utvinna skiffergas och komma åt olja och gas genom att borra (och spruta ner gifter, vad jag förstår). Vad bör vi säga på svenska för detta?

Svar: Vi föreslår hydraulisk spräckning som svensk ekvivalent. Det engelska fracking kan vid behov anges inom parentes så att det blir tydligt vad ni menar. Vi har gjort en liten utredning av begreppet och det visar sig att det finns flera termer som man använder på svenska: fracking (som en svensk term), frackning och hydraulisk frakturering förutom hydraulisk spräckning. Rent statistiskt slår hydraulisk spräckning ut sina konkurrenter (drygt 4 200 träffar på Google jämfört med 1 300 för frackning). Statistik är statistik men det finns också andra argument för just hydraulisk spräckning: Man får en lite bättre insyn i vad termen handlar om; termen är alltså mer genomsynlig än till exempel frackning. Dessutom används termen av några tunga aktörer inom relevanta fackområden. SGU (Sveriges geologiska undersökning , expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige) är en av dem och på dess webbplats kan man läsa följande: ”Denna metod kallas hydraulisk spräckning och den används bara på djup större än 1000 meter. Den engelska termen är fracking.”

Frågedatum: 2013-05-20

Fråga: I en broschyr som riktar sig till papperstillverkare har jag använt ordet hydrofobicitet i betydelsen ‘egenskap att stöta bort vatten’. Folk från pappersbranschen invänder mot ordet och hävdar att det heter hydrofobitet. Vad är korrekt?

Svar: Den korrekta termen är hydrofobicitet. Antagligen är det så att en mindre lyckad term har råkat bli etablerad just inom pappersindustrin, vilket är lätt gjort i en bransch som domineras av ett fåtal stora koncerner. Språkliga avvikelser av det här slaget bör motarbetas; fortsätt därför att använda termen hydrofobicitet.

Frågedatum: 1996-01-17

Fråga: Hur ska hydroxid avstavas – o:et och -xid kan ju inte separeras, men det ser å andra sidan konstigt ut att skriva hydr-oxid

Svar: Avstavningen av hydroxid är inte helt enkel. Vi lutar mot avstavning i enlighet med ordledsprincipen: hydr-oxid även om en sådan avstavning kan vara iögonenfallande. Ett alternativ vore avstavning enligt enkonsonantsregeln: hyd-roxid. Problemet är att man då kan förledas att tro att ordet roxid existerar. Men det är inte lämpligt att som, i enlighet med t.ex. ägg-grop, lägga till en saknad bokstav (i detta fall en vokal som fallit bort genom elidering) och därmed få hydro-oxid, eftersom det kan leda till missuppfattningar angående stavningen.

Frågedatum: 1998-03-24

 

Fråga: Vad tycker ni att man bör kalla ”post-it-lappar”, ni vet sådana där små, oftast gula och självhäftande? Jag skriver om användningen av sådana och vill dels inte göra reklam för varumärket i onödan, dels hellre använda ett svenskt ord. Nästa steg blir dock att skriva om det på engelska, och då är frågan hur man ska göra. Min första spontana tanke var att man kunde använda benämningen häftlapp. Då tar man fasta på lappens vidhäftningsförmåga. Ett förslag från en kollega är notislapp. Då är det en annan aspekt man lyfter fram. Har ni funderat på någon benämning?

Svar: Vi kan inte se att det finns någon så att säga etablerad term för de här lapparna. Men efter lite efterforskningar och funderingar föreslår vi självhäftande lapp eller ännu hellre häftlapp – som ju du också föreslår. I katalogen, där vi beställer sådana här lappar för vårt eget bruk, kallas de som inte är ”post-it-lappar” för just ”självhäftande komihåg-lappar”. Notislapp ger ju många träffar på Google, men det är ju möjligt att man kallar såna där andra små lappar utan klister på för notislapp också, vilket gör det uttrycket mindre lämpligt.

Frågedatum: 2007-01-12

Fråga: När uppstod uttrycket härdsmälta?

Svar: Det är svårt att säga, men tidigast efter Harrisburg-katastrofen, det vill säga i slutet av 1970-talet. Trots ett gediget sökande i olika källor om kärnteknik och kärnfysik har vi inte hittat något belägg för termen härdsmälta förrän i ”Kärnkraft från A till ö” (Larsson & Löfveberg, 2. uppl. 1980) som skriver: ”härdsmälta, nedsmältning av kärnbränsle i en reaktor på grund av att kylningen upphört och att nödkylsystemen inte heller fungerar. För att härden skall smälta behöver temperaturen gå upp till över 2 000 °C. En tillräckligt stor härdsmälta kan, om också reaktorinneslutningen skadas svårt, ge upphov till stora utsläpp av radioaktiva ämnen.”Varken Lars-Gunnar Larsson (författaren till den nämnda boken) eller Nils-Göran Sjöstrand (professor i reaktorfysik och ordförande i den kommitté som utarbetat TNCs kärnenergiordlistor) kunde påminna sig att de stött på uttrycket före slutet av 1970-talet. Enligt Lars-Gunnar Larsson fanns det inte med i begreppsvärlden, utan man hade då en tekniskt optimistisk syn. Det var alltså inte så att man använde något annat uttryck utan begreppet diskuterades knappt.

Frågedatum: 2011-03-16

Fråga: Varför använder man ordet hätta om den anordning som ska täppa till BPs oljeläckage i Mexikanska golfen? Ordet lock används också, är inte det bättre? Används hätta i tekniska sammanhang?

Svar: Vi anser att det finns mer fog för att använda hätta i sammanhanget än lock. Vi har tittat på grundbetydelsen av lock och hätta (som kommer av ordet hatt) och det visar sig att formen skiljer dessa båda åt. Ett lock är en tämligen plan anordning för tillslutning av öppningen på ett föremål, vanligen ett tillbehör till en behållare eller dylikt. Det ligger enkelt an mot mynningen. Om locket går ned och omsluter mynningen på ett särskilt utpräglat sätt bör hatt vara en lämplig benämning. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien står det om hättor att formen är spetsig till skillnad från formen på lock som är mer plan.BPs tillslutningsanordning liknar till utseendet mer en (spetsig) hatt som just omsluter borrhålets mynning än ett (plant) lock som enkelt ligger an mot mynningen. I detta fall har man använt hätta snarare än hatt, som möjligen kunde vara bättre. Men eftersom hatt inte har använts i sammanhanget kan det vara svårt att föra in ytterligare en variant, så därför är det troligen klokare att fortsätta använda hätta.För övrigt ses hätta användas även i andra tekniska sammanhang, t.ex. som benämning för en beståndsdel på ett vapen.

Frågedatum: 2010-07-19

Fråga: Vad heter de runda vita stansarna som blir kvar i hålslaget?

Svar: Det finns ingen term på svenska för detta begrepp. Det är ett bra exempel på ett begrepp som alla känner till men som inte har någon accepterad term. Ibland kallas stansarna konfetti eftersom de har samma storlek och form som konfetti, men syftet är inte detsamma och tillverkningen sker på olika sätt. I städbranschen möter man ibland uttrycket städersketårar. Andra uttryck som föreslagits är stansavfall eller hålslagsrester, men någon etablerad svensk term verkar alltså inte finnas.

Frågedatum: 1995-09-19

Fråga: Jag håller på med en översättning om kärnreaktorer och energiförsöjrning där den tyska termen Hochflußreaktor förekommer. En vän i branschen menade att det handlar om en reaktortyp med extra högt neutronflöde. Förekommer termen högflödesreaktor eller bör man skriva om uttrycket (”reaktor med extra högt neutronflöde”)?

Svar: Högflödesreaktor finns belagt som term för denna typ av reaktor. Nationalencyklopedin skriver ‘forskningsreaktor med så högt neutronflöde att det lokalt överstiger (10 exp 19) n/m2s. Reaktorer av detta slag finns i USA, Frankrike och Ryssland. Den mest kända reaktorn har sedan 1971 varit i drift vid Laue-Langevin-institutet i Grenoble. Från denna reaktor kan man samtidigt ta ut ett 20-tal neutronstrålar för experiment av olika slag.”

Frågedatum: 2000-01-14

Fråga: På tidningstryckerier finns en maskin som sticker in bilagor i tidningarna. Vad heter en sådan maskin på svenska?

Svar: Ibladningstrumma eller ibladningsmaskin.

Frågedatum: 1997-04-14

Fråga: Vad rekommenderar TNC: icke-järnmetall, icke järnmetall eller ickejärnmetall? Frågan är generell. Ska det vara bindestreck, mellanrum eller hopskrivet efter icke? I Nationalencyklopedin är bindestreck vanligast men i andra sammanhang kan man se alla varianter.

Svar: Bindestreck är tydligast och lämpligast för facktermer, t.ex. icke-brandspridande materiel och icke-demonterbar materiel. Vissa icke-ord har dock blivit väldigt vanliga i allmänspråket, t.ex. ickerökare och ickevåld, och där kan man hoppa över bindestrecket.

Frågedatum: 1998-02-04

Fråga: Min professor använde alltid uttrycket ideell transformator, men nu säger en yngre auktoritet i stället ideal transformator. Vilket uttryckssätt är det rätta?

Svar: Ordet ideell ska aldrig användas i fysikaliska och tekniska sammanhang. Det heter alltså ideal transformator och ingenting annat.

Frågedatum: 1991-10-15

Fråga: Vilken är adjektivformen av impedans?

Svar: Impeditiv.

Frågedatum: 1994-10-20

Fråga: Jag undrar om impeller kan användas som ett svenskt ord. Vi har kunder som använder impeller på både svenska och engelska.

Svar: Lånordet impeller (synonym: pumphjul) är definitivt en etablerad svensk term också. Vi har följande noterat i vår interna databas: impeller, för roterande anordning som sätter fluid i rörelse (som i pumpar); propeller, för roterande anordning som får ett föremål att röra sig i fluid; turbin, för anordning som får ”vingarna” att röra sig genom den energi som utvinns ur fluid. Termen pumphjul är mer genomsynlig för en svensk, och är därmed kanske lämpligare att använda i mer allmänspråkliga sammanhang.

Frågedatum: 2010-05-27

Fråga: Jag håller på att granska en bok där uttrycket in situ förekommer. Vad betyder det och är det korrekt att använda det på svenska? Det handlar om ett biologiskt lim som utvinns ur musslor genom kloning, och i efterhand kan ingredienser som saknas framställas in situ.

Svar: In situ (från latinet: ‘på stället’) är en fackterm inom många områden, bl.a. inom geologin och arkeologin där det kan definieras som ‘på ursprunglig plats, ej förflyttad’. Inom medicinen anger uttrycket att en ”cancer in situ” växer enbart på sitt uppkomstställe och inte har spritt sig till omgivningen. ”Termen kan vidare användas för metoder som påvisar substanser i mikroskopiska snitt.” (Nationalencyklopedin). Du bör alltså behålla benämningen in situ i boken (speciellt som den riktar sig till specialister). Ordet skrivs ofta som två separata ord (följda av bindestreck vid sammansättning), men ihopskriven sammansättning förekommer även, som i insituförgasning – ‘förgasning på fyndplats utan föregående brytning’.

Frågedatum: 2000-03-29

Fråga: Har TNC något förslag till svensk motsvarighet till privacy by sign? Jag har hittat ”inbyggd integritet” när jag googlat, men bara i en enda källa: ett översatt EU-direktiv.

Svar: Först en liten varning: rent allmänt bör man förhålla sig en aning kritisk till översatta texter. Men vi tycker också att inbyggd integritet kan vara en bra svensk term för det som beskrivs som ‘inbyggda mekanismer i IT-system för skydd av den personliga integriteten’. Det finns många termer där inbyggd ingår, vissa med en konkret betydelse (inbyggd antenn), andra med en mer abstrakt (inbyggd affärsanalys).

Frågedatum: 2012-05-03

Fråga: Jag söker en fackterm för den typ av samarbetsavtal jag har med mina leverantörer. Jag förmedlar information på nätet om att en viss produkt finns hos en viss leverantör, men kunden handlar direkt med varje leverantör. Jag är alltså ingen återförsäljare utan försöker reducera antalet mellanhänder med min informationsförmedling. Jag tar sedan ut en fast avgift av de leverantörer som jag ”rekommenderar”.

Svar: Det verkar som att du tillhandahåller informationsförmedlingstjänster, dvs. du agerar som någon form av informationsmäklare. Avtalet skulle du kunna kalla (informations)förmedlingsavtal.

Frågedatum: 2010-08-23

Fråga: Hur översätter man TTO (Technology Transfer Office) till svenska?

Svar: På svenska kan innovationskontor användas för det engelska uttrycket technology transfer office.

Frågedatum: 2014-01-29

Fråga: Vilken är skillnaden mellan inneklimat och innemiljö. Hur definieras begreppen?

Svar: Vi rekommenderar formerna inomhusklimat och inomhusmiljö. Inomhusklimat är snävare och avser termiskt och hygieniskt klimat, medan det bara finns få belägg på termen inomhusmiljö. Det torde avse bl.a. inomhusklimat men också ergonomi och andra aspekter.

Frågedatum: 1998-10-13

Fråga: Utrymning har jag hört talas om, men vad är inrymning? Jag har läst om det i samhällsinformation om bränder.

Svar: Inrymning är en term som används i just utrymningssammanhang. Det innebär att människor uppmanas att stanna inomhus med stängda fönster, dörrar och ventilationer.

Frågedatum: 2016-03-29

Fråga: Vilken term bör man använda som beteckning på en specifik sak i en mängd, alltså motsvarande en individ bland många människor? Individ är för mig alltid en människa. Inom datavetenskap används termen instans för att beteckna ett exemplar av en datamängd. Går det att använda instans mer generellt?

Svar: Det korta svaret är ja, instans fungerar som term i den betydelse du anger. Men för det här resonemanget är det till att börja med förstås viktigt att hålla isär term och begrepp.

Termen individ betecknar, som du skriver, ofta en människa, men det finns andra företeelser än människor som betecknas som individer i vissa sammanhang. Individ kan alltså stå för olika begrepp inom olika områden. I vår egen ”Basord i våra fackspråk” skriver vi att en individ är en ”enskild levande företeelse” men att i tekniska sammanhang kan individ även användas om ”något som inte är levande”.

Det begrepp som du är ute efter verkar vara ‘objekt som tillhör en viss objekttyp eller klass’. Informatiker och modellerare använder ofta just termen instans i den betydelsen. Ett annat, mer allmänt uttryck för ungefär samma begrepp är förekomst. Inom till exempel terminologiläran säger vi referent när vi hänvisar till verkliga företeelser, abstrakta såväl som konkreta.

Ingen av de termer som vi nämner ovan är insnävade till att bara gälla saker och inte människor. Och det är nog tveksamt om den uppdelningen förekommer inom något fackspråk.

Frågedatum: 2016-01-12

Fråga: För en artikel om bilbarnstolar tvekar jag vilka ord jag ska använda. På varje stol ska finnas en monteringsanvisning (teckningar och text om hur stolen ska monteras). Till varje stol ska också finnas skriftlig information med alla fakta om hur stolen ska användas. Det är viktigt att de två begreppen hålls isär. Jag har tills vidare kallat det som står på stolen för monteringsanvisning och det andra för manual (det verkar ha blivit vanligt för sådana anvisningar). Är instruktion(s)bok bättre? Bruksanvisning?

Svar: Det är nog inte så stor risk för sammanblandning mellan monterings- och bruksanvisning eftersom man först bör ha monterat produkten (i det här fallet stolen) innan man kan bruka den. Vill du ändå använda en helt annan term kanske instruktionsbok passar bättre än t.ex. handbok (som indikerar något mer omfattande än bara ett blad, ett häfte eller en broschyr). Bruksanvisning vänder sig till användaren av en viss maskin eller system. Den kallas ibland manual, men en manual kan även innehålla mer, t.ex. reparationsanvisningar. En handbok ger en översiktlig och sammanfattande framställning av ett ämne och är vanligtvis mer omfattande. TNC avråder inte längre från termen manual eftersom den blivit så pass etablerad i språkbruket, men man bör hellre använda handbok eller handledning. Instruktion är en ‘anvisning om lämpligt tillvägagångssätt’. Instruktion kan kanske ses som en överordnad term till bruksanvisning. Har du möjlighet bör du i texten förklara vad du avser med dina benämningar.

Frågedatum: 2000-05-31

Fråga: Kan ni hjälpa mig med översättningen av det engelska substantivet intermetallic i meningen: ”The filter is based on a substance called an intermetallic – a blend of metals combined in very precise proportions”. Texten gäller oljerening och förekommer i ett översättarprov för Institute of Linguists i London. Översättningen som vår examinand har givit är intermetall.

Svar: Intermetallic compound översätts ofta med intermetallisk förening, som kan definieras som ‘förening av två eller flera metaller vilken har fysikaliska egenskaper och en kristallstruktur som skiljer sig från dem hos de rena metallerna och deras fasta lösningar’. Metallurgi och värmebehandling är de områden som nämns och referens ges till den svenska standarden SS-EN 10 052, men termen förekommer även i andra källor. Vi har dock inte funnit belägg för att den engelska modellen med ett substantiverat adjektiv används på svenska. Adjektivet intermetallisk används dock i flera sammanhang, t.ex. i uttrycket intermetallisk halvledare.

Frågedatum: 1999-02-12

Fråga: Vilket tecken använder man för att markera när en siffra inte ingår i det intervall man anger?

Svar: För att markera ett intervall rent matematiskt kan man använda större än- och mindre än-tecknen på olika sätt. Om man exempelvis anger att en viss höjd ligger i intervallet 45 < x < 75 m betyder det att höjden ligger mellan 45,000...1 m och 74,999 ... m. Medan till exempel en höjd i intervallet 45 ≤ x ≤ 75 m indikerar att talen ingår i intervallet.I en äldre upplaga av våra skrivregler finns följande stycke:

”Vid mätetal, särskilt om utrymmet är knappt, är det också viktigt att man uttrycker sig klart. Då rekommenderas följande uttryckssätt. Om t ex vissa bestämmelser skall gälla för tråd med en diameter mellan 0,5 och 3 mm, och andra bestämmelser mellan 3 och 6 mm, kan siffran 3 sättas inom parentes i beteckningen för det område där den inte skall räknas in. Anger man områdena som 0,5-3 mm och (3)-6 mm skall gränsfallet 3 mm anses tillhöra det förra området. Skriver man (3)-(6) mm är detta områdes båda gränsvärden uteslutna, dvs området når principiellt hur nära som helst intill värdena 3 och 6 utan att dock nå ända fram.”Således kan man på olika sätt ange tal som ingår eller inte ingår i en talserie eller i ett intervall. Men det viktigaste är förstås att man är tydlig med att ange vad tecknet betyder i just ens eget fall, med en redig teckenförklaring eller med förklarande ord i löpande text.

Frågedatum: 2008-06-23

Fråga: Hur översätts engelskans inulin och oligofructose till svenska? Termerna ingår i en innehållsförteckning till choklad.

Svar: På svenska heter det inulin och oligofruktos. I en källa anges att oligofruktos är en ”undergrupp” av inulin. Vi har hittat flera texter där man talar om ”inulin och oligofruktos” – både svenska texter och engelska – så det blir nog inte ologiskt att nämna båda i innehållsförteckningen. Det verkar i alla fall vara vanligt att man gör så.

Frågedatum: 2005-08-26

Fråga: Måste ett dokument ha ett ISBN-nummer för att räknas som ”tryckt källa”, eller räcker det med att den är tryckt?

Svar: Det räcker att den är tryckt.

Frågedatum: 2005-09-06

Fråga: Vad står IT för?

Svar: Förkortningen IT (som av många i dag också skrivs med gemener: it) bör uttydas informationsteknik och har ofta en övergripande och vag betydelse. Det står ungefär för ‘utnyttjandet av datorer och Internet för informationshantering’. När termen började användas hade man behov av att ha ett begrepp som täckte både datateknik och telekommunikation, eftersom utvecklingen inom dessa områden alltmer hade börjat att gå i samma spår. Då stod informationsteknik för ‘teknik som används vid insamling, lagring, behandling och spridning av information med elektroniska medel’.

Frågedatum: 1999-11-11

Fråga: Har ni någon uppgift om jidder/jitter som bl.a. används om diverse ryckiga störningar och rörelser eller liknande i dator- och videosammanhang? Jag har i en tidskrift läst: ”Om någon försöker komma åt informationen genom att starta med diskett och sedan titta på hårddisken ser denne bara en massa jidder.” I amerikanskan tycks jitters användas med liknande betydelse.

Svar: Angående jidder skriver Nationalencyklopedins ordbok ‘meningslöst prat eller meningslöst beteende i allmänhet’. Däremot kan man hitta termen jitter i tekniska sammanhang. I Svensk Standard definieras jitter som: ”liten variation i pulsläge, pulslängd eller pulsavstånd […] jitter är oftast icke önskat och uppträder slumpvist eller regelbundet beroende på ursprung”.

Frågedatum: 1998-10-02

Fråga: Finns det någon svensk term för engelskans wildcard? Det handlar om ett sådant tecken som man använder vid trunkering när man söker i en databas?

Svar: Ja, jokertecken. Se vidare Svenska datatermgruppens rekommendationer.

Frågedatum: 1998-06-15

Fråga: Det finns i huvudsak två typer av brandvarnare, och detektionsmetoden skiljer dem åt. Den ena typen är joniserande brandvarnare som mäter det elektriska motståndet i luften genom fenomenet jonisering. Den andra typen är optiska brandvarnare som detekterar rök optiskt. Men i branschen har jag märkt att termen jonisk brandvarnare är flitigast använd och undrar nu om inte detta uttryck är ett missförstånd och har tillkommit genom att någon trendsättare har rört ihop termerna. Eller är det helt okej att använda jonisk brandvarnare i stället för joniserande brandvarnare nu när det verkar ha blivit allmänt vedertaget?

Svar: Om en brandvarnare är jonisk i elektrokemisk betydelse så innebär det att brandvarnaren i sig är elektriskt laddad. Är det så att brandvarnaren joniserar luften för att mäta halten brandrök så bör den kallas joniserande brandvarnare.

Frågedatum: 2008-01-09

Fråga: Kan man egentligen säga radioaktiv strålning?

Svar: Använd hellre termen joniserande strålning.

Frågedatum: 1998-10-20

Fråga: Ska planeternas namn, inklusive jorden/Jorden (eller tellus/Tellus), skrivas med stor eller liten begynnelsebokstav? Jag har sett båda varianterna förekomma, speciellt vad gäller jorden.

Svar: Enligt konvention skriver man jorden liksom månen och solen med små begynnelsebokstäver eftersom dessa himlakroppar i vårt solsystem inte anses ha samma namnstatus som övriga. Följaktligen skrivs med stor begynnelsebokstav: Merkurius, Pluto, etc. Egennamnet för jorden, Tellus, skrivs däremot med stor bokstav.

Frågedatum: 1999-04-12

Fråga: Vilken term skall jag använda – kablagedragning eller kabeldragning?

Svar: Kabeldragning som står för ‘utläggning av kabel för kraft- eller teleändamål’. Termen kablage betecknar snarare produkten än processen: ‘kablar, inklusive anslutningsdon, sammanförda till en större sluten enhet’. Som alternativ till det franskklingande kablage kan man använda kabelknippe. Termen kabling används om processen att sammanfoga parter till en kabel.

Frågedatum: 2000-02-25

Fråga: Hur definieras kadmiering?

Svar: I Korrosionsordlista (TNC 67) definieras kadmiering som: ’ytbeläggning med kadmium’. Kadmiering utförs vanligen genom elektrolys. Kadmiumbeläggning används huvudsakligen som rostskydd för stål.

Frågedatum: 2000-01-14

Fråga: Vad är skillnaden mellan ”karcinogen” och ”cancerogen”?

Svar: ”Karcinogen” och ”cancerogen” är synonyma termer med innebörden ”cancerframkallande”. Förledet cancer- i ”cancerogen” är från latinet och förledet karcin- i ”karcinogen” är från grekiskan. Efterledet -gen är grekiskt och betyder ”alstrande” eller ”alstrad av”. I fackspråk används båda uttrycken, men ”cancerogen” är något vanligare.

Frågedatum: 2014-01-28

Fråga: Vi har sedan många år tillbaka använt oss av orden kardexregister och kardexrum för våra kartotek för personer behöriga att inneha röntgenapparater m.m. Varifrån kommer ordet kardex och vad betyder det egentligen?

Svar: Det torde vara en sammandragning av card och index. I Collins English Dictionary hittar man card index som synonym till card file med översättningen kortregister; kartotek.

Frågedatum: 1995-07-13

Fråga: Jag har sett att vissa har börjat skriva ”kkr” som förkortning för ”tusen kronor”, är det riktigt korrekt?

Svar: Ja, så kan man skriva i ekonomisk facktext. Men i normal sakprosa bör man hellre välja förkortningen ”tkr”.

Frågedatum: 1999-10-19

Fråga: Är lim och klister helt synonyma?

Svar: Ja numera. Men ursprungligen skilde man mellan lim och klister: lim kallades ett bindemedel som framställdes av animaliska naturprodukter, medan bindemedel som tillverkades av vegetabiliska råvaror benämndes klister.Det finns numera en viss skillnad i bruket. Det är vanligare att kalla något för klister som fogar samman tunna, böjliga material som papper eller folie. Och det heter ”tapetklister” och inte ”tapetlim”.(De här termerna och andra så kallade basord finns utredda i ”Basord i våra fackspråk”, som finns att köpa i TNCs webbokhandel.)

Frågedatum: 2003-10-30

Fråga: Jag har en fråga om ett molekylärgenetiskt ord: kodon, som är ett ord i den genetiska koden. Heter det ”en kodon” eller ”ett kodon”, och vad blir pluralformen? Hur ska ordet betonas?

Svar: Det heter ”ett kodon”, ”flera kodon” och betoningen ligger på första stavelsen (”kå’dån”).

Frågedatum: 1995-03-02

Fråga: Bör kokleaimplantat stavas ”koklea” eller ”cochlea”? Jag vill stava det ”koklea” för att det är den enklare stavningen, men har fått höra att det ska stavas ”cochlea” eftersom implantatet ofta kallas ”CI”.

Svar: Vi rekommenderar ”koklea”. I arbetet med översättning av den medicinska terminologin Snomed CT togs ett principbeslut om att använda formen ”kokleaimplantat” på svenska. TNC avråder också från förkortningar av typen ”CI” som mer bör betraktas som intern jargong.

Frågedatum: 2011-03-01

Fråga: Hur böjer man kommando i bestämd form pluralis?

Svar: Kommandona. Ordet kommando tillhör den grupp t-ord som slutar på vokal och som böjs på samma sätt som ordet snöre: kommando, kommandot, kommandon, kommandona. (Jfr crescendo, piano, saldo m.fl.)

Frågedatum: 1995-08-17

Fråga: I en text står det så här: ”På grund av nedskärningar i budgeten ska vi konsolidera.” Vad betyder konsolidera här och kan man säga så?

Svar: Konsolidering är bl.a. en ekonomisk term, men den har lite olika betydelser: 1) bolags uppgående i annat bolag, 2) sammanläggning av balansräkningar, 3) förstärkning av ett företags ekonomiska ställning. I den nämnda meningen bör man, om man vill vara tydlig, därför förklara på vilket sätt man tänker konsolidera.

Frågedatum: 1995-09-15

Fråga: Jag översätter ett tyskt tv-program om Aten. Där talas om Kunstmarmor. Hur översätts det till svenska? Man säger bl.a. att Kunstmarmor går att gjuta. Det berättas också om Milet som är en sorts röd färg som man färgade marmor med. Vad heter denna färg på svenska?

Svar: På svenska talar man också om konstmarmor. När det gäller Milet är det det tyska namnet på den forntida staden Miletos (i Mindre Asien). I det franska uppslagsverket Grand Larousse nämns också färgen under Milet, och den beskrivs som en sorts purpur. Det bästa blir nog att använda namnet på staden för färgen, och beskriva den.

Frågedatum: 1999-12-06

Fråga: Hur definieras konstmusik och vilken är den engelska ekvivalenten? Är konstmusik kanske musik för speciella tillfällen eller t.ex. stycken av Bach eller Mozart i ett ovanligt specialarrangemang, t.ex. bara med saxofoner?

Svar: Nationalencyklopedin skriver följande: ”Föreställningen om en särskild konstmusik växte fram under 1700-talets estetiska debatt, när musik började jämföras och värderas i förhållande till andra konstarter såsom måleri, dikt och arkitektur. Inom den framväxande musikkritiken blev konst ett varumärke för musik av speciell kvalitet. Förvandlingen av begreppet populär – från en positiv egenskap, att nå lyssnarna, till en negativ egenskap, att anpassa sig efter rådande breda musiksmak – förstärkte föreställningen om en särskild konstmusik som stod i motställning till populär musik. […] Den musikpluralism som kännetecknar Sverige efter 1970-talets kulturpolitik har inneburit att konstmusik som begrepp givits allt vidare betydelse och fått en allmän innebörd av musik av hög estetisk nivå oavsett stil och genre.” Norstedts Uppslagsbok säger att konstmusik är ‘den musik som i ett samhälle eller i en kultur prioriteras av de kulturellt ledande institutionerna (konstnärer, kritiker, publik, forskare, kulturpol. makthavare m.m.) och som vanligen på något sätt anknyter till för samhället eller kulturen specifika kulturella traditioner’. Encyclopaedia Britannica ger som engelsk ekvivalent art music.

Frågedatum: 2001-02-12

Fråga: Jag skulle vilja veta definitionen av ordet konstruktion. Vad betyder det? Och när är något en konstruktion?

Svar: Konstruktion kan tolkas både som en process (beräkning och dimensionering av anläggning e.d.) och en produkt, men det verkar som du är mest intresserad av det senare. Konstruktion som ett resultat av konstruktionsprocessen kan definieras som ‘tekniskt föremål, ensamt eller i grupp, sett ur sammansättnings- eller utformningssynvinkel’. I byggbranschen kan det beskrivas som ‘en urskiljbar och t.ex. i en beskrivning definierbar enhet för arbetsutförande, t.ex. stångkonstruktion’. Summan av alla konstruktioner ger då hela byggnaden. I BSAB-systemets produkttabell delas byggnadsverket upp i konstruktioner och monterade apparater: ”Definitionsmässigt är det fråga om fysiska materiella delar avgränsbara med avseende på delarnas likhet i vad gäller konstruktiv uppbyggnad och/eller den väsentliga insats av resurser i form av varor och arbete som erfordras för deras tillkomst.”

Frågedatum: 2000-01-17

Fråga: I mitt arbete pratar vi ofta om ”kontokort” eller bara ”kort” och kortnummer” (siffrorna som är stansade på plastkortet). Det finns ju många olika kort, både kreditkort, betalkort, medlemskort etc. Det jag undrar är ifall det finns något överbegrepp som innefattar både kreditkort och betalkort.

Svar: Det är en mycket intressant fråga som du ställer och det verkar som att kontokort många gånger används om betalkort och kreditkort. Framför allt använder en del banker (och även utredningen SOU 2005:108) kontokort som ett överordnat begrepp, även om det skiljer sig lite mellan vad de menar med underbegreppen betalkort, bankkort och kreditkort.I ett finskt arbete med bank- och finansterminologi tas många kortbegrepp upp. Det kan vara fruktbart att studera utredningen om dessa begrepp, men man bör då vara medveten om att de termer som används och begreppen bakom dem speglar det finska samhället. Vi kan alltså inte okritiskt importera den terminologin till svenskan här i Sverige.

Frågedatum: 2008-10-16

Fråga: Jag håller på med en svensk standardtitel och vet inte vad jag ska kalla det som på engelska heter corkment (undertiteln lyder ”Specification for corkment underlay”) och på tyska Korkment. Vi har sett korkment på svenska men på Tarkett undviker man den termen. Där talar man t.ex. om linoleum med korkbaksida.

Svar: Enligt Golvteknisk ordlista som gavs ut 1992 och som utarbetades av Golvbranschens Riksorganisation i samarbete med TNC förekommer korkment på svenska (ett termval som TNC var kritiskt till). Det definieras som ‘underlagsmaterial som framställts genom att korkmassa pressats på juteväv’. Där står också: ”Korkment används vanligen under korklinoleum för att ge bättre svikt.” Den aktuella standarden definierar corkment så här: ”backing or underlay product produced by calendering a homogeneous mixture of linoleum cement, granulated cork, pigments and inorganic fillers, on a fibrous backing. The product is then converted into its final form by an oxidative curing process.” Det kan vara fråga om en alldeles speciell form av korkunderlag. Därför är nog korkunderlag eller korkbaksida alltför vaga termer.

Frågedatum: 2000-02-09

Fråga: Jag söker en korrekt term för en slipskivas textur. Det kan ju förekomma olika grovheter. Jag har övervägt orden kornighet, kornstruktur och kornyta. De olika grovheterna brukar ha ett visst nummer som indikerar grovheten på slipskivan. Sandpapper har ju också olika grovheter. Vilken är den rätta termen?

Svar: Kornstorlek som du är inne på är ett bra förslag. I Handbok i slipning (1972) används just det uttrycket. En slipskiva är en typ av roterande slipkropp belagd med slipkorn (slipformat slipmedel). Slipkorn indelas efter storlek i vanligen sex grupper: mycket grov, grov, medel, fin, mycket fin och stoftfin. Och detta kallas kornstorlek, vilket också stöds av TNC 78 Verkstadsteknisk ordlista.

Men själva beteckningen på slipskivan är egentligen lite mer komplicerad eftersom både kornstorlek och grad anges. Går man lite mer på djupet kan man läsa följande i Handbok i slipning: ”En slipskiva består i princip av tre komponenter: slipmedel (slipkorn), bindemedel och luftporer. Slipmedlet är själva verktyget, som avskiljer material i form av slipspån. Bindemedlets uppgift är att sammanhålla slipkornen och det fungerar därför som verktygshållare. Luftporernas uppgift är att bilda lämpligt utrymme för de avskilda slipspånen i kontaktytan slipskiva–arbetsstycke. Alla dessa faktorer ingår i en slipskivebeteckning, t.ex. ”Alumo 43A 46 I 8 VA” där siffran 46 anger kornstorleken (mycket grov, grov, medel, fin, mycket fin, stoftfin) och I anger graden (mycket lös, lös, medel, hård, mycket hård, extremt hård), dvs. den sammanlagda mängden luftporer i volymprocent. En bokstav ”längre bort” i alfabetet betyder då en hårdare skiva. (8:an är en s.k. kornspridningssiffra som anger mängden ingående slipmedel i slipskivan uttryck i volymprocent.)”

Kornyta och kornighet förekommer också som termer men kornyta verkar mest användas om jord, t.ex. om jordkorn i ett jordprov, och kornighet mer i pappers- och fotosammanhang.

Frågedatum: 2007-10-13

Fråga: I ett hyresavtal som vi har tecknat står ordet kostnadsneutral i följande mening: ”Detta tillägg innebär att förändringen är kostnadsneutral för hyresvärden …”. Det låter luddigt. Har det verkligen något tydligt innehåll?

Svar: Ja, det kan man nog säga att det har. I ditt avtal betyder det att förändringen inte innebär ökade totala kostnader för hyresvärden. Man använder ofta termen för att kunna tala om att det visserligen kan kosta pengar i ett led men att man tar igen detta på att man tjänar in pengar i något annat led.

Frågedatum: 2002-08-15

Fråga: Vad är KRAV förkortning av och vad heter organisationen på engelska och tyska?

Svar: KRAV är ett registrerat varumärke och heter likadant på andra språk. Det är ursprungligen en sorts kortform för Kontrollföreningen för Alternativ Odling. Organisationen har sedermera bytt namn till Kontrollföreningen för Ekologisk Odling men kallar sig nästan alltid KRAV. Det är en förening bestående av ett antal rikstäckande medlemsorganisationer. KRAV kontrollerar att varor är ekologiskt producerade och förser varorna med KRAV-märket. I många texter kan man behandla varumärket som ett vanligt namn och skriva t.ex. Kravmärket.

Frågedatum: 1998-05-15

Fråga: Vad heter krypgrund (torpargrund) på engelska?

Svar: Det heter suspended foundation.

Frågedatum: 1999-12-13

 

Fråga: Vad heter ”kubikmeter stjälpt mått” på engelska? Det är när man köper biobränsle med mycket luft mellan partiklarna.

Svar: I en artikel från Skogfors förekommer m³s med den betydelsen som du efterfrågar. I samband med artikeln fanns en engelsk sammanfattning som lyder m³ (loose weight). Skribenten har verifierat att det går att skriva även utan parenteser samt att den synonym, bulk volume, som vi hittat i en svensk standard även förekommer i dessa sammanhang.

Frågedatum: 2008-05-19

Fråga: Har ni någon definition av kund?

Svar: Vi har kommit fram till följande definition i ett projekt för en av våra kunder (!). Den är dock allmängiltig: kund ‘juridisk eller fysisk person som mottar vara eller tjänst’. Det viktigaste med den definitionen är att det står ”mottar”, i presens. Många har problem med att man vill kalla dem för kunder som ännu inte blivit det. Det är då man behöver förledsbestämningar som presumtiv kund, potentiell kund, suspectkund, prospectkund etc. som sinsemellan betyder lite olika beroende på hur nära de som ännu inte är kunder är att bli verkliga kunder.Ett företag kan vilja kalla alla som det exempelvis skickar ut information till för kunder, även de som inte begärt att få den. Kanske vore intressenter en bättre benämning då. Eller mottagare av utskick.

Frågedatum: 2010-12-22

Fråga: Vad heter kundansvarig på engelska? (Det gäller titel på visitkort).

Svar: Det verkar som om customer relations manager är en tänkbar, och ganska ofta förekommande, engelsk motsvarighet till kundansvarig.

Frågedatum: 2000-09-18

Fråga: Våra kunder får ett papper av oss som de sedan kan använda för att få hämta ut en bilbarnstol. Vad bör vi kalla detta papper?

Svar: Ett bra alternativ kan vara värdekupong eller eventuellt bilbarnstolskupong om ni vill vara exaktare. Kupong kan nämligen användas med betydelsen ’om ngt som köps och lämnas i utbyte mot ngt annat […]: kuponghäfte; måltidskupong’ (enligt NEs ordbok).

Frågedatum: 2006-04-30

Fråga: Vi upphandlar försäkringslösningar av försäkringsbolag som privatanställda tjänstemän kan välja genom att kryssa för ett bolag och en förvaltningsform (traditionell försäkring eller fondförsäkring) på vår valblankett. Med dessa försäkringsbolag sluter vi ett förmedlingsavtal. Sedan har vi en annan typ av avtal med försäkringsbolag som vi i dag kallar ”svansavtal”. Det betyder att bolaget inte är valbart längre, men att det har varit valbart tidigare. Vi vill kalla dessa avtal något annat än ”svansavtal”. Har TNC något förslag?

Svar: Vi föreslår i första hand kvarvarande avtal, med uppföljningsavtal eller fortsättningsavtal som alternativ.

Frågedatum: 2013-11-22

Fråga: Jag har konstaterat att termen kvittblivning har använts i svenskan genom åren men i glidande betydelse. Förr använde man kvittblivning om att ta hand om hästspillning i städerna, forsla ut det på landsbygden och använda det som gödsel. Senare har jag också sett att man talar om kvittblivning när man förbränner sopor, ibland när man lägger soporna på deponier. Jag kan emellertid inte se att det används i dag. Vet TNC något om denna term?

Svar: Ja, kvittblivning har TNC stött på tidigare. Redan 1958 avrådde TNC från termen bland annat med hänvisning till att den användes sammanfattande för flera begrepp (som i ditt exempel för borttransport, återanvändning och förbränning). Kvittblivning är alltså inte någon lämplig term i modern avfallshantering, först och främst därför att den är missvisande och omfattar fler än ett begrepp. Man blir sällan eller aldrig helt kvitt avfall. Exemplet med gödseln visar snarare på att det återanvänds eller återvinns. Vi menar att man hellre bör vara mer specifik om man ville vara tydlig, till exempel säga slutbehandling eller oskadliggörande, beroende på vad man menar. TNCs Avfallsordlista från 1974 initierades till följd av att moderna tekniska lösningar utvecklades för att ta hand om avfall. Men i den finns varken slutbehandling eller oskadliggörande med. Däremot hittar man avfallshantering, avfallsdisponering och återvinning, begrepp som nog inrymdes i det äldre kvittblivning. I Rikstermbanken får man dock belägg från 2010 på att MSB använder kvittblivning för återanvändning, återvinning och deponering. Inte så bra tycker vi på TNC.

Frågedatum: 2013-10-24

Fråga: Kan jag skriva ”kWh/m², år” om jag vill precisera förbrukningen till ett år?

Svar: Vi rekommenderar att du hellre väljer ett av följande två skrivsätt:

  1. Använd enhetsbenämningen ”kilowattimme per kvadratmeter och år”.
  2. Skriv ”kWh/m² och år” om du har dåligt med plats.

Observera att du bör tänka på vem som är din läsare när du väljer mellan alternativen ovan. Om läsaren är välbekant med det förkortade skrivsättet kan du använda enhetsbeteckningen (kWh/m²). Annars brukar vi rekommendera att man använder enhetsbenämningar för att undvika eventuella missförstånd.

Frågedatum: 2006-01-11

Fråga: Ska källor till t.ex. diagram och bilder finnas med i en referenslista?

Svar: Källhänvisning till diagram bör helst stå i anslutning till diagrammet.

Frågedatum: 2005-12-22

Fråga: En tvist mellan oss hyresgäster och vår hyresvärd kommer att föras upp i hyresnämnden. Det gäller frågan om vad som kan kallas kök, kokvrå och kokskåp. Kan TNC definiera de tre begreppen?

Svar: Ja, vi definierar begreppen i Plan- och byggtermer (TNC 95). Ett kök är ett ’rum avsett för matlagning och annat hushållsarbete’. En kokvrå, som har synonymen pentry, är ett ’rum med samma funktion som kök men av mindre storlek och med mindre omfattande inredning’. Observera att det fortfarande är en tolkningsfråga vad som kan anses vara ”mindre storlek” och ”mindre omfattande inredning”. Däremot är det klart att ett kokskåp inte kan vara vare sig kök eller kokvrå för det är ett ’skåp med inredning avsedd för matlagning’.

Frågedatum: 1998-04-27

Fråga: Vi diskuterar hur man skriver ”könscellsbildning”. Enligt regeln borde det vara foge-s efter könscell, eller hur? Det finns emellertid synpunkter på att det inte skulle fungera med två foge-s i samma ord. Själv tycker jag att ”könscellbildning” i så fall låter bäst men någon vill hellre ha det till ”köncellsbildning”. Hur är det egentligen?

Svar: Vi har tidigare ”hört det ryktas” om att man inte skulle kunna ha två foge-s i ett ord, men detta är helt fel. Det finns ingen sådan regel! Däremot är det en regel att det ska vara ett foge-s mellan en enkel sammansättning (som könscell) och ett till ord (som bildning) i en så kallad dubbel sammansättning (som könscellsbildning).

Frågedatum: 2005-02-01

Fråga: Kan jag få hjälp med en definition av lansering?

Svar: Någon kortfattad definition har vi inte hittat men däremot en förklarande kontext på Vägverkets webbplats. Där står: ”Sektionerna placeras bakom landfästet på lanseringsplanet och svetsas samman till en kontinuerlig låda. Lansering sker när längden brolåda motsvarar spännvidden för nästa fack som ska överbyggas. Lansering sker med hjälp av vajerdomkraft förankrad på landfästets frontmur. Den sker etappvis med ett fack i taget. Stållådan lanseras över pelarna på glidlager placerade på de permanenta lagren. Efter varje lanseringsetapp fixeras bron provisoriskt. Vid stöden närmast högbron kommer stållådan att placeras på provisoriska stöd tills dess att kopplingsdelen mot högbron är klar.” Alltsammans handlar om att bygga en bro på sidan om den gamla och sedan foga in delen permanent på rätt plats.

Frågedatum: 2000-06-07

Fråga: Hur översätts lantmästare till engelska, franska och tyska?

Svar: På engelska: agricultural technologist, på franska: technicien agricole, på tyska: landwirtschaftlicher Verwalter.

Frågedatum: 1996-04-02

Fråga: Hur rekommenderar ni att LCD-projektor skrivs? Med gemener eller versaler?

Svar: Initialförkortningar som inte utgör namn ser man numera allt oftare skrivna med små bokstäver. De kan mycket väl skrivas med små bokstäver om de är vanligt förekommande i allmänspråket och snarare än de utskrivna uttrycken blivit normalformen. Man måste dock alltid ta ställning till om initialförkortningen då blir tillräckligt tydlig för läsaren. Eftersom LCD inte är en sådan förkortning som är vanligt förekommande i allmänspråket bör den skrivas med versaler.

Frågedatum: 2001-10-22

Fråga: Vad är det för skillnad mellan en ledare och en kabel?

Svar: En ledare definieras som ’komponent, ofta bestående av metalltråd, avsedd att leda elström, värme e.d.’. En kabel definieras som ’formvara bestående av en eller flera ledare eller ledningar inom gemensamt hölje’.

Frågedatum: 2006-02-27

Fråga: Vad heter ledbuss på engelska?

Svar: Det översätts med articulated bus.

Frågedatum: 2000-03-09

Fråga: Finns det någon bättre svensk termmotsvarighet för det som på engelska kallas novelty lighter än leksaksliknande cigarettändare?

Svar: Det finns ingen etablerad svensk term för begreppet. En snarlik term är novelty items, som brukar översättas till skämtartiklar. I just det här fallet vill man betona risken att små barn använder tändarna i tron att det är en leksak, så därför är det bättre att säga leksak än skämtartikel. Även en tändare som ser ut som en liten flaska eller en klocka uppfattas ju som en leksak för ett litet barn.

Frågedatum: 2006-04-10

Fråga: Ordet leverabel (med pluralformen leverabler) dyker upp mer och mer och jag har svårt att se det som ett svenskt ord och även att förstå vad som egentligen avses. Behövs ordet? Ska vi använda det? Jag ställde frågan först till Svenska Akademin som hänvisade mig till er.

Svar: Ordet leverabel började användas på svenska i början av 2000-talet och då främst inom systemutveckling och verksamhetsmodellering. I Computer Sweden från 2008 hittar man följande definition av leverabel (deliverable på engelska): ‘produkt som är färdig för leverans (och som fungerar som planerat)’. Det är alltså ett svenskt ord och på frågan om det behövs blir vårt svar att man får avgöra det själv. TNC ser inget fel i att använda ordet om det behövs.

Frågedatum: 2012-03-07

Fråga: Vad innebär en lexikaliserad term?

Svar: Att ett uttryck har blivit lexikaliserat innebär att det fått en egen betydelse. Ett exempel på en lexikalisering är sammansättningen radhus, vars betydelse inte ges av betydelsen av sammansättningens led (rad + hus) eftersom det finns många hus som står bredvid varandra, på rad, utan att vara radhus. Vi terminologer använder egentligen inte termen lexikalisering. Vi talar snarare om terminologisering, vilket innebär att ett ord snävas in när det används som term. Ett exempel är ledsagning som har terminologiserats inom socialtjänsten och blivit en term vars begrepp står för ‘insats i form av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning’.

Frågedatum: 2009-02-18

Fråga: Jag undrar vad lidar betyder. Sammanhanget är ”Lidar systems designed for anti-collision purposes”.

Svar: Svenska optiksällskapet beskriver lidar så här: ‘lidar, optisk radar; termen lidar är en förkortning av det engelska uttrycket ”light detection and ranging” och används för att beteckna optisk radar (vanligen laserradar), speciellt för mätning av bakåtspridning i atmosfären, men även för mätning på hårda mål.”

Frågedatum: 2000-08-14

Fråga: Hur översätts ligneous concrete till svenska?

Svar: Det översätts med träfiberbetong.

Frågedatum: 1997-12-19

Fråga: Hur förkortas växelström respektive likström i svenskan?

Svar: I standarden SEN 01 03 01 finns belägg för svenska förkortningar: ”vs” i stället för engelska ”ac” för växelström respektive ”ls” i stället för engelska ”dc” för likström. Enhetsbeteckningen för ampere är A och för volt V. Man kan således skriva ”100 A ls” eller ”100 V vs”.

Frågedatum: 1997-03-25

Fråga: I ett program om Stonehenge talar man om A-frame, som är en ställning som ser ut som ett A, och som används som en slags hävstång. Det översattes med linboling (på lunnare) i en allmän teknisk ordbok. Vad är lunnare?

Svar: I TNCs Skogsordlista är linbock den svenska motsvarigheten till engelskans A-frame. Linbock definieras som ‘(på traktor eller lunnare:) ståndare med linledare för vinschlina’ med anmärkningen: ”linbocken bär och styr linan”. Lunnare är ett ‘fordon avsett för terrängtransport av helt eller delvis släpande (virkes)last’.

Frågedatum: 1997-12-03

Fråga: Jag ska översätta en text om krut, pyroteknik m.m. där ordet linkap finns med. Jag förstår inte riktigt vad det är och ingen googling har hjälpt. Vad kan det vara på engelska?

Svar: Termen linkap verkar förekomma i samband med pyrotekniska artiklar, men vi har (underligt nog) inga belägg för den i våra register och databaser. Men i dokumentation från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) används den i pyrotekniska sammanhang: ”Exempel på pyrotekniska artiklar som omfattas av det nya regelverket är … drivladdningar för modellraketer, knallkorkar, linkap …” Efter kontakter med diverse pyrotekniska fabriker verkar det, som det låter av termen att döma, handla om ett ’redskap som innehåller en liten krutkammare som vid antändning skjuter en kniv genom linan så att den kapas’. Enligt personer på MSB:s avdelning för explosiva varor används safety cutter device, line cutter på engelska för detta begrepp. I dessa termer framgår det dock inte att de just innehåller en krutkammare (och det går väl att tänka sig andra linkapar). En annan tänkbar engelsk motsvarighet skulle då kunna vara pyrotechnical wire-cutter.

Datum: 2015-05-21

Fråga: I propositionen till en reform, som kom för några år sedan, används begreppet videoupptagning. I lagtexten står det bildupptagning och ljudupptagning. En expert förordade att vi skulle skapa ett nytt begrepp, nämligen LB-upptagning, som vi får förklara lite här och var. Är det lämpligt?

Svar: Nej, vi förespråkar termen ljud- och bildupptagning för detta begrepp. Det blir tydligast och heller inte missvisande. Den förkortade formen LB-upptagning kan visserligen vara praktisk för skribenten men ge läsare problem. Det är inte självklart att läsaren tolkar förkortningen på det sätt som skribenten tänkt sig. Vi svenskar är vana vid långa ord och sammansättningar och därför tror vi inte att det kommer att skapa några problem med ljud- och bildupptagning som term i dessa sammanhang.

Frågedatum: 2008-09-15

Fråga: En av våra översättare har problem med några termer och jag undrar om ni kan hjälpa oss. Texten handlar om ”the Candle waxes industry” och den första termen som ställer till problem är just candle wax. Det har tidigare översatts både med stearin och med ljusvax. Vad är rätt?

Svar: Ljus kan man göra av paraffin, stearin och ljusvax, och den engelska termen candle wax står som överbegrepp till alla tre. På Liljeholmens stearinfabrik talar man då om ljusmassa. Den ljusmassa som de använder sig av är till största delen av stearin, som utgörs av raffinerade kolväten med animaliskt ursprung, medan paraffin är ljusmassa från petroleumindustrin.

Frågedatum: 2009-08-28

Fråga: Loftvåning, loftplan och loft verkar användas om vartannat i texter, särskilt i bostadsannonser. Men vad är det egentligen för skillnad mellan loft och vind?

Svar: Det är inte helt enkelt att förklara skillnaden mellan dessa två begrepp, men definitivt är det så att loft börjat användas mer som term i olika betydelser och att det (oftast) inte verkar vara liktydigt med vind. Vi har att göra med ett begreppskluster, som innefattar vind, inredningsbar vind och loft.Vind definieras i våra ordlistor som ‘utrymme i byggnad begränsat mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget’.Inredningsbar vind är ‘vind som helt eller delvis och med ringa insats kan inredas till bostad, arbetsrum eller liknande’.Loft verkar i dagsläget användas i två, lite olika, betydelser: ett för något som skulle kunna kallas ”loftvåning” och ett annat som skulle kunna kallas ”loftplan”. En loftvåning bör vara skilt från en underliggande våning och ha eget direkt ljusinfall och separat utrymningsväg. Ett loftplan är däremot öppet ned till ett undre våningsplan och kan ha indirekt ljusinfall och behöver inte heller ha separat utrymningsväg.Här gör man ju en tydlig skillnad mellan vind och loft, men vi har inte hittat belägg för kraven och de exakta måtten i några byggregler (ännu …). Man delar loftet i två typer: det loft som är skilt från den underliggande våningen men som ändå är förbundet med detta är då ”loftvåningen” och det loft som är öppet till underliggande våning blir då ”loftplanet”.

Frågedatum: 2010-02-09

Fråga: Jag behöver en bra svensk motsvarighet till det engelska uttrycket air freshener. Kallas en sådan produkt à la Wunderbaum för luftrenare på svenska?

Svar: Luftrenare är ingen lyckad benämning på denna produkt eftersom luftrenare definieras som ‘apparat för avskiljande av vatten- och oljedroppar samt fasta föroreningar i tryckluft’. Bättre benämningar på svenska är luftfräschare, doftspridare eller allmännare, doftartikel.

Frågedatum: 1999-06-01

Fråga: Ska vi i våra tekniska beskrivningar skriva i längdled eller i längsled i samband med till exempel mätning eller jämnhet. För andra riktningar används bland annat i tvärled eller tvärs.

Svar: Vi har internt fler belägg för i längdled. Det hela kompliceras lite av att vi också har några belägg för i längsled, bland annat i TNCs textilordlista. Kanske kan det vara så att uttrycket längsmed smittat av sig på detta uttryck, men det har vi inte kunnat belägga. Ser man på hela ”familjen” av liknande uttryck kan man konstatera att det inte verkar föreligga några problem med i höjdled eller i tvärled – eller med i breddled för den delen, som vi också har belägg för: ”skiva bestående av i breddled hoplimmade bräder”. Med stöd av NEO, SAOL och SAOB, som enbart har med längdled, rekommenderar vi även fortsättningsvis uttrycket i längdled.

Frågedatum: 2008-02-01

Fråga: Finns det någon svensk etablerad term för serious game? Det är ett spel som används för lärande och kompetensutveckling. Det kan till exempel användas i professionella sammanhang för att lära någon något, ändra en persons eller ett företags beteende (till större effektivitet, bättre kundanpassning e.d.).

Svar: Vi har sett att lärande lek används i skolan för lek som inte bara ska användas för att roa utan också för att man ska lära. ”Lärande” ger också här en bättre beskrivning av begreppet än ”allvarligt spel” som direktöversättningen skulle vara. Vi föreslår därför lärande spel som svensk term. Någon svensk etablerad term tycks inte finnas (ännu).

Frågedatum: 2011-09-20

Fråga: När man skrev med bläck förr i tiden använde man en slags vagga med läskpapper på. Vad heter en sådan?

Svar: I Svenska Duden finns en bild på en läskpress, som är det som avses. I Nationalencyklopedins ordbok finns en definition på läska i den betydelse som avses här: ‘torka med läskpapper med avs. på papper med färsk bläckskrift’.

Frågedatum: 2000-05-25

Fråga: Hur definieras läslighet och läsbarhet? Vad är skillnaden?

Svar: Vi har inte hittat några tydliga exempel från läsnings- och begriplighetsforskningen där begreppen ställs mot varandra, men vi har belägg för dem var för sig. Läslighet handlar om textens typografiska utformning, om den går att läsa (tydlig stil, antal punkter osv.). Läsbarhet brukar beteckna textens ”mätbara begriplighet”, t.ex. det som man kan få fram med LIX (läsbarhetsindex), då man bl.a. beräknar antalet långa ord per mening. Läsbarheten säger alltså ingenting om läsarens upplevelse av lättlästhet. Läsbarhet brukar jämföras med just lättlästhet där den subjektiva upplevelsen vägs in. En läsbar text behöver heller inte vara begriplig enligt dessa definitioner. Andra belägg motsäger delvis det ovanstående. Där sägs läsligheten vara textens layout, typografi och tryckteknik (= utformning), medan läsvärdet är innehållets kvalitet och relevans. Läsbarheten är summan av läsligheten och läsvärdet. Det tycks med andra ord inte finnas en entydig definition av läsbarhet.

Frågedatum: 2000-04-19

Fråga: Jag håller på att leta engelska benämningar som ska användas till Skogsstyrelsens skyltar efter en storm. Orden jag söker engelska motsvarigheter till är låga och torraka.

Svar: Låga, som står för ’trädstam som legat på marken en längre tid’, har den engelska motsvarigheten old windthrow. Ordet torraka används främst i Norrland, annars är termerna rottorrt träd alternativt ståndtorrt träd vanliga för det begrepp som definieras som ’stående dött träd’. Den engelska motsvarigheten är dead tree eller på amerikansk engelska snag. De här upplysningarna finns att läsa i vår Skogsordlista som finns inlagd i Rikstermbanken.

Frågedatum: 2006-05-22

Fråga: I kommunala handlingar som rör avloppssystem används ibland termen LPS-system (Low Pressure System) som jag tycker bör kallas smalrörssystem på svenska eftersom det handlar om rör med en diameter på maximalt 4 cm. Vad tycker ni?

Svar: Den term som verkar användas av fackmän på området är inte smalrörssystem utan lågtryckssystem. Både termerna är tydligt beskrivande, men de fokuserar på olika aspekter (utseende och funktion). När det nu förekommer en väl etablerad fackterm finns det ingen anledning att införa en ny term. Däremot är en term av typen LPS-system olämplig framför allt för att den innehåller en förkortning som inte förklaras. Använd därför lågtryckssystem. Det definieras i VVS-sammanhang som ‘kanalanledd med lufthastigheter under ca. 6 m/s’ och i ventilationssammanhang som ‘luftdistributionssystem innehållande komponenter avsedda att arbeta vid ett tryck lägre än en viss nivå’.

Frågedatum: 1999-03-18

Fråga: Är resistant starch detsamma som långsamma kolhydrater?

Svar: Ja, det verkar så. Det engelska resistant starch förekommer i samma sammanhang som långsamma kolhydrater, särskilt när det skrivs om dieter såsom GI-metoden. Men det förekommer även uttryck som slow carbs (vanligare än resistant starch) samt low glycemic index diet i liknande texter. Det som är gemensamt för alla dessa uttryck är att de är lite trendiga och inte så vetenskapligt belagda.

Frågedatum: 2008-05-30

Fråga: Inom kriminaltekniken använde man först vanliga mikroskop av samma typ som biologer använder, men på 30-talet utvecklade Leica i Tyskland en typ av mikroskop med lägre förstoringsgrad (4–80 ggr) som var mer lämpad för kriminalteknisk undersökning. Dessa lågförstorande mikroskop kallar tillverkaren makroskop. Är den termen verkligen lämplig?

Svar: Nej. Ordet makroskopisk betyder ‘synlig för blotta ögat’, vilket innebär att makroskop är en vilseledande term för en anordning som överhuvudtaget förstorar något.

Frågedatum: 1995-04-03

Fråga: Hur ska jag översätta malt extract (barley) som står i en innehållsförteckning till ett livsmedel? Säger man kornmaltextrakt eller maltextrakt av korn?

Svar: TNC har talat med två företag som sysslar med maltextrakt. Båda föreslår maltextrakt av korn (som man tycker låter bättre än kornmaltextrakt). Malt görs vanligtvis av korn, men inte alltid, vilket kan motivera en precisering av att maltextraktet i din innehållsförteckning är gjort av korn.

Frågedatum: 2004-10-13

Fråga: I äldre bestämmelser har vi konsekvent använt vikt för massa. Nu har det i några av våra bestämmelser införts massa i stället, eftersom man i internationella regelverk börjat använda mass i stället för weight. Enheten är kg. Jag förespråkar att vi skriver ”massa (vikt)” alt. ”vikt (massa)” tills begreppet massa slagit igenom. Vad anser TNC? Finns något lättfattligt om massa/vikt/tyngd?

Svar: I övergångsskedet rekommenderar TNC att ni skriver ”massa (vikt)”. För att undvika missförstånd är det bra att ange den gamla storheten inom parentes efter den nya. Vad gäller relationerna massa/vikt/tyngd kommer här en kort förklaring: Massa är den mängd materia som ryms i en kropp och som kan påverkas av gravitationskrafter. Storheten Massa mäts i kilogram. Tyngd är produkten mellan massan och gravitationskraften och varierar beroende på breddgrad, placering i luft eller i vatten m.m. Storheten tyngd mäts i newton. Massa är att föredra i fysikaliska sammanhang, men vikt är en fullt godtagbar synonym.

Frågedatum: 1999-07-05

Fråga: Är det någon skillnad på mast och torn?

Svar: Ja, i TNC 98 Tekniska basordstår följande definition av mast: ‘hög och smal konstruktion, stagad eller inspänd, som bär upp teknisk anordning’. Exempel på anordningar som bärs upp av master är antenner och belysningsarmaturer. I samma ordlista står om torn: ‘högt och smalt byggnadsverk, vars höjd är väsentlig för dess funktion’. Exempel på torn är vattentorn, utsiktstorn och tv-torn.

Frågedatum: 1995-10-20

Fråga: Vad heter substantivet maximum i plural? Maxima? Vad heter det i bestämd form plural? I nya SAOL står det maximum i både singular och plural.

Svar: TNC, SAOL och Svenska språknämnden ger samma rekommendation: vi rekommenderar ”ett maximum”, ”flera maximum”, ”de maximumen” i analogi med ”ett centrum”, ”flera centrum”, ”de centrumen”. Då har man också anpassat dessa substantiv som slutar på -um mer till svenskan. I dag strävar vi efter att försöka komma bort från former som centra och maxima i de fall det är möjligt.

Frågedatum: 1999-11-04

Fråga: Finns en svensk vedertagen motsvarighet till termen mediation device inom telekommunikation?

Svar: I Nokias ordlista Tero termbank printout från 1996 finns mediation device, förkortat MD med den svenska motsvarigheten mellanutrustning.

Frågedatum: 2001-09-24

Fråga: Jag håller på med ett införandeprojekt av ett system som från början skulle hantera bilder men som nu även tar hand om film och ljud. Då fungerar inte de termer som man hade förut såsom ”bilden visar”, ”bildinfo” etc. Har TNC något förslag på ett samlingsnamn för bild, film och ljud?

Svar: Ja, en gångbar term för detta är medium. När begreppet används inom kommunikation definieras det så här: ‘medel för överföring eller lagring av data’. Termen medium böjs i modern svenska ”ett medium, mediet, två medier, medierna”, och får som förled formen medie-. I ditt fall skulle det bli ”mediet visar”, och ”medieinfo” i stället för ”bilden visar”, ”bildinfo”.I ett projekt där Kungliga Biblioteket tillsammans med TNC har rett ut centrala begrepp skriver man så här om medium:

”Med medium kan menas t.ex. pergament, papper, mikrofilm, magnetband, cd-skiva, bärbart dataminne (t.ex. ett USB-minne) och stationärt dataminne (i datorns hårddisk). Således kan t.ex. en karta vara fäst på mediet papper eller lagrat som en fil på mediet hårddisk.”

Frågedatum: 2012-04-05

Fråga: Jag undrar om TNC skulle vilja ge mig lite vägledning i en fråga. Håller på med ett införandeprojekt av ett system som från början skulle hantera bilder men som nu även tar hand om film och ljud. Då fungerar inte de termer som man hade förut såsom ”bilden visar”, ”bildinfo” etc. Har ni något förslag på ett samlingsbegrepp för just bild, film och ljud?

Svar: En gångbar term för detta är medium (dock inte formen ”media”) som när den används inom kommunikation definieras så här: ‘medel för överföring eller lagring av data’. I ditt fall skulle det bli ”mediet visar”, ”medieinformation” i stället för ”bilden visar”, ”bildinfo”. I gränssnitt på bibliotek används ibland även uttrycket ”medietyp” för olika lån av t.ex. böcker, cd-skivor eller filmer.

Frågedatum: 2012-04-05

Fråga: Hur förkortar man megapascal? ”MPA” eller ”MPa”?

Svar: Multipelprefixet mega skrivs med beteckningen ”M” och pascal med beteckningen ”Pa”. Beteckningen för megapascal blir då ”MPa”.

Frågedatum: 1998-01-27

Fråga: I samband med insättningar av franska fönster används det engelska ordet shims. Vad heter det på svenska?

Svar: Shims är tunna mellanläggsplattor av metall. Dessa kan användas i många olika sammanhang. TNC 78 Verkstadsteknisk ordlista har den svenska termen underläggsplatta för detta. Mellanlägg eller mellanläggsplatta är en mer generell term än underläggsplatta och är därför att föredra.

Frågedatum: 1995-11-23

Fråga: Jag undrar vad ni skulle rekommendera oss att skriva: MERS-CoV eller mers-coronavirus (eller något annat)? Och varför ska det skrivas så?

Svar: Allra tydligaste torde vara att skriva ”MERS-coronavirus (MERS står för Middle East Respiratory Syndrome)”. Det gör man om läsarna inte alls vet något om området. Är förkortningen ny eller inte känd för de tilltänkta läsarna är det tydligast att skriva MERS med versaler. Så gör till exempel den svenska versionen av Snomed CT (Systemized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms): MERS-coronavirus.

I skriften ”Medicinskt fackspråk i skrift” kan du läsa mer om bland annat initialförkortningar i medicinsk text. Skriften finns att ladda ned gratis i vår bokhandel.

Frågedatum: 2015-06-24

Fråga: Vi har just nu ett ärende som gäller en bil som står och skrotar i skogen. Räknas den som skrot eller har den något värde av något slag? Hur definieras skrot?

Svar: I TNC 62 Avfallsordlista definieras metallskrot (synonym skrot) som ‘restprodukt som kan vara returmetall eller metallavfall’. Metallskrot kan bestå av olika material, t.ex. stålskrot och gjutjärnsskrot. I TNC 81 Energiordlista definieras metallskrot (synonym skrot) på två sätt: ‘1. metall överbliven i process eller vid konsumtion; 2. metallföremål som endast äger metallvärde’. Om bilen, som frågan gäller, har något värde, är väldigt svårt att svara på. Detta beror nog på vem man frågar. För övrigt innebär bilskrot (i juridisk bemärkelse) ‘skrot auktoriserat av Länsstyrelsen’.

Frågedatum: 1995-09-05

Fråga: Inom området hållfasthet i vägsammanhang använder vi mikro i samband med relativ töjning. Exempel: asfaltens töjning vid belastning av en 10-tonsaxel var 350 mikro. Med det menar vi att den relativa belastningen är 0,000 350 mm/mm, det vill säga dimensionslöst. Är detta korrekt?

Svar: Man kan inte säga mikro för talet 0,000 001. Prefixet bör bara användas i kombination med en enhet (t.ex. mikrofarad med beteckningen μF). I ditt exempel skall du inte skriva 350 mikro. Eftersom talet i ditt exempel är dimensionslöst bör du ange att den relativa töjningen är 350 x 10(-6) (dvs. trehundrafemtio gånger tio upphöjt till minus sex). Om du vill använda dig av enheter kan du skriva 0,000 350 mm/mm eller 350 mm/km eller 350 mikrometer/m.

Frågedatum: 1999-08-10

Fråga: Jag ska föreläsa i Sydafrika. Vad heter miljökonsekvensbeskrivning på engelska?

Svar: Det heter environmental-impact assessment eller environmental assessment. I USA, Australien och Nya Zeeland kallar man det environmental impact statement.

Frågedatum: 1999-10-04

Fråga: På engelska kallas ett ämne som bildar ett komplex med primärfärgen vid exempelvis gramfärgning (en typ av bakterietest) för mordant. Jag har använt mordant även på svenska, men skulle gärna ha något bättre.

Svar: Det verkar vara samma princip som betning vid tygfärgning, och betmedel bör kunna användas som term även i detta sammanhang.

Frågedatum: 2000-01-03

Fråga: Jag har några gånger på sista tiden stött på ordet multisjuk. Är det verkligen en lyckad sammansättning? TNC avråder ju i ”Ordlista för arbetslivsinriktad rehabilitering” från multihandikappad och rekommenderar i stället flerhandikappad. Borde man av samma anledning avråda från multisjuk?

Svar: Vi diskuterade din fråga på TNC och kom fram till att det är okej att använda multisjuk. Det låter inte nedsättande, vilket multihandikappad kan uppfattas som, och flersjuk går ju inte att säga.

Frågedatum: 2006-01-18

Fråga: Kan jag säga till mina elever att datortillbehöret mus heter musar i plural? Då skiljer det sig ju från djuren.

Svar: Säg möss. Frågan har visserligen debatterats en del. Nationalencyklopedin ger formen ”musar”, men både Datatermgruppen och SAOL står fast vid (dator)möss som enda pluralform. Och någon regel om att en bildlig användning av ett ord skulle göra att ordet får svag böjning finns inte.

Frågedatum: 2011-02-08

Fråga: Hur översätts lämpligtvis franskans marne till svenska? Det ska röra sig om sedimentära bergarter.

Svar: Marne översätts till märgelsten som definieras som ‘litifierad märgel, dvs. lerig kalksten’.

Frågedatum: 1995-07-21

Fråga: Varför ser man ofta i svensk text ett mätetal hopskrivet med sort, t.ex. 7m, 14kr, 8%. Finns det något skäl att använda sådan skrivning?

Svar: Enligt svenska skrivregler ska det alltid finnas ett mellanrum mellan mätetalet och enhetsbeteckningen, utom för enheterna för plan vinkel: grad, minut och sekund. I engelskan ser man dock ofta hopskrivningar och det är förstås det bruket som en del tar efter, och därför ser vi hopskrivningar av det slag du tar upp.

Frågedatum: 2010-09-22

Fråga: Jag undrar om TNC skulle kunna säga något om orden mål och målsättning. är det någon betydelseskillnad?

Svar: Det finns en definition i Socialstyrelsens termbank som vi tycker ringar in mål tydligt: ‘avsett resultat av aktivitet’. Ordet målsättning är luddigare, har inte samma stringens. Vi har heller inte någon definition, vilket tyder på att målsättning inte uppfattas som lika tydligt utan just är lite luddigare.

Frågedatum: 2011-03-11

Fråga: Vi behöver använda de engelska facktermerna för naturbete och naturbetesmark i en artikel. Hur översätts dessa termer till engelska?

Svar: Naturbete motsvaras på engelska av natural grazing area, och naturbetesmark motsvaras av rough grazing eller unimproved grazing – allt enligt EUs termdatabas Iate. Om du läser definitionerna i Iate så ser du att både naturbete och naturbetesmark används om det område som djur betar på, inte om själva aktiviteten att beta. Iate (Interactive terminology for Europe), som är framarbetad av översättarna vid EU-institutionerna, är ett bra hjälpmedel när man ska översätta till och från svenska. Här finns mer än 140 000 svenska termer som TNC deltagit i arbetet med att lägga in.

Frågedatum: 2015-11-24

Fråga: Heter det naturgas eller fossilgas?

Svar: Man kan inte sätta likhetstecken mellan naturgas och fossilgas. Naturgas kan vara fossil, men all naturgas är inte det. Naturgas bildas även i dag, i t.ex. myrar och träsk, och den är inte fossil.Termen naturgas används i lagtext, av branschen och av tillsynsmyndigheten Energimyndigheten. Grupper som är tveksamma eller negativa till naturgas, t.ex. Svenska Naturskyddsföreningen, verkar däremot vilja införa termen fossilgas, kanske för att termen naturgas kan ge positiva konnotationer och tolkas som något naturligt och miljövänligt.Slutsatsen av det ovanstående måste bli att det är olämpligt att kalla naturgas för fossilgas, men att det bör gå bra att använda benämningen fossilgas om man verkligen bara avser fossil gas.

Frågedatum: 2001-11-19

Fråga: Jag har upptäckt att termen naturmaterial används även för att benämna de material som innehåller några artificiella komponenter. Ett exempel är vegetabilisk olja som kan innehålla lösningsmedel, jämför andra klara fall som träull. Min fråga är: Hur ska man definiera begreppet naturmaterial?

Svar: Det är viktigt att skilja mellan material och produkter. Vegetabilisk olja som du nämner är en produkt, och den kan bestå av naturmaterial och artificiella tillsatser. Andra exempel på liknande produkter är modified natural rubber som definieras som ‘obtained by grafting or mixing rubber with artificial plastic material’. Ett exempel på ett naturmaterial är naturfiber som definieras i TNC 76 Textilordlista som ‘fiber bildad av naturen, t.ex. bomullsfiber’. I TNC 98 Tekniska basord definieras förleden natur- ‘som är färdigbildad i naturen’.

Frågedatum: 1995-11-21

Fråga: Har ni rekommenderat någon av termerna sjömil eller nautisk mil?

Svar: Nej, TNC har inte rekommenderat någon av termerna framför den andra. Sjöfartsverket använder ofta sjömil på sin webbplats, men i sina föreskrifter använder man nautisk mil. Även enligt den första internationella hydrografiska konferensen 1929 är en nautisk mil detsamma som en sjömil och motsvarar en sträcka av 1 852 meter. Termerna verkar alltså vara synonymer.

Frågedatum: 2008-12-19

Fråga: Hur skrivs neutralino i plural?

Svar: I likhet med (en)neutrino, som heter neutriner i plural, som också är en partikel, bör det vara neutraliner.

Frågedatum: 2001-01-11

Fråga: Hur förkortas nickelmetallhydridbatteri på svenska? På engelska ser man både Ni-MH battery och NiMH battery. Skall alltså ett bindestreck mellan Ni och MH sättas ut? Man kan jämföra med NiCD-batteri som är en etablerad förkortning.

Svar: Den kemiska beteckningen är faktiskt Ni-MH vilket gör att det rätta förkortningssättet borde vara Ni-MH-batteri. Det verkar emellertid som att termen NiMH-batteri redan har fått en stor spridning (dessa batterier används ju bl.a. i mobiltelefoner) vilket gör att man kan välja att skriva NiMH-batteri, alltså utan bindestreck mellan Ni och MH.

Frågedatum: 2000-01-05

Fråga: Vad betyder ordet nodulär? Det förekommer i en text om segjärn.

Svar: Nodulär betyder ‘med rundad oregelbunden form’ och syftar på formen hos grafitkornen i segjärn.

Frågedatum: 1995-03-10

Fråga: Jag behöver hjälp med en översättning till engelska av uttrycket nollgenomgång som används i samband med mätning av fasfördröjningen mellan spänning och ström.

Svar: Den vanligaste engelska motsvarigheten till nollgenomgång verkar vara zero crossing. Stavning med bindestreck, zero-crossing, förekommer också, men då inom området artificiell intelligens, AI. Kanske är skrivningen utan bindestreck att rekommendera, särskilt om termen används i sammansättningar (då det annars skulle kunna bli två bindestreck).

Frågedatum: 1999-02-03

Fråga: Om man säger att E4:an har en ”nordsydlig” riktning; skriver man då ihop det?

Svar: Ja, det är okej att skriva ”nordsydlig”. Ingen tror att det ska tolkas som ”nordligt sydlig” utan här är det tolkningen given: ”riktning från nord till syd”.

Frågedatum: 2010-01-28

Fråga: Hur bör det engelska uttrycket nostrification som används vid värdering av utländska utbildningar för att uttrycka att en utländsk utbildning godtas (ananammas) som svensk, uttryckas på svenska? Nostrifiering eller nostrifikation?

Svar: Enligt Högskoleverket innebär nostrification att en person får landets titel eller examen om man bedöms ha notsvarande utbildning från ett annat land. Jämförelsen skall innehålla utbildningens uppläggning i detalj och alla moment personen studerat. Begreppet används fortfarande i vissa länder, framför allt i Syd- och Östeuropa, men inte i Sverige, där man har gått ifrån det. I Sverige ges i stället ett slags övergripande jämförelse, ett värderingsutlåtande, men man får inte titeln ifråga. Ordet har börjat figurera på arbetsmarknaden, men den närmaste motsvarigheten blir antalet akademiska poäng. Vill man inte använda värderingsutlåtande och ändå anpassa ordet till svenska blir nostrifiering det bästa förslaget.’

Frågedatum: 1998-11-23

Fråga: Hur används nukleär i svenskan och är det verkligen ett svenskt ord?

Svar: Vi har funnit skriftliga belägg för adjektivet nukleär i svenskan från slutet av 1800-talet. Inom fackområdet kärnenergi finns flera sammansatta termer med nukleär, till exempel nukleär kedjereaktion, nukleär olycka och nukleär överhettning. I TNC 90 Kärnenergiordlista ges följande definition av nukleär:  ‘som avser atomkärnan eller kärnprocessen’. I Rikstermbanken får man ytterligare träffar på nukleär i fackspråkliga sammanhang.

Att avgöra huruvida ett ord är svenskt eller inte kräver att vi först definierar vad som är svenskt, och det kan bli en svår nöt att knäcka. Svenskan har ju under århundraden influerats av olika språk. Men eftersom termen har använts så pass länge i svenskan anser vi att nukleär helt klart kan räknas som ett svenskt ord.

Frågedatum: 2015-09-15

Fråga: Finns det någon (allmän) definition på nysilver? Vad kan man använda det till?

Svar: Nysilver är i fackspråk en avrådd term för nickelmässing. Definitionen i Svensk metallstandard lyder: ‘kopparlegering med nickel och zink, ev med ytterligare tillsatser’. Enligt standarden ska nickelhalten vara större än 5 procent för att kallas nickelmässing. Användningsområden är bl.a. bestick, ljusstakar, smycken och hushållsföremål. Nickelmässing påminner mycket om silver till utseendet och spelar därför fortfarande en stor roll som ersättning för silver.

Frågedatum: 1995-01-27

Fråga: Vad bör man kalla occupied Palestinian territory på svenska? Bakgrund till frågan är att det nu finns en landskod för området.

Svar: Benämningen ockuperat palestinskt område går bra att använda enligt UDs Mellanösternenhet.

Frågedatum: 1999-12-13

Fråga: I en text som handlar om kylmedel förekommer förkortningen ODP (som uttyds ozon depleting potential). Översätts det till svenska?

Svar: Enligt våra belägg förekommer ODP, ibland också i sammansättningar, utan att översättas i svensk text. ODP är ett mått på den effekt som ett ämne har på ozonet i atmosfären.

Frågedatum: 1998-03-13

Fråga: Jag översätter en kokbok och undrar hur extra virgin oil översätts till svenska.

Svar: Det heter extra jungfruolja på svenska. På Livsmedelsverkets webbplats kan man läsa mer om olika typer av olivolja. Här står att det finns tre typer av jungfruolja som beroende på kvalitet kallas för extra jungfruolja, jungfruolja eller ordinär jungfruolja.

Frågedatum: 2002-08-26

Fråga: On demand i uttryck som print-on-demand, video-on-demand verkar svårgripbart på svenska. Har ni något förslag?

Svar: On demand förekommer i många sammanhang och kan inte översättas generellt. Grundbetydelsen är ’på begäran’, alltså ett uttryck för individuell och styckevis efterfrågan, beställning och leverans utan nämnvärd väntetid. Med print-on-demand avses tryck av ett enstaka exemplar till låg kostnad på beställning. För print-on-demand föreslår vi beställtryck eller exemplartryck. Den engelska termen är relativt etablerad även i svenskan. Vill man använda den rekommenderar vi skrivsättet print-on-demand, likadant i sammansättningar, print-on-demand-utgivningen. En benämning som förekommit för detta begrepp är digitaltryck. Vi avråder dock från detta uttryck eftersom nästan all bok- och tidningsframställning i dag sker med digital teknik, vare sig upplagorna är stora eller små. Likaså avråder vi från benämningen personligt tryck (efter eng. personalized print) som riskerar att tolkas som mönstertryck på tröjor och liknande. Benämningen video-on-demand syftar på nätbaserad beställning och leverans av videofilmer. Vi föreslår att detta benämns beställvideo (i analogi med beställtryck) eller nätbeställd video. Nätbeställd video kan användas om man önskar ett mer klargörande uttryck.

Frågedatum: 2009-10-27

Fråga: Hur översätter man bäst on-line service provider?

Svar: Vårt förslag är leverantör av onlinetjänster eller leverantör av direkttjänster.Det är inte helt lätt att hitta en svensk motsvarighet till uttrycket on-line service provider (med förkortningen OSP) men klart är väl att det handlar om en ”provider” av ”on-line services” vilket gör att man kan konstruera ett uttryck utifrån de olika delarna. Provider översätts ofta med leverantör (eller ibland med producent, tjänsteproducent). När det gäller on-line service (som förekommer i olika skriv­varianter, med och utan bindestreck) rekommenderar Svenska dataterm­gruppen direkttjänst eller onlinetjänst. Ofta används just tjänste– som förled till leverantören (tjänsteleverantör), men här blir det lite tårta på tårta eftersom det skulle bli ”direkttjänsttjänsteleverantör”. Därför blir det lämpligare med ett uppdelat uttryck: leverantör av direkttjänster eller leverantör av onlinetjänster.

Frågedatum: 2010-08-27

Fråga: Vad är en ”ootid” och vad heter det på svenska?

Svar: Ootid är den cell som bildas när den haploida äggcellen och den haploida spermiecellen sammanförs och meiosens steg två kan ske. Ootid bildas bara i människan och existerar under den mycket korta perioden innan den diploida zygoten bildas. Det tycks faktiskt inte finnas något svenskt ord för det här men man borde kunna använda ootid även på svenska.

Frågedatum: 2008-04-03

Fråga: Vi är två lärarstudenter som skriver ett examensarbete i matematik, specifikt om elevers svårigheter med bråk. I vårt arbete använder vi oss av uttryck som att ”operera med bråktal”, ”operationer med bråktal är ett problematiskt moment”, ”… som gör att operationer kan ske med flyt” o.s.v. Några av våra klasskamrater anser att ”operation” inte passar och att de inte riktigt förstår vad vi menar. Tycker ni att det är okej att uttrycka sig på det sätt vi gör, eller har ni förslag på något bättre ord som kan användas i stället? Med operera menar vi här alltså att räkna med, jämföra, använda bråk m.m.

Svar: Ni kan absolut använda den mycket väletablerade matematiska facktermen operation. Däremot bör ni förklara vad termen står för. Om ni ger en definition tidigt i ert examensarbete förstår läsaren direkt vad ni avser, och kan dessutom återvända till definitionen under läsningens gång. På så sätt blir ert resonemang klart och tydligt.

I TNCs ordlista ”Tekniska basord” från 1995 definieras operation inom matematiken som ’moment i matematisk process som, utförd på en tillåten kombination av storheter, resulterar i en ny storhet’. Ett exempel på detta är att vid den aritmetiska operationen 5 + 3 = 8 är talen 5 och 3 operander, talet 8 är resultatet och plustecknet är operatorn, som anger att operationen är addition.

Frågedatum: 2015-03-12

Fråga: Vad är ett organigram? Det har någonting att göra med strukturen på en organisation.

Svar: Organigram används ungefär som en synonym till organisationsschema, dvs. något som visualiserar sambanden mellan enheterna inom en organisation. Men vi tycker att organisationsschema är att föredra därför att det är en tydligare och mer genomsynlig term än organigram.

Frågedatum: 2012-04-13

Fråga: Vad kallas nollpunkten i en graf, origo, på engelska?

Svar: Origo – skärningspunkten (nollpunkten) för axlarna i ett koordinatsystem – har i flera källor som vi kontrollerat den engelska motsvarigheten origin. Den längre termen origin of coordinates finns också befäst. Förkortningen för origin är orig. Termen origo används även på danska och norska, medan franskan har origine.

Frågedatum: 1998-06-02

Fråga: Jag undrar om det finns någon svensk term för fuzzy logic som används inom språkbehandlingsprogram.

Svar: TNC rekommenderar termen oskarp logik som svensk motsvarighet till fuzzy logic. Det är en ”benämning på en typ av logik som används i expertsystem och där variabler kan ha en grad av sanning som anges med ett värde mellan 1 och 0. Resultatet av en operation bedöms här som en sannolikhet och inte som absolut säker.”

Frågedatum: 2000-03-21

Fråga: Vad heter svampen ostticka på engelska eller latin?

Svar: På latin heter svampen Skeletocutis odora eller Skeletocutis tschulymica. Det senare är ett äldre namn och vanligare än det förstnämnda.

Frågedatum: 1997-09-26

Fråga: Jag skulle vilja ha en definition på ottomotor. Kan en dieselmotor vara en ottomotor?

Svar: En ottomotor är en ”förbränningsmotor av kolvtyp i vilken bränslet, vanligen bensin eller alkohol, blandat med luft, tillförs cylindrarna, komprimeras och antänds av tändstift” (TNC 81 Energiordlista). En dieselmotor är också en förbränningsmotor av kolvtyp, men det är ingen ottomotor. De båda motorerna är uppkallade efter sina uppfinnare Nikolaus Otto respektive Rudolf Diesel.

Frågedatum: 1998-09-30

Fråga: Jag har fått frågan från Finansinspektionen m.fl. om vad man ska säga på svenska för outsourcing och, milda makter, outsourca. Ni har säkert fått frågan och något bra svar, eller hur?

Svar: Outsourcing är ett modeuttryck i dag, och står ungefär för ‘utläggning av verksamhet på entreprenad’. I början användes det snävt för datordriftsutläggning, varvid driftsentreprenad föreslogs. I dag är begreppet vidare och står för ‘utläggning (av verksamhet på entreprenad)’. Se vidare Svenska datatermgruppens rekommendationer.

Frågedatum: 1997-11-20

 

Fråga: Vad är en packsats för något? Och vad heter en sådan på engelska? Volvo Lastvagnar har just fått en stor order på packsatser. Det handlar alltså om lastvagnar.

Svar: Informationsavdelningen på Volvo Lastvagnar Sverige kunde upplysa om att ”för att möjliggöra montering av lastbilar på orter där det finns mindre sammansättningsfabriker så skickas materialet dit i packsatser”. Det verkar alltså handla om att de delar som så småningom ska bli en lastbil skickas i en sats till stället där den ska sättas ihop. På engelska brukade man, enligt informationsavdelningen, säga CKD-kit. CKD står för completely knocked down.

Frågedatum: 1999-12-22

Fråga: Jag undrar om TNC har dokumenterat någon svensk term för det som på engelska kan heta paging i den här beskrivna betydelsen: ”paging är det när man delar upp något med många poster på olika sidor, oftast något från en databas”.

Svar: Paging verkar vara dominerande även i svensk text. Sidhantering skulle kunna vara ett bra alternativ om man vill använda en svensk term för begreppet.

Frågedatum: 2005-11-15

Fråga: Jag undrar om papp, och kartong är samma sak inom papperstillverkning, jag avser inte kartong i betydelsen förpackning.

Svar: Nej, de bägge termerna är inte utbytbara. Kartong kan klassificeras som papper eller papp beroende på ytvikten; papper har låg ytvikt, medan papp hög. I begreppet kartong ingår även egenskapen ”av viss styvhet”.

Frågedatum: 2005-03-07

Fråga: I Karl Vennbergs diktsamling ”Gatukorsning” (1952) förekommer i dikten ”Inscerzo” benämningarna pappförhydare och bottensatsare. Kan det vara yrkeskategorier inom måleri och bygg?

Svar: Vi har inte hittat något som helst belägg för dessa ”yrken”, men av dem är pappförhydare åtminstone identifierbart. I byggverksamhet kan man isolera med förhydningspapp. Men någon yrkestitel pappförhydare, nej så specialiserade byggnadsarbetare har knappast funnits. Beträffande bottensatsare så verkar det än mer konstruerat (poetisk frihet?). Bottensats talas det mest om inom färg och måleri och i samband med vintappning, vinlagring, men det är ju inget som produceras av någon. Möjligen måste någon röra om eller helt avlägsna den, knappast heller en befattning. Det kan lika gärna vara en kortspelare som alltid satsar lågt!

Frågedatum: 2000-01-27

Fråga: Jag har köpt ett hus, och i kontraktet står det att parabol ska ingå. Ägaren hade tagit med sig all utrustning inklusive kablar, och försäkringsbolaget vill bara ge ersättning för parabolantennen. Vad innefattas i parabol?

Svar: Parabol, paraboloid är ursprungligen en geometrisk term och betecknar en andragradsyta av bestämd form. Tyvärr måste man konstatera att kontraktet är otydligt skrivet och att uttydningen av parabol inte är entydig. Ordet kan i det här fallet stå antingen för parabolanläggning eller parabolantenn.

Frågedatum: 1995-12-07

Fråga: Vad kallar man en nyckelring med en elektronisk bricka som hålls upp emot en läsare i ett datorbaserat låssystem?

Svar: Det verkar finnas flera olika benämningar i dag: PAC-bricka, elektronisk nyckel, passerbricka, passagebricka och beröringsfri nyckelbricka. Av dessa rekommenderar TNC passerbricka, som ju passar bra ihop med benämningen passersystem för datorbaserade låssystem. Dessutom innehåller termen inget varumärkesnamn eller orden ”nyckel” eller ”nyckelbricka” som ju är något annat.

Frågedatum: 2006-02-21

Fråga: Är det någon skillnad på de engelska uttrycken pastilles, tablets, lozenges och troches ur medicinsk synvinkel?

Svar: Ja, ur läkemedelstillverkningssynpunkt. En pastill är avsedd att sakta lösas upp i munnen. En tablett ska sväljas (vanligen hel). En troschiscus (troche) är en i svenska övergiven term och svarar närmast mot en tuggtablett, som används i kak- eller skivform vid lokalbehandling i munnen. Det som kallas lozenge har ingen direkt motsvarighet på svenska. Det kan stå för både en tablett och en tuggtablett. Medicinsk verkan av de olika formerna hänger samman med hur läkemedlet används och tillverkas.

Frågedatum: 2001-06-08

Fråga: Enligt NE betyder perfusion ’genomspolning av ett organs blodkärl med vätska, t.ex. för att åstadkomma blodfrihet i samband med transplantation’. Men i texten jag översätter står det ”… the human application of these tissues and cells (such as implantation surgery, perfusion, insemination or transfer of embryos)”. Är det perfusion enligt NE man menar då, eller kan ordet stå för något annat också?

Svar: Vi har slagit i svenska, engelska och svensk-engelska medicinska ordböcker och uppslagsverk och kommit fram till att den svenska termen perfusion har precis samma definition som den engelska termen perfusion. Det är en metod som man bland annat använder inom organdonation för att frakta (förvara) organ och innebär att man spolar igenom organ eller kroppsdelar med vätska.

Frågedatum: 2006-05-12

Fråga: Vi är några textgranskare som har börjat fundera över vad vi bör göra med ordet rörelsehindrad. Jag ser i en del texter att man skriver person med rörelsehinder, men undrar om det kanske vore ännu bättre med person med rörelsenedsättning, analogt med person med funktionsnedsättning, eller kanske ännu hellre person med nedsatt rörelseförmåga. Det skulle vara intressant att veta hur TNC ser på detta.

Svar: TNCs rekommendation är att använda person med rörelsenedsättning i analogi med person med funktionsnedsättning. Alternativet person med nedsatt rörelseförmåga är också tänkbart, och i linje med Socialstyrelsens definition av funktionsnedsättning (’nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga’). När det gäller kortformer som rörelsehindrad eller rörelsenedsatt så ska man vara medveten om att de kan uppfattas som egenskaper hos den enskilda. Sådana former bör undvikas i fackspråkliga och legala sammanhang. De är dock ganska vanliga när man söker på nätet. Till exempel så finns Förbundet unga rörelsehindrade.

Frågedatum: 2015-05-12

Fråga: Jag har sökt på personnummer i Rikstermbanken och hittat en definition men ingen engelsk ekvivalent. Gör jag något fel när jag söker?

Svar: Nej, inte alla termposter i Rikstermbanken har ekvivalenter på främmande språk. I andra källor kan man hitta flera termer som anges som engelska ekvivalenter till personnummer, t.ex. code number, personal code number, social security number. Någon exakt ekvivalent går dock knappast att finna eftersom personnummer hör till så kallade kulturspecifika begrepp. Personal identity number är nog det närmaste man kan komma.

Frågedatum: 2010-06-18

Fråga: Hur skriver man pickup i plural, pickuper?

Svar: Ja, enligt utgåva 13 av SAOL. Det är förresten också möjligt att stava med två p (pickupp). Så stavas ordet t.ex. i vissa lantbruksstandarder, och det är ju egentligen det rimliga svenska stavningssättet.

Frågedatum: 2009-02-03

Fråga: Hur översätter jag Pistenraupe till svenska? Det är en maskin som ska preparera skidbackar så att de blir lättare och säkrare att åka i.

Svar: Det heter pistmaskin på svenska.

Frågedatum: 1995-09-01

Fråga: Vi använder inom ortopedi ett relativt nytt plastmaterial som behandlats för att motstå slitage bättre. Den behandlade plasten kallas på engelska cross-linked. Jag kan tänka mig att på svenska använda termen korslänkad plast. Vet ni om den termen används, till exempel av kemister?

Svar: Cross-linked översätts till tvärbunden på svenska. I vår termbank finns endast tvärbunden polymer, men vi ser inga hinder för att man säger tvärbunden plast eftersom plast består just av polymerer. För att vara extra tydlig bör man kanske säga plast av tvärbunden polymer.

Frågedatum: 2008-01-17

Fråga: Ska jag skriva plaströrssystem eller plaströrsystem?

Svar: Egentligen är detta nog en ellips av ”plaströrsrörsystem”, dvs. det handlar om rörsystem av plaströr. Det betyder att man inte omedelbart kan säga var fogen går. Det finns flest belägg i Google på s-lös fog (plaströrsystem) och det är också den form TNC föreslår. Det blir snäppet tydligare eftersom det är viktigt att betona att det handlar om rörsystem och inte vilket system som helst.

Frågedatum: 2010-04-07

Fråga: Kan TNC hjälpa mig med hur man skriver plug-in på svenska? Jag vet att TNC och Datatermgruppen rekommenderar instick(sprogram), men om man prompt vill skriva ”plug-in” i svensk text, hur gör man då?

Svar: Skriv i så fall plugin och böj det på följande vis: ”en plugin, den där pluginen; flera pluginer, de där pluginerna”. SAOL rekommenderar också formen plugin framför plug-in, och Språkrådet menar att utrumformen är vanligast. (Men använd helst insticksprogram i stället för plugin …)

Frågedatum: 2010-12-06

Fråga: Hur uttyder man förkortningen plutch, och vad heter det på tyska? Förkortningen står på ett intyg om fullgjord värnplikt och är underskrivet av en kapten vid ett regemente.

Svar: Plut- är en förkortning för pluton och -ch en förkortning för chef, alltså bör plutch stå för plutonchef som på tyska heter Zugführer.

Frågedatum: 1995-07-20

Fråga: Vad är den svenska översättningen av blank, det vill säga ett litet utstansat, förfabricerat metallstycke som man sedan pressar till en form?

Svar: Den svenska termmotsvarigheten är plåtämne.

Frågedatum: 2006-04-28

Fråga: Jag undrar hur policy stavas i pluralform på svenska, policys eller policies?

Svar: En teoretisk pluralform för policy är policyer. Jämför exempelvis med juryjuryer och ponnyponnyer. Men det bästa är om man inte använder ordet alls i plural. Det finns andra ord, t.ex. politik, hat, korrekthet, rasism, geografi och logik, som inte heller används i plural. Det borde räcka med att tala om ett företags policy i olika frågor. En annan väg att gå är att ersätta policy med ord som riktlinjer, principer, politik eller inriktning, så slipper man hela problemet.

Frågedatum: 2002-02-04

Fråga: Vad innebär prebiotika och probiotika?

Svar: Prebiotika är en typ av kolhydrat som stimulerar tillväxten av probiotika. Två sorters prebiotika med denna effekt är inulin och fruktooligosackarid. Probiotika är levande bakterier som har god inverkan på tarmfloran. Växtfibrer (prebiotika) i kombination med bakterier (probiotika) har en dokumenterat större hälsoeffekt än prebiotika och probiotika var för sig. Därför har kombinationen av prebiotika och probiotika getts benämningen synbiotika (efter den synergieffekt som uppnås), och behandlingen har följaktligen kommit att kallas synbiotisk behandling.Förledet pre– innebär ‘före’ eller ‘på förhand’ och inte ‘för’, medan pro– motsvarar ‘välvilligt inställd till’ eller ‘ställföreträdande’. Det kanske inte är de lämpligaste prefixen i detta sammanhang men termerna är etablerade.

Frågedatum: 2008-11-05

Fråga: Den matta av glasfiber och fyllmedel som används som utgångsmaterial för tillverkning av kretskort heter på engelska prepreg. Vad heter den på svenska?

Svar: På svenska kallas detta material för förimpregnerad matta.

Frågedatum: 1995-04-12

Fråga: Jag skulle behöva hjälp med ett svenskt ord för den engelska termen ”probe”. ”Probing” är en testmetod som förekommer inom den kognitiva psykologin, där en testperson intervjuas med en kvalitativ intervjumetodik med en kognitiv utgångspunkt. Vad bör man säga på svenska för ”probing” och ”probe”?

Svar: Det naturliga i ett sådant här fall är att försvenska ”probe” till ”prob”. Den termen finns inom många andra fackområden, t.ex. elektroniken och medicinen. Även om termen där oftast står för något mer fysiskt finns det en gemensam begreppskärna (‘något som tränger djupare och djupare in’) kvar även inom intervjutekniken.

Böjningarna på svenska av ”prob” blir ”proben”, ”proberna”. Själva processen blir ”probning”.

Frågedatum: 2012-02-13

Fråga: Ska det vara mellanrum mellan siffra och procenttecken i engelsk text?

Svar: I engelska allmänspråket ser man ibland procenttecknet skrivet direkt efter siffran, ibland med föregående mellanrum. Men i fackspråket förekommer mellanrum betydligt oftare.

Frågedatum: 2002-02-28

Fråga: Vi vill ha ett konsekvent språkbruk när vi beskriver verksamheten i vårt företag. Vi funderar just nu över termerna process, metod, metodik och modell. Hur definieras de?

Svar: Process är ’verksamhet som består av ett antal relaterade händelser som tjänar visst ändamål eller leder till visst resultat’; metod är ’sätt att utföra visst arbete’; metodik är ’uppsättning metoder inom visst område’ (termen metodik i betydelsen ’metodlära’ är inte tillämplig här); modell är ’schematisk avbildning eller strukturerad beskrivning av verkliga eller abstrakta företeelser’.

Frågedatum: 2002-02-04

Fråga: Vi behöver en definition av begreppet produktblad.

Svar: Definitionen lyder ’information som består av tekniska och praktiska upplysningar om en produkt och hur den används’.

Frågedatum: 2013-02-19

Fråga: Vad gör en organisation som försöker skapa tydliga produkter av sin verksamhet? Produktifierar, produktiserar eller produktifiserar? (Det sista alternativet låter absurt.) Ska ordet bildas i analogi med kvantifiera eller med kvalificera? Varför har svenskan skilda ändelser på dessa två ord när t.ex. engelskan har samma ändelse: -fy?

Svar: Enligt Handelshögskolan i Stockholm säger man produktifiera, och det innebär att man ‘paketerar en tjänst tydligare’. Svenskan har skilda ändelser på kvantifiera och kvalificera eftersom -fiera kommer från franskans -fier och -ficera från latinets -ficare.

Frågedatum: 1998-01-27

Fråga: Jag skulle behöva hjälp med att hitta en vedertagen svensk term för round robin, ett uttryck som man i analyslabb använder när ett antal olika labb analyserar samma prov enligt en viss metod, och sedan jämför resultaten. Jag har fått två förslag från annat håll: ringtest och jämförelsetest? Går de att använda?

Svar: Använd provningsjämförelse, det verkar vara ett etablerat uttryck för detta begrepp.

Frågedatum: 2012-06-19

Fråga: Vad heter ett sådant där mässingsstift som man använder till att försluta påskuvert med? Det heter haaranasta (grenstift) på finska.

Svar: Provpåsklämma. Vi har även funnit belägg för provpåsklammer och pappersbindare. En etablerad populärbenämning är jungfruben.

Frågedatum: 1997-07-10

Fråga: Jag har sett stavningen pyroliserad. Borde det inte vara pyrolyserad med ”y” med tanke på att det heter pyrolys? På engelska stavas det med ”i”: pyrolised.

Svar: Jo, på svenska stavas det med ”y”: pyrolyserad.

Frågedatum: 1999-10-19

Fråga: Hur översätter man QFD (quality function deployment) till svenska? Ett förslag är kundcentrerad planering.

Svar: Om man vill ha en beskrivande svensk term kan man t.ex. säga kundinriktad behovsanalys. Däremot skapar man inga nya svenska förkortningar, utan behåller de engelska men använder dem restriktivt.

Frågedatum: 1992-04-03

Fråga: Jag läste nyligen i en tidning termen q-märkning som användes om ett gammalt hus. Har bara hört talas om k-märkning. Försöker någon myndighet smyga på oss en ny benämning på ett gammalt begrepp? Stockholms stadsmuseum påstår att termen ändrades 1987. Men populärt säger man väl fortfarande k-märkning? Hörde det nyligen i tv. Förekommer q-märkning i lagtexter eller är det bara inom stadsarkitekternas revir?

Svar: En byggnad som har ett kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne. Länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet handlägger dessa frågor. En byggnad eller en miljö kan även få ett skydd i kommunernas detaljplaner enligt PoB-lagen. Detta betecknas med q (Q) i planen. I vardagligt tal kallar man ofta detta för k-märkning. Med andra ord, det har hela tiden kallats för q-märkning i lagen, inte k-märkning. Det är vi i allmänspråket som har hittat på uttrycket k-märkning.

Frågedatum: 2000-02-10

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till quarry tile?

Svar: Quarry tile är ‘våtpressad, sintrad beläggningsplatta’. Populärt kallas detta också för klinkerplatta.

Frågedatum: 1996-05-28

Fråga: I samband med supraledning finns en smältanordning som doppas ned i en kylvätska. På engelska kallas själva doppningen för quenching. Finns det någon svensk motsvarighet till detta uttryck?

Svar: Quenching kan motsvaras av kylning, släckning eller härdning beroende på sammanhanget. Vi har belägg på att det inom metallurgin kan motsvaras av alla tre.

Frågedatum: 1999-11-06

Fråga: Hur uttrycker man bäst på svenska: quorum (tillräckligt stort antal bakterier för att något ska inträffa, t.ex. att bakterierna ska börja fluorescera?

Svar: På svenska används kvorum. Quorum betyder i andra sammanhang ‘tillräckligt stort antal personer för att t.ex. en församling ska vara beslutsmässig’. Kvorum används i den senare betydelsen och eftersom det är därifrån metaforen kommer när det gäller bakterier, borde det vara en lämplig term även inom mikrobiologin.

Frågedatum: 2000-02-24

Fråga: Vad är rabitz, och vad består det av? Jag tror att termen hör hemma inom byggområdet.

Svar: Rabitz är en ‘konstruktion bestående av ett i en trä- eller metallram inspänt nät av förzinkad järntråd, som används som underlag och form för ett putsbruk av kalk, gips eller cement, ofta tillsatt med nöthår i första påslaget (rabitzputs)’. Rabitz används särskilt för fribärande lätta skiljeväggar och för undertak.

Frågedatum: 1995-03-09

Fråga: Hur definieras ram i byggteknik, brobygge osv.?

Svar: Ram definieras som ‘system av balkar inbördes förenade med stela knutpunkter eller leder’.

Frågedatum: 1995-09-07

Fråga: Hur definieras ordet rapport? För mig är det ett skriftligt dokument på några sidor som belyser ett ämne. Men kan man kalla en Powerpointpresentation för rapport? Många konsultbyråer väljer ofta att presentera sina resultat i en Powerpoint i stället för att göra både en skriftlig rapport och en presentation. Men frågan återstår – hur definierar vi rapport? Måste den ha en viss form?

Svar: I TNC:s ordlista ”Basord i våra fackspråk” definieras rapport som ‘redogörelse för resultatet av en undersökning eller ett utfört uppdrag’. Som TNC tolkar begreppet här behöver en rapport inte ens vara skriftlig. Och som vi vet kan vi ju avge muntliga rapporter.

Insnävat till administrativ verksamhet definieras rapport i en svensk standard om dokumentation (SS 030910) som ‘dokument i vilket resultatet av ett arbete redovisas, i första hand avsett för en uppdragsgivare’. Där finns också en anmärkning: ”En rapport kan redovisa forsknings- eller utvecklingsarbete eller behandla försök, provning, förhandling, resa e d.” I standarden har man bestämt att en rapport är ett dokument och då räknas inte en muntligt framförd rapportering i realtid som en rapport. Däremot skulle en inspelad muntlig rapport räknas hit.

Sammanfattningsvis: En Powerpointpresentation måste kunna vara en rapport om den redovisar allt som man kan kräva av en rapport. Så om man vill ha en skriftlig rapport i form av text, t.ex. i Word-format, bör man vara tydlig med det i dag.

Frågedatum: 2012-02-20

Fråga: I en text om sågverksteknik stötte jag på ordet reducer. Vad är det?

Svar: Det rörde sig förmodligen om ett engelskt citatlån. Reducer heter på svenska reducerare eller reducermaskin. Reducer- förekommer som förled i t.ex. reducerflis.

Frågedatum: 2000-02-23

Fråga: Jag undrar kring översättningen av reduceringsnippel, reduceringsventil m.m.: olika källor ger bl.a. reduction valve och reducing valve. Kan bägge användas efter eget tycke och smak? Hittade även reduceringsnippel, relief nipple i Engströms tekniska ordbok.

Svar: Vi rekommenderar reducing valve såsom mer vedertagen term än reduction valve. Reducing valve rekommenderas i kanadensiska termbanken Termium och har dessutom fler belägg på webben än reduction valve. Även (pressure) relief valve, säkerhetsventil kan passa in om sammanhanget är rätt, dvs. om ventilen har säkerhetsfunktion, vilket väl ofta är fallet. Relief nipple bör vara korrekt om det handlar om slangar o.d.

Frågedatum: 2000-04-26

Fråga: Jag arbetar med ett direktiv om elutrustning, och i direktivet används ordet refurbish. I den svenska versionen har ordet översatts till renovera. Bestämmelsen i direktivet handlar om att reglera när en elutrustning (till exempel en mobiltelefon) får skickas till ett annat land för refurbishment (renovering). Jag tycker att det låter konstigt att renovera en elutrustning, men hittar ingen bra synonym. Ordet refurbish används ofta när det pratas om illegala avfalltransporter i internationella förhandlingar, till exempel i sammanhang där begagnade mobiltelefoner skickas till Afrika för refurbishment. Har ni något förslag på en svensk term som är bättre att använda än renovering?

Svar: Flera termer kan på svenska användas som motsvarighet till refurbish: renovera, bygga om, reparera, modernisera, förnya. I samband med mobiler används också rekonditionera: ”produkten är rekonditionerad av tillverkaren och återställd till nyskick”. I detta fall handlar det om att hitta en motsvarighet på svenska som täcker samma begrepp som döljer sig bakom engelskans refurbish, snarare än att hitta en synonym. Om man jämför den fackspråkliga definitionen av renovering: ˈförändring av ett objekt till ett skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt skickˈ, som finns i TNC 104 Basord i våra fackspråk, upptäcker man att den stämmer ganska bra med den engelska fackspråkliga definitionen av refurbishment.

Definitionen av renovering är alltså ganska bred, och borde även kunna användas om elutrustning. Det finns till exempel belägg på att termen används i it-sammanhang: renovera system, renovering av program.

Frågedatum: 2015-03-24

Fråga: Vad ingår i verbet registrera? Är det att skapa ett register? I en uppdragsgivares kravspecifikationer på IT- stöd framförs krav på registering av data. Sällan anges att data ska lagras eller att det ska gå att läsa det registrerade datat för att skapa rapporter.

Svar: I TNC-spalten från 1945 definierade TNC verbet så här: ”1) införa i ett register, dvs. i en efter vissa grunder ordnad förteckning, 2) nedteckna, dvs. på bestående sätt genom skrivning av ord, siffror o.d. eller ritning av kurva uppta intryck av ett tillstånd eller skeende, t.ex. registrerande mätinstrument”.

Så själva verbet handlar om att se till att data kommer in i ett register (databas), förr med penna eller skrivmaskin, nu med datortangentbord. Att de data som registrerats lagras i en databas, i vilken det ska gå att söka, presentera och skapa rapporter, är inte knutet till verbet ”registrera” utan till själva databassystemet.

Frågedatum: 2011-02-15

Fråga: Jag skulle vilja ha hjälp med en ekonomisk term: non-bearer financial instrument. Kan det vara ett registrerat värdepapper helt enkelt?

Svar: Efter att ha konsulterat flera experter inom området har vi kommit fram till att det inte finns någon vedertagen svensk motsvarighet till termen. Dessvärre verkar inte heller begreppet bakom den engelska termen vara särskilt etablerat. Vissa experter som vi pratade med tyckte att icke överlåtningsbart värdepapper eller värdepapper registrerat på en viss person var bra på svenska, medan andra däremot ansåg att det är ett finansiellt instrument som inte är fysiskt och att det inte behöver säga något om dess överlåtbarhet. Utan mer information om det bakomliggande begreppet till den engelska termen är nog registrerat värdepapper den svenska motsvarighet som åtminstone inte är fel.

Frågedatum: 2006-02-10

Fråga: Jag skulle vilja veta om vi borde använda renhet eller renlighet i en utbildning som handlar om hygienen i en verkstad. Man pratar om föroreningar som blir smuts och kemikalier som kan drälla ut och förorena lokalerna. Själv tänkte jag renlighet, men andra tyckte att renlighet handlade om personlig hygien. I Rikstermbanken får man inga träffar på renlighet, men däremot på renhet. Vad säger TNC om detta?

Svar: Söker man på renhet i Rikstermbanken (och klickar i ”även i all annan text”) och i TNCs interna databas så ser man att många träffar handlar om att något ska vara fritt från främmande oönskade ämnen. TNCs gamla Tekniska basord säger att renhet (hos ämne) är ”egenskap att vara fritt från inblandning av andra ämnen”. Någon definition för renlighet finns däremot inte i Rikstermbanken som du redan uppmärksammat, och TNCs interna databas ger inte heller så mycket information. I Nationalencyklopedins ordbok står det om ren: fri från (partiklar av) främmande, oönskade ämnen, särskilt om (omgivning till) person, om renhet: det att vara ren, om renlig: noga med att hålla sig själv och sin omgivning ren, och om renlighet: det att vara renlig. Tillägget av adjektivändelsen -lig anger alltså här att det handlar om en mänsklig egenskap. Även om renhet kanske är den term som bäst motsvarar det du beskriver så borde ändå förslaget renlighet också kunna fungera. Man behöver ju inte se det som att det är verkstaden som är renlig utan snarare människorna som arbetar där, vilket kan leda till en ren verkstad.

Frågedatum: 2015-02-12

Fråga: Jag har hört talas om synonymer och homonymer, men vad är en retronym?

Svar: Benämningen retronym är inte så etablerad som term men kan användas om ett uttryck som skapats för ett sedan tidigare namngivet begrepp till följd av att begreppet har vidgats och det ursprungliga uttrycket blivit för övergripande. Utvidgningen av begreppet har oftast att göra med teknisk utveckling. Exempel på retronymer är tjock-tv (använt i stället för det övergripande tv, som ju nu står för både platt-tv och tjock-tv), akustisk gitarr, papperstidning, snigelpost.

Frågedatum: 2011-06-22

Fråga: Har TNC bättre förslag än omvänd ingenjörskonst för den engelska termen reverse engineering? Jag är ute efter en term som kan användas generellt i en text om teknik.

Svar: Vi har ett antal belägg för termen baklängeskonstruktion för begreppet ’handfast demontering eller isärtagning i syfte att identifiera fysiska komponenter och analysera konstruktionslösningar’. I programmeringssammanhang används termen dekompilering när man vill beskriva att man översätter ett programs maskinkod tillbaka till källkoden för att se hur programmet är konstruerat. Men om det inte är en text som är specialiserad inom programmering som du skriver, så rekommenderar vi att du använder termen baklängeskonstruktion, som bland annat används inom området maskinteknik.

Frågedatum: 2013-04-08

Fråga: Jag försöker förstå skillnaden eller likheten mellan dragriktning, riktbänksarbete, riktningsteknik och riktningsarbete.

Svar: Riktning finns i TNC 98 Tekniska basord och är en ‘operation som innebär att en formavvikelse hos ett objekt åtgärdas’. En riktbänk använder man t.ex. vid riktning av krockskadade bilar. Detta är de enda uppgifter som jag lyckats få fram, men det kan förhålla sig så här: Riktningsarbete utförs med hjälp av olika riktningstekniker (riktningsmetoder) och ett exempel på en sådan är dragriktning. För att kunna utföra riktningsarbeten använder man sig av vissa maskiner eller hjälpmedel. Ett sådant hjälpmedel är riktbänken och riktbänksarbete är då arbete vid en sådan bänk.

Frågedatum: 2000-05-03

Fråga: Jag hoppas att ni kan hjälpa mig med en fråga som kommit upp inför ett möte jag har i morgon. Frågan gäller vilken term vi ska välja när vi beskriver ”roll” eller ”funktion” (organisatoriskt) i processbeskrivningen för företagslotsning.

Svar: I allmänspråket verkar roll och funktion användas ganska synonymt. Men i ett administrativt fackspråk skulle man kunna se på det så här: Begreppet ”roll” beskriver vilka normer och förväntningar en person eller organisatorisk enhet har på sig i ett visst sammanhang, medan ”funktion” beskriver någon uppgift, verksamhet eller dylikt som man vill ska finnas och fungera, ofta något som ska utföras med vissa på förhand givna förutsättningar och ett på förhand beskrivet resultat. En person kan i en och samma roll kan ha flera funktioner. Exempelvis: Anna Andersson är informatör och har flera roller. Hon har i rollen som företagslots inom kommunen två funktioner: att ge allmän rådgivning till företag och att ha huvudansvaret för vissa ärenden under kommunens handläggningstid.

Frågedatum: 2011-12-14

Fråga: Jag är en svensk översättare i München och jobbar med en översättning av köpebrev för en fastighet. Säljaren garanterar att inga avverkningsrätter eller rotpostförsäljningar föreligger som belastar fastigheten. Vad kan här menas med rotpostförsäljning? Kan det ha att göra med försäljning av virke e.d.?

Svar: I TNC 96 Skogsordlista definieras rotpost som ‘skog på rot för avsalu där netto per kubikmeter och volym är på förhand fastställt’. I Termdok finns en excerpt där det står följande: ”Rotposter är för många en bekymmersfri och bekväm försäljningsform. Virket betalas då till ett pris som man kommit överens om redan före avverkningen.”

Frågedatum: 2000-03-10

Fråga: Enheten ”varv per minut” förekommer ofta i vår katalog och på etiketter till t.ex. borrmaskiner, och vi är oense om vilken svensk förkortning vi bör använda. Förkortningen rpm har föreslagits, men det är ju en engelsk förkortning. Vi behöver en kort form eftersom utrymmet ofta är begränsat.

Svar: I svensk standard skrivs följande om storheten varvfrekvens/rotationsfrekvens: ”För uppgift om antalet varv per sekund eller per minut kan i tekniska beskrivningar och tabeller på märkplåtar o d användas enhetsbeteckningarna r/s och r/min.” 1 r/s = 1 varv per sekund och 1 r/min = 1 varv per minut = 1/60 r/s. (r syftar på rotationsvarv). Den gamla benämningen varvtal för storheten bör undvikas och den korrekta benämningen är varvfrekvens som betecknas n. Det är också felaktigt att tala om t.ex. varvminut istället för varv per minut.

Frågedatum: 2000-03-24

Fråga: Vad heter rundgång (inom telefoni) på engelska? Är självsvängning en synonym till rundgång?

Svar: Ja, rundgång och akustisk självsvängning är synonymer. De engelska termmotsvarigheterna för detta begrepp är acoustic feedback instability eller acoustic self-sustained oscillation.

Frågedatum: 1995-02-22

 

Fråga: Kan ni hjälpa mig med följande förkortningar ur en text om avdragsrätt: och KL. Vad står de för? Finns det engelska motsvarigheter? Här är kontexten: ”Detta framgår av det s.k. Shell-målet (RÅ 1991 ref 107), som gällde tillämpningen av 43 § 1 mom KL”

Svar: står i det här fallet för Regeringsrättens årsbok och kan översättas med Yearbook of the Supreme Administrative Court. KL står för kommunalskattelagen och kan översättas med Municipal Tax Act.

Frågedatum: 1999-11-09

Fråga: Vad är rätt att säga: miniräknare, kalkylator, fickkalkylator, räknedosa eller fickräknare?

Svar: För länge sedan rekommenderade TNC räknedosa. Om man gör en sökning i Google får man dock tre gånger så många belägg för miniräknare. Den förekommer även i svensk standard (SS 63 20 10).

Frågedatum: 1997-08-25

Fråga: Vad heter rörflen på engelska? Rörflen är en grässort.

Svar: Det heter reed phalaris efter latinets Phalaris arundinacea.

Frågedatum: 1995-11-28

Fråga: Vilken av formerna ”tallbeckolja” och ”tallbecksolja” bör användas. I Rikstermbanken finns formen ”tallbeckolja”. Hur motiveras formen utan foge-s?

Svar: Använd ”tallbeck” eller formen ”tallbecksolja”. Om du i Rikstermbanken högertrunkerar när du söker på tallbeck, dvs. skriver * direkt efter ordet, får du även träff i posterna ”tallbeck” i två av våra ordlistor. Det verkar som om ”tallbeck” och ”tallbeckolja” används synonymt.

Det är mycket vanligt i olika tekniska fackspråk att man kör s-fogelöst. Andra exempel: ultraljudsvetsning, bygglovansökan, frånluftanordning, tvåkomponentlack. När det är klart att det är en sammansättning av typen ((a+b)+c) brukar vi dock hävda att foge-s ska in.

Frågedatum: 2010-06-16

Fråga: Jag undrar om ni har något förslag på hur vi ska översätta den engelska termen safener. Enligt termbanken IATE heter det likadant på svenska och där hänvisas det till en faktapromemoria där begreppet definieras så här: ‘ämnen och preparat som tillsätts ett växtskyddsmedel för att eliminera eller minska preparatets fytotoxiska effekter på vissa växter’.

Jag ser att safener är en ganska vanlig term i svenska texter på nätet. Termen är tyvärr inte särskilt genomsynlig, det vill säga man kan inte gissa sig till vad den står för. Skulle man kunna tänka sig att kalla detta för skyddstillsats i stället, eventuellt med den engelska termen inom parentes?

Svar: Vi har diskuterat förslaget skyddstillsats här på TNC och tycker att det fungerar (om än med allmänspråklig ton). Vi föreslår dock en tvåordsterm skyddande tillsatsämne eller skyddande tillsatsmedel, så blir termen extra tydlig. Ett ämne är en substans, medan ett medel består av flera komponenter, som i diskmedel. I diskmedel har man ytaktiva tillsatsmedel för att förbättra diskmedlets förmåga att lösa fett i vatten.Att sätta den engelska termen inom parentes är alltid bra om man inte är säker på att den svenska termen fungerar lika entydigt som den engelska.

Frågedatum: 2008-04-16

Fråga: Det är skillnad på ”i samråd” och ”efter samråd”, det ena är att man måste vara överens, det andra är att man bara informerat. Men vilket är vilket?

Svar: Man kan säga att ”i samråd med” är lite starkare än ”efter samråd med”, men andemeningen är densamma i båda fraserna. Om man säger ”efter samråd med” skulle det kunna betyda att man samrått med någon men att man sedan inte följer det man kommit överens om.

Frågedatum: 2011-03-15

Fråga: Personuppgiftslagen (PUL) använder samtycke, men ibland vill jag hellre skriva godkännande på vår webbplats. Kan jag det?

Svar: Nej, samtycke är vid det här laget en etablerad term för det som kan definieras som ‘frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller’. I ett sammanhang som har med PUL att göra kan samtycke inte bytas ut mot godkännande, som är betydligt allmännare till betydelsen.Den här definitionen kommer från det projekt om biobanker som TNC var engagerad i för några år sedan. Där stod också i en anmärkning till termposten: ”Notera att det beslut som den tillfrågade fattar kallas samtyckesbeslut och kan innebära att han/hon lämnar sitt samtycke eller att han/hon inte gör det. Undvik att använda samtycke synonymt med samtyckesbeslut.”

Frågedatum: 2012-05-03

Fråga: Hur definierar man sanering inom byggområdet?

Svar: Det beror lite på vad du menar. I TNCs nya ordlista ”Basord i våra fackspråk” finns två definitioner av sanering. Den ena definitionen lyder: ‘upprustning till modern standard’ med anmärkningen: ”Sanering avser ofta flera hus eller hela bostadsområden.” Det vi här avser med sanering ligger nära begreppen restaurering och renovering.Om du däremot vill ha en definition av sanering av t.ex. asbest från en byggnad så ser definitionen ut så här: ‘avlägsnande av skadliga ämnen’ med anmärkningen: ”Sanering avser ofta större ytor eller områden.”(I TNCs webbokhandel kan du köpa ”Basord i våra fackspråk” och andra publikationer från oss.)

Frågedatum: 2006-01-30

Fråga: Finns det någon vedertagen översättning till svenska av ”screencast”? Det innebär att man spelar in det som försiggår på en datorskärm (till exempel ett bildspel i Powerpoint) för att andra sedan ska kunna gå in och titta på detta. Wikipedia har översättningen skärmfilm.

Svar: Skärmfilm är en godtagbar översättning i detta sammanhang. En annan översättning, som också är tämligen spridd, är skärminspelning.

Frågedatum: 2013-02-12

Fråga: På bland annat mp3-spelare finns knappar som det står shuffle och random på. Vad betyder shuffle och random? Vad kan man säga på svenska?

Svar: Shuffle och random står för samma sak, att spår väljs slumpvis. På svenska kan man säga slumpval.

Frågedatum: 2000-11-22

Fråga: En av mina studenter har skrivit en rapport om adulta stamceller. Där används ordet sickle cell anemi särskrivet som på engelska. Jag antar att termen är densamma på svenska, men vad rekommenderar ni: sicklecellanemi, sickle cellanemi eller sickle cell-anemi?

Svar: Inget av dessa. Det heter sickelcellsanemi på svenska.

Frågedatum: 2007-05-11

Fråga: Vad kallas den anordning och det ”snöre” man drar i för att få ner (och upp) en rullgardin när själva draganordningen sitter på sidan? Till skillnad från den ”vanliga” konstruktionen med ett snöre i mitten nedtill, är detta sidodrag steglöst, dvs. man kan dra åt båda hållen för att hissa upp eller ned.

Svar: Anordningen kallas, enligt flera rullgardinstillverkare, just sidodrag och består av en kulkedja som löper runt en axel och fungerar steglöst precis så som du beskriver det.

Frågedatum: 2000-01-17

Fråga: I en artikel om pneumatik finns ett par begrepp som är förbryllande: man talar om självlåsande, självhållande och självhämmande spänndon (som i det här fallet kan vara nästan vad som helst). Kan TNC reda ut skillnaden mellan dessa begrepp?

Svar: Enligt Nationalencyklopedin är självhämning och självlåsning synonymer och förklaras som ‘fenomen orsakat av friktion i mekaniska anordningar’. Det finns både önskvärd och oönskad självhämning. Önskvärd självhämning kan förekomma i skruvförband och frihjul, och oönskad självhämning i bromsar och snäckväxlar. Termen självhållning definieras i en standard om reläer som ‘tillstånd när ett relä hållmatas över egen kontakt efter tillslag’.

Frågedatum: 1995-10-13

Fråga: I ett policydokument beskriver vi skall-krav och bör-krav. Alla krav formuleras tydligt med fraserna ”skall”, ”skall ej”, ”bör”, ”bör ej”. Nu har vi fått veta att vi i stället borde använda ”ska”, men ska-krav låter konstigt. Har ni terminologer några synpunkter på detta?

Svar: Formen ska betraktas inte längre som vardaglig utan kan användas i alla slags texter. Den rekommendationen kom redan under tidigt 2000-tal. även i lagar och förordningar har man numera gått över till formen ska. Så eftersom man bör använda ska och inte skall som verbform blir det mer enhetligt om man också skriver ska-krav i stället för skall-krav.

Frågedatum: 2010-10-12

Fråga: Jag har hört att skimming betyder att man tar lite pengar från väldigt många konton eller transaktioner och på så sätt tjänar stora pengar utan att ta mycket från någon enskild. Det handlar alltså om att ”skumma av grädden från mjölken”, ”to skim” på engelska. Stämmer det?

Svar: Nej, inte enligt Datatermgruppens utredning:

”Försvenskningen skimning har redan fått betydande spridning och vi anser den acceptabel, liksom verbet skimma. Vi vill dock även föra fram kortkapning som en mer begriplig svensk term. För den person som ligger bakom och för den apparatur som används kan man tala om skimmare. Som en beskrivande förklaring av skimning kan smygavläsning användas. Den allmänna betydelsen av engelskans skim är ‘skumma’. Med skimning eller ännu hellre kortkapning avses en speciell betydelse: något som bedragare gör när de i smyg med en liten dosa eller tillsats fångar upp informationen som finns på bank- och kontokort, för att sedan skapa ett duplikatkort med samma information.”

Frågedatum: 2008-01-04

Fråga: I en text om skogsbruk förekommer tre förkortningar, ”sk”, ”s” och ”t”. Vad betyder de och vad motsvaras de av på tyska?

Svar: Beteckningen ”sk” står för skogskubikmeter, fast man brukar skriva ”m3 sk”. Beteckningen avser stammar inklusive bark och topp men exklusive kvistar. På tyska säger man Erntefestmeter mit Rinde. Beteckningen ”s” används för stjälpt mått som också skrivs ”m3 s”; det som avses är stjälpt mått flis, men tysk benämning har vi tyvärr inte kunnat finna. Beteckningen ”t” används för sågat virke och avser höjd, längd och bredd på en hög sågat virke inklusive mellanliggande luft; det kallas också travvolym. På tyska heter det Holzstapelvolumen.

Frågedatum: 1995-09-29

Fråga: Vad är det svenska uttrycket för smokestack emissions?

Svar: Det finns två möjliga termekvivalenter som används: skorstensutsläpp eller skorstensemission. Avdelningen för utsläpp på Naturvårdsverket bekräftar att emission och utsläpp anses vara synonymer. Man bör alltså hellre använda ordet utsläpp än det ogenomsynliga emission.

Frågedatum: 2004-10-10

Fråga: I USA kan man studera gelotology, vilket är läran om skratt. Gelotology är inte etablerat som vetenskapsområde i Sverige än, men det är på frammarsch och jag ska skriva om det. Min fråga är: hur ska gelotology benämnas på svenska? Gelotologi, eller kan det fungera med något som är lättare att förstå, som skrattvetenskap?

Svar: Både gelotologi och skrattvetenskap är bra förslag – gelotologi främjar internationell förståelse och skrattvetenskap är lättare att förstå i Sverige. Vårt resonemang när det gäller val mellan en svensk och en inlånad term är normalt att välja den term som är mest etablerad i fackspråket, och att välja den svenska om de två termerna är lika etablerade. I det här fallet saknas ett etablerat bruk i svenskan, så termerna kan sägas vara lika (o)etablerade. Vi rekommenderar dig därför att använda skrattvetenskap.

Frågedatum: 2016-05-02

Fråga: Vad är skillnaden mellan en sladd och en kabel? Finns begreppen definierade? Är det dimensionen som styr om det är en sladd eller en kabel och var går i så fall gränsen?

Svar: Definitionen på kabel är ‘isolerad och böjlig ledare med eller utan hölje, ofta i form av två eller flera parter gemensamt omslutna av ett eller flera höljen eller på annat sätt sammanhållna till en enhet’ medan en sladd (eller anslutningsledning) definieras som ‘kabel av sådant material och sådan konstruktion att den tål upprepad böjning under användning’. En sladd är alltså en typ av kabel, men det är inte dimensionen som skiljer dem åt, utan konstruktionen.

Frågedatum: 1999-10-06

Fråga: Finns det någon definition på sladdställ? Termen används ibland som benämning på förlängningskabel.

Svar: Ja, sladdställ definieras i svensk standard (SS 428 08 66) som ‘enhet bestående av en anslutningskabel med påmonterad materiel, såsom anslutningsdon, sladdströmställare’. I anmärkningen står: ”Ett sladdställ har i allmänhet anslutningsdon i kabelns båda ändar. Sladdställ kan dock ha den ena kabeländen fri för anslutning t.ex. till bruksföremål eller senare komplettering med anslutningsdon, s.k. ofullständigt sladdställ.”

Frågedatum: 1998-12-04

Fråga: Jag skulle behöva hjälp med att hitta en benämning för en detalj på en biopsinål. Delen kallas på engelska för marrow acquisition cradle och är den insats på nålen där benmärgsprovet kvarhålls.

Svar: I en svensk bruksanvisning som en återförsäljare har skrivit, kallas den delen på nålen slev. Det ser ut att vara en avlång, halvcylinderformad detalj, som en vagga eller en trubbig slev. Kan det passa tro?

Frågedatum: 2007-05-31

Fråga: Finns det formella krav på en namnteckning? Kan en ”smiley” vara en namnteckning?

Svar: Vi kan inte hitta några formella krav på en namnteckning i Svensk författningssamling. Men enligt flera källor är en namnteckning en persons egenhändigt skrivna namn på det för honom/henne typiska sättet. I boken ”Tolv begrepp inom de estetiska vetenskaperna” (2000) står att läsa att en ”smiley” (som för övrigt på svenska hellre bör kallas smilis) är en symbol och alltså ingen namnteckning, det vill säga ett egenhändigt skrivet namn.

Frågedatum: 2008-02-13

Fråga: Vad betyder förkortningen sng?

Svar: Sng uttyds på franska som sans notre garantie, på engelska som without our guarantee, och vi föreslår därför på svenska utan vår garanti.

Frågedatum: 1995-08-08

Fråga: Vad kallas en anordning som fångar in solens strålar och som omformar strålningen till värme? Solstråleinfångare? På engelska benämns detta solar collector.

Svar: Enligt TNC 81 Energiordlista heter det solfångare.

Frågedatum: 1995-10-18

Fråga: Kan ni hjälpa oss med översättningen av följande rubrik ur tulltaxan: suborbital vehicles (på engelska), véhicules sous-orbitaux (på franska) , Fahrzeuge, suborbital (på tyska).

Svar: På svenska blir det: sondraketer som faller tillbaka på jorden.

Frågedatum: 1995-08-08

Fråga: Flera bilfärjor och även andra fartyg har byggts om på den senaste tiden, sannolikt beroende på regelförändringar efter Estonias förlisning 1994. Ombyggnaderna har bestått i att göra fartygen bredare i vattenlinjen genom att svetsa på en konstruktion på bordläggningen. Stabiliteten ökar i och med detta. Nu undrar jag vad konstruktionen heter. Jag har läst att den kallas sponsor men även sponson (i både svenska och engelska texter).

Svar: Varken sponson eller sponsor har kunnat beläggas som svenska skeppstermer, men i den kanadensiska termbanken Termium ges definition i samband med helikoptrar: ‘a projection from a flying boat hull to give lateral stability of the water’. Det engelska uppslagsverket Encarta ger flera betydelser av sponson: ‘ship’s gun platform’ och ‘support for a paddle wheel’. Etymologin anges som osäker, men det kan vara en förvrängning av expansion. Efter samtal med olika varv kan vi konstatera att båda termerna används på svenska. Det handlar, som du påpekar, om en stabilisering av passagerarfartyg genom en breddning i vattenlinjen där sponsoner/sponsorer (ett slags ”stålkorvar”) monteras runt skrovet. På så sätt kan mer vatten bäras på bildäck och fartyget blir stabilare. Termen avvisare förekommer för krigsfartyg och avvisarlist och avbärarlist förekommer också. Generellt är kanske sponson att föredra (jfr ponton) eftersom det snarlika sponsor oftare har en annan betydelse.

Frågedatum: 2000-07-12

Fråga: I Byggkatalogen står uttrycket springande kantlist. Heter det så på korrekt svenska? Vad heter det på tyska?

Svar: Termen springande kantlist är korrekt enligt svensk standard. Beträffande tysk motsvarighet kommer vi inte längre än till att kantlist heter Umleimer. De tyska benämningarna på olika typer av kantlister kan man möjligen hitta i tyska dörrkataloger eller i tysk standard.

Frågedatum: 1993-06-17

Fråga: Hur bör man skriva vid spädning av syror för att det skall bli entydigt. Betyder ”1 : 3” att man tar en del av det ena och tre delar av det andra eller att man tar 1/3 och 2/3?

Svar: Det här ett knepigt problem där man tycker olika bland kemister, särskilt beroende på generation – där äldre kemister oftast tolkar det som 1 dl + 2 dl, uttyder yngre oftast det hellre som 1 dl + 3 dl. Här är det viktigt att vara extra tydlig, TNC rekommenderar därför att man hellre skriver spädning med plustecken än kolon , t.ex. ”1 + 3”.

Frågedatum: 2006-02-13

Fråga: I produktinformationen för en monoklonal antikropp står det ”inherent variability resulting from reagent dilution”. Är inherent rätt ordval på svenska? Om ej, vad kan det ersättas med?

Svar: Vad som åsyftas med ”inherent variability” är antagligen ett så kallat spädningsfel (pipetteringsfel vid utspädning, eller bara den slumpmässiga variationen i antal molekyler som befinner sig i en viss liten volym). Använd alltså termen spädningsfel på svenska.

Frågedatum: 2009-02-21

Fråga: Hur definieras termen stamledning? Det handlar om en ansvarsfråga i en bostadsrättsförening. Riksbyggens definition (när det gäller vattenledningar) lyder: ‘ledning som betjänar flera nyttjare’.

Svar: Det här handlar mer om den tekniska tillämpningen än om hur ordet ska definieras. Om det är en av Riksbyggens fastigheter borde de ha tillämpningsregler eller allmänna bestämmelser som man kan följa. I svensk standard definieras stamledning som ‘ledning som förbinder grenledning eller avloppsenhet med huvudledning’, även om detta är en definition för en väldigt speciell tillämpning (skeppsteknik). I brist på en mer allmän definition accepterar TNC Riksbyggens definition.

Frågedatum: 1995-07-10

Fråga: Vi har haft en liten dispyt här på eftermiddagen: Är en stol stapelbar eller staplingsbar? De båda orden verkar komma ifrån olika substantiv, stapel respektive stapling. Men vad är stapling?

Svar: Stapling är en substantiverad form av verbet stapla. En stapel är resultatet av en stapling. Både stapelbar och staplingsbar är korrekta. Vissa tecken tyder på att stapelbar är mer etablerat. Staplingsbar verkar mer tillfälligt konstruerat även om det faktiskt förekommer som uppslagsord i SAOL från 1998.

Frågedatum: 1999-10-19

Fråga: Vad heter stos på engelska? Det är ett slags uttag som används i luftbehandlingssammanhang.

Svar: I TNC 69 Luftbehandlingsordlista översätts stos med sleeve coupling. Definitionen lyder: ‘don för sammanfogning av två kanaländar eller för anslutning av kanal till stuts på fläkt eller annan apparat’.

Frågedatum: 1995-12-13

Fråga: Vad heter streckkod på tyska?

Svar: Det heter Strichkode.

Frågedatum: 1995-09-19

Fråga: Hur kan man tolka uttrycket strålsäkert samhälle? Det finns ingen strålning som är säker. Jag har inte svenska som modersmål och det är bl.a. därför jag undrar. Är det bättre med livsmiljö?

Svar: Här några kommentarer (snarare än ett enkelt svar) till din fråga. Först: ”strålsäkert samhälle” låter som ett politiskt slaguttryck snarare än en term – men det gör det inte mindre viktigt att bena ut hur det kan tolkas.

1) Vad är det för strålning det är fråga om? -säker som efterled kan i tekniska sammanhang betyda ”som inte har benägenhet eller risk (att förhålla sig som förledet anger)” enligt en av våra ordlistor. ”Strålsäkert samhälle” skulle alltså kunna betyda ett samhälle där det inte finns någon risk för strålning (av vilken typ som helst, eftersom den inte är preciserad). Det är väl inte möjligt? Uttrycket är med andra ord vilseledande.

2) Din andra fråga är om man ska använda ”samhälle” eller ”livsmiljö” och svaret är förstås att det beror på vad som avses. I NE definieras dessa ord olika: ett samhälle är en grupp individer förenade av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet över tid; livsmiljö är inom biologin summan av de yttre omständigheter som krävs för att individer av en viss art skall kunna fortleva och ev. fortplanta sig på platsen. Man kan jämföra med uttrycken hållbart samhälle och hållbar livsmiljö. Det är inte alltid tydligt om varianterna används synonymt eller syftar på olika saker. Jag tycker ni ska föra fram ett uttryck där ni medvetet väljer samhälle eller livsmiljö utifrån vad som avses.

3) Återknytning till den första punkten: om man inte kan göra ett samhälle/livsmiljö strålsäkert så bör man fundera över ett annat uttryck som bättre speglar vad som avses. Två förslag för vidare diskussion är: samhälle/livsmiljö där farlig strålning minimerats alternativt strålningsminimerat samhälle/livsmiljö.

4) En sista fråga man kan ställa är om man ska säga strål- eller strålnings- som förled. Man kan tänka sig båda i det här fallet och det vanliga är då att man väljer den kortare, alltså strålsäkert (som du var inne på). I vår Kärnenergiordlista har vi strålkälla som första rekommenderade term och strålningskälla som synonym.

Frågedatum: 2008-11-12

Fråga: Vad betyder ordet stuva som i ”gård och stuva”?

Svar: Det kommer av fornsvenskans stugha, stuva som betydde dagligstuga, boningshus.

Frågedatum: 2004-08-16

Fråga: Heter det att man ”stänger ner en reaktor”? En del hävdar att ”ner” är en onödig anglicism.

Svar: Vår rundfrågning bland några data- och kärnenergiexperter bekräftar att det finns en liten nyansskillnad mellan att stänga, stänga av och stänga ner något. ”Stänga ner” är en process som måste gå i flera steg. Det är inget omedelbart förfarande som att trycka på en knapp eller vrida om en nyckel. Med andra ord stänger man inte av en reaktor, eller någon annan stor anläggning inom processindustrin, på samma sätt som man stänger av en tv eller en bilmotor. Ett annat sammanhang där man använder ”stänga ner” är inom datateknikens värld, då man till exempel kan stänga ner en server. Om man slår av huvudströmbrytaren så att hela nätverket slocknar direkt så har man ”stängt av”. När man stänger ner bör man se till att filer sparas, att folk kan logga ut och så vidare. Så visst finns det en betydelseskillnad mellan de här partikelverben och det enkla verbet ”stänga”.

Frågedatum: 2007-02-09

Fråga: Hur ska man översätta splay till svenska när splay anges som ett exempel på en ytdefekt i ett plastsubstrat?

Svar: Man kallar det stänkmärke på svenska. I de fall då stänkmärkena är utdragna kan man även kalla dem för strimmor, men motsvarande term på engelska är då streaks. Stänkmärke är det överordnade begreppet, det vill säga, en strimma är ett slags stänkmärke. Ett stänkmärke är en ytdefekt i en gjuten detalj som orsakats av att bubblor har dragits med längs ytan då gjutformen fyllts.

Frågedatum: 2006-04-26

Fråga: Jag behöver en svensk ekvivalent till underpinning research. Uttrycket används som en av åtta koder i HRCS (Health research classification system), som också används i Sverige i ansökningar om anslag till forskningsprojekt inom medicinområden.

Svar: I det här sammanhanget är underpinning research att betrakta som en rubrik snarare än en term. Någon etablerad svensk motsvarighet finns inte, men vi föreslår stödjande forskning. På HRCS webbplats finns en utförlig förklaring av begreppet: forskning som är inriktad på organismens normala funktion med fokus på det som kan ha betydelse för hälsa osv. Forskningen handlar alltså inte primärt om sjukdomar men den understödjer ”sjukdomsforskning”.

Frågedatum: 2010-04-14

 

Fråga: Är stöldskyddsbricka den riktiga termen för en sak som fästs på klädesplagg i butik och som markerar att plagget är skyddat mot stöld?

Svar: Ja, termen används i detta sammanhang. En liknande fråga ställdes till TNC 1980. Då diskuterades förledet larm- som alternativ till stöldskydds-. Av dessa kan stöldskydds- anses som mer allmän, för skyddet behöver inte alltid förverkligas genom larm. Det finns även en typ av skydd som innehåller färg; det kallas för färgklämma.

Frågedatum: 2001-03-19

Fråga: I en tidningsbilaga om ”business intelligence” stöter jag på ordet/termen suspect. Det förekommer bland annat i den fråga som inleder en artikel: ”Kan en effektivare hantering av kunder och suspects leda till bättre affärer?” Jag hittar inte suspect i Rikstermbanken. Känner någon på TNC till det?

Svar: TNC arbetade nyligen med ett projekt där flera begrepp som handlade om olika typer av kunder (existerande, blivande, potentiella etc.) skulle redas ut. I detta projekt definierade man begreppet bakom suspect med ‘potentiell kund eller kundgrupp som har identifierats’. Själva termen suspect diskuterades också men i det aktuella fallet ansågs det inte vara möjligt att byta till en svensk term. TNC föreslog ändå synonymen suspectkund för att få en mer hanterlig form i svenska sammanhang.

Frågedatum: 2010-09-24

Fråga: Vad heter SUV på svenska?

Svar: Vi rekommenderar att man i svenskan använder ordet stadsjeep i stället för den engelska förkortningen SUV (som står för ”sport utility vehicle”). De tusentals träffar på stadsjeep som man får om man söker på Internet talar för att ordet också är tämligen etablerat.

Frågedatum: 2008-04-01

Fråga: Ska jag säga: ”patienter som har behandlats med interna steroider får lättare hudproblem” eller är det bättre att säga ”patienter som har behandlats systemiskt med steroider får lättare hudproblem”?

Svar: Skriv antingen ”invärtes steroider” (inte ”interna”) eller ”systemiskt med steroider”. Båda alternativen går bra i detta sammanhang. Läkemedel kan bl.a. indelas i invärtes läkemedel (tabletter, stolpiller, injektionsvätskor m.m.) eller utvärtes läkemedel (salvor, krämer, örondroppar m.m.) Läkemedel kan också indelas enligt typ av administrering, lokal eller systemisk. Lokal administrering innebär ‘behandling på platsen för den sjukliga förändringen’, t.ex. behandling av en dermatit med kortisonpreparat i kräm. Systemisk administrering kan innebära dels ‘behandling av hela kroppen’ och dels ”behandling av ett enskilt organsystem’. Observeras bör alltså att ”systemisk” och ”invärtes” inte är helt synonyma uttryck. En instillation i till exempel urinblåsan är definitivt invärtes men inte säkert systemisk, det kan mycket väl vara fråga om lokal behandling.

Frågedatum: 2010-02-01

Fråga: Vad heter sätthärdat stål på engelska? Det är ett stål som är härdat på ytan.

Svar: Det heter case hardened steel eller carburized steel.

Frågedatum: 2001-03-19

Fråga: Heter det 1) taltidslucka eller taltidlucka, 2) tidluckemätning eller tidlucksmätning?

Svar: Det heter taltidslucka (enligt regeln om foge-s i treledade sammansättningar) respektive tidluckemätning (om man vill knyta an till regeln att förled som slutar på obetonat -a eller -e får -e- i sammansättningsfogen, jfr högskoleprov) eller tidlucksmätning (om man vill följa foge-s-regeln, jfr pepparkakshus) men som alltid om man har alternativ bör bruket också vägas in.

Frågedatum: 1995-11-09

Fråga: När är det okej att använda sig av svengelska? Hur ska man veta när ett uttryck har blivit accepterat att använda, eller är det aldrig accepterat att använda sig av uttryck som ”läkarteam”?

Svar: Jovisst är det okej att använda lånord i svenskan. För det är som låneord vi ser på det som du kallar för svengelska. Men problemet ligger förstås i din fråga om när ett uttryck har blivit accepterat som lånord. Ord som ”byrå”, ”film”, ”container”, ”team”, ”jobb”, ”mejla” har vi hämtat från andra språk och ev. anpassat för att få dem att fungera bättre i det svenska språket. Vi ger dem ofta svenska böjningar – det heter t.ex. ”två containrar”, ”läkarteamet”, ”mejlade” – och just anpassningen till det svenska språksystemet är något som vi språkvårdare månar om, för att det inlånade ordet ska kunna hanteras på ett smidigt sätt i skrift. För att kolla om ett lånord används mycket i svenskan kan man söka i SAOL, i Språkbanken och i Rikstermbanken.

Det är alltså okej med lånord, men: det kan finnas andra sätt att benämna begreppet i fråga på svenska. Vi vill därför också mana till att man är en aning restriktiv när det gäller facktermer och kollar om det finns redan etablerade termer på svenska. Men när det gäller ordet ”team” är det sedan länge accepterat i svenskan.

Frågedatum: 2012-01-23

Fråga: Jag arbetar som lärare vid högskolan och har sagt till en student som skrivit om ämnet teknik i förskolan att det inte heter technique på engelska utan technology, som jag lärt mig. Nu menar läraren i studieverkstan att det visst ska vara technique. Vad säger TNC?

Svar: Detta är inte en lätt fråga att svara på enligt de översättare som TNC har pratat med. Det vi vid en övergripande undersökning får fram är att technology nästan alltid används om själva ämnet teknik, oavsett om det är i förskolan (där man väl troligen är mycket konkret och lär ut hur man ska använda en dator, dvs. ”tekniken” som man använder då) eller på gymnasiet (där ”teknik” omfattar mer abstrakta resonemang). Med technique avser man oftare sätt eller metod för hur man gör något.

Frågedatum: 2015-10-27

Fråga: Vilken preposition är bäst att använda med ”tecken”? ”Tecken på” eller ”tecken till”? Kan man överhuvudtaget använda ”tecken för”?

Svar: Det beror på. Prepositionen ”för” brukar användas när ”tecken” betyder ‘beteckning’ (”svart är tecken för en svår nedfart”) och ”på” när betydelsen är ‘symtom’ (”tecken på svininfluensa kan vara feber”). Prepositionen ”till” brukar användas när ”tecken” betyder ‘antydan’ (”det fanns inte ett tecken till fruktan hos soldaterna”).

Frågedatum: 2010-02-04

Fråga: Heter det technetat eller technat?

Svar: Det heter teknetat stavat med -k-. Namnet bildas genom att man tar roten till centralatomens namn och lägger till ändelsen -at, vilken generellt används för komplexa anjoner, dvs. teknet-ium blir teknet-at.

Frågedatum: 1995-10-23

Fråga: Jag undrar över er tolkning av orden teknologiska och tekniska. Betyder de olika saker?

Svar: Kortfattat handlar teknologi om läran om hur man utnyttjar egenskaperna hos materia och energi för visst ändamål; teknik handlar mer om tillämpningarna för hur man utnyttjar egenskaperna hos materia och energi. Ofta används ordet teknologi om fackområden där utvecklingsarbetet i hög grad präglas av vetenskaplig metodik och utarbetande av teoretiska modeller, medan ordet teknik vanligen används om fackområden som kännetecknas av traditionella beräkningsmetoder, t.ex. maskinteknik.

Frågedatum: 2006-02-08

Fråga: Vad är det för skillnad mellan teknist och teknolog inom utbildningsväsendet? Kan man kalla studerande till högskoleingenjör för teknolog?

Svar: Teknist är teknikstuderande på gymnasienivå eller motsvarande, teknolog är studerande på teknisk högskola. Inom de tekniska högskolorna tycks begreppet vara begränsat till grundutbildningen. Vi anser att såväl studerande till civilingenjör som studerande till högskoleingenjör kan kallas teknologer.

Frågedatum: 2000-08-04

Fråga: Jag skriver min examensarbetesrapport och undrar vad som är bäst att använda: Telecom eller Telekom? Min rapport är på svenska men jag har ofta sett den engelska stavningen även i svensk press.

Svar: Du bör skriva telekom på svenska, alltså med liten begynnelsebokstav och med k-stavning. Sätt inte heller något bindestreck i ordsammansättningar med telekom: man skriver således t.ex. telekommarknad.

Frågedatum: 2002-05-17

Fråga: Jag har fått en fråga om vad terminering är. Frågan är ställd av en konstruktör som arbetar med elartiklar ”med och utan terminering”. Det enda jag kan hitta i mina källor är i TNC-term en hänvisning till ett svar från Biotermgruppen, där det bara konstaterades att termen finns. Kan TNC berätta lite mer om vad den betyder (inom biotermområdet om inte annat)?

Svar: I biologiska processer, typ DNA-replikation (DNA→DNA) eller transkription (DNA→RNA) eller translation (RNA→protein) brukar man använda terminering när man avser själva avslutandet av processen, dvs. då polymerisationsreaktionen avbryts. Den stegvisa påbyggnaden av molekylen kallas elongering. Under termposten translation hos Biotermgruppen kan du se en översiktsbild av translationen, där vi dock inte har med termineringen. Ordet terminering tycks finnas i många andra fackområden också, och vi gissar att det som är gemensamt för begreppet oavsett fackområdet är att det handlar om någon typ av avslut.

Frågedatum: 2008-01-28

Fråga: Hur benämns ”ständigt återkommande kort, häftig och ofrivillig ryckning” på svenska: tics eller tick? Och hur är böjningen?

Svar: Om det är den medicinska termen du är ute efter så rekommenderar vi ordformen tick på svenska framför tics. Och den böjning som är bäst är ”ett tick, ticket, flera tick, de där ticken”. Däremot vet vi att ordformen tics ofta förekommer i allmänspråket. Där används det också ibland i överförd betydelse för att svepande benämna en (o)vana vi har: ”Det har varit ett tic, en tvångshandling, ett specialintresse eller vad du vill kalla det.”

Frågedatum: 2015-03-24

Fråga: Inom vårt företag som arbetar i byggbranschen brukar vi använda benämningen tidplan. Tidsplan förekommer också och står i SAOL. Går det att få veta vilket som rekommenderas av TNC?

Svar: Enligt en gammal TNC-rekommendation bör det heta tidplan. Motiveringen är att vid storheten tid bör förledet vara tid-, medan förledet tids- bör användas när ”historisk” tid avses, t.ex. tidsanda eller tidstypisk. Den här rekommendationen är knappast möjlig att strikt följa men om man vill man kan man försöka göra en sådan åtskillnad mellan dessa båda förled.

Frågedatum: 1999-12-15

Fråga: Jag skriver om geologi och undrar när man använder stor begynnelsebokstav för tidsavsnitt, bergarter och bergartsavsnitt. I TNC:s ”Geologisk ordlista” (1988) finns det i slutet av boken riktlinjer för hur berggrundsindelningar (t.ex. lito- och biostratigrafier) borde skrivas på svenska, dvs. helst med liten begynnelsebokstav. Men jag ser allt oftare hur termerna skrivs med stor begynnelsebokstav samtidigt som man hänvisar till internationella överenskommelser. Är det så att något har ändrats i geologins skrivregler eller blir det svårare och svårare för forskare som enbart publicerar sig på engelska att se hur den svenska motsvarigheten borde vara?

Svar: I dag är det väldigt vanligt att engelskt skrivsätt och engelska skrivregler påverkar oss, och det är säkert därför man oftare ser versaler även i svenska texter. Det är väldigt viktigt att vara klar över att helt andra regler för t.ex. stor eller liten bokstav gäller när man skriver på engelska. Det är förstås inte alla medvetna om, så när många som är vana vid att läsa och skriva på engelska någon gång får möjlighet att skriva på svenska tar de med sig det engelska skrivsättet till sina svenska texter. Stor eller liten begynnelsebokstav i gråzonen mellan namn och benämning är dessutom ett erkänt knivigt område. Vårt råd är att du följer de svenska skrivreglerna för benämningar på arter, sorter och enheter och överallt använder liten begynnelsebokstav. Det innebär att du kan fortsätta att följa de råd som står längst bak i Geologisk ordlista (1988).

Frågedatum: 2011-01-20

Fråga: Vad heter tillsyn i pluralis? Här där jag jobbar förekommer ordet tillsyner. Själv tycker jag att det känns konstigt och skulle vilja skriva om det till tillsynsarbeten. Vad tycker ni?

Svar: Vi tycker att man mycket väl kan säga tillsyner i ert fall. Det handlar ju om en räknebar aktivitet. På Internet (Google) får vi många belägg för tillsyner – 588 träffar. I allmänspråket finns ingen pluralform av tillsyn. Men ni har tydligen behov av en pluralform, vilket man inte har i allmänspråket på samma sätt.

Frågedatum: 2005-01-26

Fråga: Vad heter tjänst, i frasen tjänster och produkter, på danska?

Svar: Det heter tjeneste på danska. Frasen heter tjenester og produkter.

Frågedatum: 2001-10-16

Fråga: Jag hoppas kunna få hjälp med en fråga som kom upp på ett möte igår. Hur definieras tjänst respektive service? Vi diskuterade benämningen på en ny kommitté, som hittills gått under arbetsnamnet ”kommunservice till företag”. Vi blev osäkra på vilket uttryck vi skulle välja.

Svar: Generellt kan sägas att service och tjänst många gånger används helt synonymt. Om det finns någon skillnad i användningen, så verkar det vara att service ofta används lite mer övergripande. Så termen service kan stå för två begrepp: 1. underhåll och kontroll av t.ex. maskiner 2. åtgärd eller aktivitet som utförs i syfte att betjäna kunder. När service används för att benämna åtgärd eller aktivitet är termen synonym med tjänst. I flera källor som vi tittat i för att se hur termerna används, verkar det som om service ofta används mer övergripande. Men det finns exempel där detta inte stämmer. Exempelvis definieras hemtjänst som ‘bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande’ och att denna service i kommentaren utgörs av ”t.ex. hjälp med inköp, ärenden på post och bank och tillredning av måltider”. Det kanske i stället borde hetat ”hemservice” där ”tillredning av måltid” är en ingående tjänst. Men nu är hemtjänst en etablerad term och det är svårt att ändra på den.

Er benämning ”kommunservice till företag” kan ni troligen behålla så. Om denna service syftar på något övergripande (som i sig kanske inbegriper olika tjänster), så kan det vara en riktigt bra benämning.

Frågedatum: 2011-05-27

Fråga: Hur uttrycker man toleranser i löpande text?

Svar: I löpande text är det lämpligt att använda snedstreck, t.ex. ”50 +5/–2”. Om toleransen är lika stor åt båda hållen är det lämpligt att använda plus-minus-tecknet.

Frågedatum: 1995-07-31

Fråga: Det engelska over all thickness finns i en standardtitel till en standard om golv. Vad ska det heta på svenska – total tjocklek eller totaltjocklek?

Svar: Det vore inte alls fel att skriva total tjocklek, men det sammanskrivna totaltjocklek låter mer som en term än det särskrivna alternativet. Om uttrycket ska stå för ett särskilt begrepp är det därför bättre att skriva ihop det. Vid särskrivning finns också en risk att man kan tro att det går bra att ändra det inledande adjektivet till ett annat.

Frågedatum: 2005-01-25

Fråga: Jag översätter en film där man talar om ett hus som står på en traffic island. Finns det något ord på svenska för detta?

Svar: Ja, det heter trafikö på svenska och definieras i TNC 61 Kommunalteknisk ordlista som ’avgränsat område i väg- eller gatukorsning avsett att leda och åtskilja trafikströmmar’. Exempel på trafiköar är refug, rondell och skiljeremsa. Om en trafikö är tillräckligt stor kan det naturligtvis finnas ett hus på den, men något särskilt ord för en trafikö med hus på har jag inte hittat. Det var ju heller inte det frågan gällde.

Frågedatum: 1996-10-21

Fråga: Jag undrar vad transition state i enzymsammanhang heter på svenska?

Svar: Den svenska termen för transition state är övergångstillstånd.

Frågedatum: 1997-02-03

Fråga: Inom optiken talar man om transmission. Hur ser adjektivet ut? Säger man transmittent eller transmissiv?

Svar: Adjektivet är transmittent, som kommer av transmittans. Transmittans definieras enligt Svenska optiksällskapet som ”kvot mellan transmitterat och infallande strålningsflöde”. Nationalencyklopedin ger en, för lekmannen, enklare definition: ’mått på ett ämnes genomsläpplighet för ljus eller ljud av en viss våglängd eller frekvens’. Transmissivitet däremot är, också enligt Nationalencyklopedin, ’förmåga hos ett jord- eller berglager att leda grundvatten’.

Frågedatum: 2000-09-21

Fråga: Jag har ibland hört att man talar om traumavård, vad är det man behandlar där? Och vad betyder egentligen ordet trauma?

Svar: Den allmänspråkliga betydelsen av trauma är ‘svår psykisk påfrestning’, ofta av chock, sorg e.d. Men den fackspråkliga betydelsen i medicinska sammanhang är ‘fysisk eller psykisk skada som uppkommer till följd av yttre orsaker’. Här innefattas såväl lindrigare skador såsom en stukad fot, som livshotande skador efter till exempel en svår trafikolycka. Inom traumavården har man avgränsat vilken typ av skador som ska hanteras där. Där behandlar man patienter med uppenbar eller misstänkt livshotande skada, som uppstått efter någon form av allvarlig händelse. Den stukade foten däremot hanteras i den ordinarie akutsjukvården.

Frågedatum: 2016-03-29

Fråga: Hur översätter man bäst tredjelandstillstånd till engelska i transportsammanhang?

Svar: Uttrycket third country permit förekommer, bl.a. i EU-dokument. Det bekräftades även av Tullverket.

Frågedatum: 2005-02-07

Fråga: Har hört termen tribologi i samband med underhållsmetoder. Vad avses och varifrån kommer ordet?

Svar: Tribos kommer av grekiskan och betyder gnida. Tribologi definieras som ‘läran om friktion, smörjning och slitage eller nötning’. Termen myntades i det här sammanhanget 1966, och den tycks vara internationell.

Frågedatum: 1995-11-22

Fråga: Hur översätts viktenheten ounces troy till svenska?

Svar: Troy ounce (förkortat ”oz.tr.” i GB och ”oz.t.” i USA) används vid vägning av ädelmetaller och motsvarar 31,10348 gram. Den engelska termen används på svenska och är lika med apothecaries ounce som i sin tur är lika med 480 grains.

Frågedatum: 1998-03-23

Fråga: Vad heter i pneumatiska eller hydrauliska sammanhang tryckfall på engelska?

Svar: Det heter pressure drop.

Frågedatum: 1999-09-24

Fråga: Heter det träbränsle eller trädbränsle? Hur definieras begreppet?

Svar: Det heter trädbränsle, och definieras som ‘biobränsle från trädråvara som inte genomgått kemisk process’.

Frågedatum: 1995-11-21

Fråga: Jag har hamnat i en tvist och behöver hjälp med att reda ut begreppet tröskel. Hur hög kan en tröskel vara? Finns det någon definition?

Svar: I Gunnar Dravnieks ”Byggandets ord” finns följande definition av tröskel: ‘upphöjning vid dörrens underkant i syfte att få dörren att sluta tätt’ . Den exakta höjden verkar inte höra till begreppets väsentliga kännetecken, vilket också bekräftas av andra källor.

Frågedatum: 2011-10-06

Fråga: Hur definieras tsunami och finns det någon svensk benämning?

Svar: Tsunami används som term på svenska (och även på de flesta andra västeuropeiska språk samt ryska) för det begrepp som enligt Geologisk ordlista (TNC 86) definieras som ‘snabbt fortplantad havsvåg uppkommen genom ett kortvarigt och kraftigt submarint jordskalv eller vulkanutbrott’. Termen böjs tsunamin, tsunamier, tsunamierna.

Frågedatum: 2005-03-31

 

Fråga: För att det inte ska bli faktafel i vårt manus till en spelfilm utspelad på 40-talet skulle vi vilja veta om läkare då använde termen tubarocklusion.

Svar: I ”Medicinsk terminologi” från 1944 återfinns termerna tubarsterilisering och ocklusion, som betyder tillslutning. Sammanfattningsvis finns belägg för att steriliseringsmetoden fanns i slutet på 40-talet, och de ingående termerna användes var för sig. Det är mycket möjligt att sammansättningen tubarocklusion också användes, men det har vi inget direkt belägg för. Om ni vill vara helt säkra på att ni använder rätt terminologi kan ni ju skriva tubarsterilisering eller tubarsterilisering medelst ocklusion i stället.

Frågedatum: 2006-03-29

Fråga: Vad har ni för förslag till svenska motsvarigheter för ubiquitous, ubiquitous public access och ubiquitous geographic information? Min fråga gäller främst termen ubiquitous, som dyker upp alltmer i t.ex. ISO/TC 211 Geographic information. Syftet med ”ubiquitous public access” kan sägas vara att göra information tillgänglig för alla överallt, att låta prylar utbyta information med varandra och att saker och människor sömlöst ska kunna förflytta sig mellan olika positioneringssystem.

Svar: Vi föreslår på svenska ubik, ubik tillgänglighet, respektive ubik geografisk information. Även Datatermgruppen rekommenderar ubik som översättning för ubiquitous (rekommendationen har dock inte publicerats än) och har i sina diskussioner kommit fram till att det står för två närliggande begrepp:1. som ger tillgång till Internet överallt i ett stort geografiskt område2. som finns åtkomlig överallt i ett hem eller kontor med någon form av interaktionsdon (”det intelligenta hemmet/kontoret”).

Frågedatum: 2009-07-01

Fråga: Hur rekommenderar ni att man använder förkortningen UFO? Kan man skriva UFOs eller UFOnas eller UFOns? Eller skrivs förkortningen ut som ufon, ufos eller ufonas?

Svar: Eftersom ufo är en initialförkortning som utläses som ett vanligt ord, och inte bokstav för bokstav, skrivs den med små bokstäver. Du kan läsa om detta i TNCs skrivregelssamling ”Skrivregler för svenska och engelska från TNC”. Till initialförkortningar som utläses som vanliga ord fogas böjningsändelser utan att man markerar dem på något sätt. Man sätter alltså inte ut något kolon. Skriv alltså ufon, (ett) ufos och ufonas.

Frågedatum: 2005-05-31

Fråga: Finns det någon motsats till ordet intermodal; alltså ett ord för något som bara transporteras på ett trafikslag?

Svar: Det där med motsatser är inte alltid så enkelt, men vi kan förstå behovet av att vilja uttrycka att enbart ett trafikslag används utan att man anger vilket. Även om intermodala transporter verkar väletablerat som uttryck förekommer också multimodala transporter, och utifrån det blir det lite enklare att hitta en motsats: unimodala transporter. Det har använts i EU-dokument, men även i rapporter från Trafikanalys.

Frågedatum: 2011-08-26

 

Fråga: Jag skulle vilja veta vad som är skillnaden mellan orden uppgradera och uppdatera. Vilket borde man använda när det gäller att hämta program från nätet?

Svar: Svenska datatermgruppen säger att en uppgradering i regel innebär en större ändring av programmet, med nya funktioner etc., än en uppdatering. Därför är det vanligare att en uppgradering kostar pengar medan en uppdatering kan vara gratis. Uppdateringar gäller oftast felrättning utan kostnad.

Frågedatum: 2001-09-17

Fråga: Hur definieras upplag inom bygg- och anläggningsområdet?

Svar: Det definieras som förvaringsplats för produkter vid kortvarigt uppehåll mellan två moment under produktion eller för färdiga produkter i avvaktan på borttransport (Plan- och byggtermer, 1994).

Frågedatum: 2005-07-05

Fråga: Vad står förkortningen UPS för?

Svar: Det som på engelska kallas UPS (uninterruptable power supply) benämns på svenska avbrottsfri kraft eller avbrottsfritt kraftsystem beroende på sammanhang.

Frågedatum: 1995-10-06

Fråga: Jag söker en svensk motsvarighet till den engelska termen ASM, Available seat miles.

Svar: Available seat miles, ASM, översätts med utbjudna sätesmilar.

Frågedatum: 1995-12-22

 

Fråga: Är det någon skillnad mellan tillbehör och utrustning?

Svar: I TNC 104 ”Basord i våra fackspråk definieras tillbehör som ‘anordning som är avsedd att användas tillsammans med en annan anordning men som inte tillför någon helt ny funktion (1)’. Utrustning definieras som ‘uppsättning av anordningar och föremål som behövs för en viss tillämpning eller verksamhet (1)’.(I TNCs webbokhandel kan du köpa ”Basord i våra fackspråk” och andra publikationer från oss.)

Frågedatum: 1995-10-20

 

Fråga: Jag arbetar med en bruksanvisning för en apparat och behöver en svensk benämning för en knapptyp som förekommer på den. Den här knappen sitter bredvid bildskärmen och ”antar” den funktion som för tillfället står till vänster om den, på skärmen. På engelska kallas knappen ”variable button” eller ”flexible button”. En översättare har föreslagit ”programstyrd knapp” vilket inte blir så jättesmidigt att använda genomgående i bruksanvisningen. ”Funktionsknapp” används redan om en annan knapp (märkt FN) som man kopplar en ofta använd funktion till (dvs. egentligen en typ av snabbval).

Svar: Det är synd att benämningen ”funktionsknapp” redan är upptagen, men å andra sidan uttrycker den inte helt tydligt att knappens funktion varierar beroende på var man råkar befinna sig i menyerna som visas på bildskärmen. Vi har belägg för att ”valknapp” och även ”flexknapp” (möjligen låter det föråldrat). använts för denna typ av knapp. Efter den här genomgången hamnar vår slutliga rekommendation på valknapp eller på multifunktionsknapp.

Frågedatum: 2011-11-22

 

Fråga: Enheten för storheten reaktiv effekt är ”var”, men jag undrar om den ska skrivas med små eller stora bokstäver?

Svar: Normalt är enheten för reaktiv effekt ”voltampere” med beteckningen ”VA”. IEC har dock antagit benämningen och beteckningen ”var” (av franskans volt-ampère-réactif) för voltampere som enhet för reaktiv effekt. Enhetsbeteckningar ska i allmänhet skrivas med gemener utom första bokstaven i en beteckning då benämningen kommer från ett egennamn (t.ex. Wb från Weber). Enhetsbeteckningar skrivs alltid med rak stil.

Frågedatum: 2001-01-19

Fråga: Jag skriver en rapport om vattenpipsrökning. Allt material på området är på engelska, vilket gör att jag nu har en fundering på hur man böjer ordet vattenpipa. Heter det:

  1. vattenpiptobak eller vattenpipstobak (med eller utan s)?
  2. vattenpipbruk eller vattenpipsbruk (jämför med tobaksbruk, cigarrettbruk)
  3. vattenpiprökare, vattenpiperökare eller vattenpipsrökare?

Svar: Du bör skriva: ”vattenpipstobak”, ”vattenpipsbruk”, ”vattenpipsrökare”. När man ska göra en sammansättning av förledet ”vattenpipa” och ett efterled som ”tobak” kan vi bestämt säga en sak: det ska inte heta ”vattenpiptobak”. I en sammansättning mellan ett redan sammansatt ord och ett till ord vill vi nämligen oftast markera fogen på något sätt så att vi tolkar ordet rätt. (Jämför ”skolbokhylla”: ‘en bokhylla i skolan’, med ”skolbokshylla”: ‘en hylla för skolböcker’.) Det vanligaste är att vi markerar fogen med ett -s-, t.ex. ”storbildsskärm”. Men när förledet slutar på -a förekommer ibland -e- som fogebokstav, t.ex. ”högskoleutbildning”, ”förskolechef”, ”tunnelbanevagn”. I ditt fall har vi inget omfattande språkbruk att luta oss emot, vilket man annars kan ha. Men en sökning på Google efter belägg visar att ”vattenpipstobak” är vanligare än ”vattenpipetobak”.

Frågedatum: 2010-06-17

Fråga: Jag håller på att översätta en annons för ett material som används i skor, och där används de franska uttrycken imperméable och coutures étanchées. Motsvaras dessa av vattentät på svenska?

Svar: På svenska finns flera termer som anger att ett material skyddar mot väta: vattenhärdig, vattenbeständig, vattenavvisande, vattentät, vattenavstötande. Vi avråder dock från benämningen vattenavvisande. Efterledet -härdig är något svagare än -beständig. Vattenbeständigt är ett föremål ‘som ej påverkas av vatten i flytande eller gasformigt tillstånd’. Den termen motsvaras dock av water resistant och résistant à l’eau. Även om få skodon i praktiken är helt vattentäta är det ändå den termen som blir bäst här. Coutures étanchées skulle kunna översättas med tätade sömmar eller vattentätade sömmar.

Frågedatum: 1998-10-22

Fråga: Känner TNC till ordet versalgemener? Ett lite konstigt begrepp tycker jag, syftar varken på gemener eller versaler enbart utan på de båda när de står tillsammans i vissa konstellationer.

Svar: Nej, vi har inte några belägg för versalgemen, varken i våra databaser eller i våra grafiska och typografiska handböcker. Det kan tyda på att det antingen står för en ny term eller är mer av jargong. Några belägg hittar vi dock. I Vägverkets publikation ”VäGMäRKEN 8 Lokaliseringsmärken för vägvisning” står det följande om versalgemen text:

”Tratex heter teckensnittet som används för vägmärken. Det har utvecklats för att få maximal läsbarhet under de speciella förhållanden som råder på vägarna. … Vid versalgemen text (versaler = stora bokstäver, gemener = små bokstäver; versalgemen = versal begynnelsebokstav och resten gemener) används Tratexsvart eller Tratexvit.”Termen verkar (av detta och några ”Google-belägg” att döma) användas för att snabbt beskriva en viss stil på t.ex. ett vägmärke, en logotyp, en rubrik. Det används alltså inte när man talar om vanliga meningar som ju alltid liksom skrivs versalgement.

Frågedatum: 2008-01-04

Fråga: Vad kan kortformen video användas om? Är det korrekt att säga bara video om tekniken, filmen, apparaten och kassetten? Hur ser pluralformen ut?

Svar: I plural heter det videor, enligt SAOL. I talspråk, eller om det klart framgår vad man avser, är det okej att säga video om tekniken, filmen, apparaten och kassetten. I skriftspråk, eller om man vill vara tydlig, är det lämpligt att precisera och skriva eller säga videoteknik, videofilm, videoapparat eller videobandspelare, videokassett eller videoband.

Frågedatum: 1999-03-03

Fråga: Vi har funderat på om vindbruk är en bra term för vindkraft när man avser ”näringen”, det vill säga all den näringsverksamhet, inklusive alla underleverantörer och bisysselsättningar som skapas och bibehålls tack vare vindkraften. Dessutom skulle termen vindbruk samtidigt föra tankarna till både långvarighet och platsbundenhet, på det sätt som jordbruk gör.

Svar: Vi tycker att vindbruk är en bra term. Det är förvirrande att vattenkraft används både för energiformen och för näringsverksamheten, och det pekar just på behovet att skapa en ny term för att skilja dessa betydelser åt. Efterledet -bruk definieras som ’verksamhet som avser utnyttjande av naturresurs’, såsom i bergsbruk, jordbruk, skogsbruk, vattenbruk. Och då är ju vindbruk en bra vald term.

Frågedatum: 2006-02-16

Fråga: Vad kallas en enda stolpe med vingar i ett vindkraftverk? På franska kallas hela anläggningen för parc éolien. Mitt förslag är att vi utgår ifrån det franska och kallar en sådan här stolpe för en eolit.

Svar: Nej, den rätta termen är faktiskt vindkraftverk, eftersom varje stolpe utgör ett vindkraftverk i sig. När man har byggt flera stolpar intill varandra säger man på svenska, på motsvarande sätt som på franska, vindkraftspark. På Google finns belägg för både med och utan foge-s, men enligt huvudregeln borde det vara vindkraftspark. Det finns för övrigt ingen anledning att låna in ett ord som eolit när det redan finns en svensk term för begreppet i fråga, det skulle bara skapa förvirring.

Frågedatum: 2005-07-14

Fråga: Vad är skillnaden mellan vindkraftverk och vindturbin?

Svar: TNC 81 Energiordlista (1984) definierar turbin som ‘motor med hjul, försedda med skovlar eller blad, i vilken kinetisk energi hos ett strömmande medium omvandlas till arbete’ och i anmärkningen står: ”Med förleder specificeras bl.a. det medium som turbinen drivs av, t.ex. gasturbin, vattenturbin, vindturbin, ångturbin (utformad som kondensturbin eller mottrycksturbin).” Vindkraftverk definieras ‘kraftverk (1) för omvandling av vindenergi till elektrisk energi’.

Frågedatum: 2010-05-06

Fråga: Vi ska diskutera visionen för vårt företag. Finns det någon definition av begreppet vision?

Svar: Det viktiga är att göra en åtskillnad mot projektmål eller projektresultat. Ett projektmål är det meningen att man verkligen ska nå inom en bestämd tid med hjälp av bestämda åtgärder. Visionen kanske är nästan på gränsen till ouppnåelig men ändå möjlig att sträva mot – hela tiden. TNCs vision är ”en störningsfri fackspråklig kommunikation i samhället”. Den visionen är svår att genomföra som ett projekt, men vi kan åstadkomma störningsfri kommunikation i små delområden och bit för bit sträva mot den större visionen. En bra vision är en heltäckande och komprimerad affärsidé som ska visa företagets existensberättigande.Norstedts svenska ordbok drar gränsen mellan vision och mål så här:

vision: ‘framtida idealbild (att sträva mot)’

mål: ‘avsett resultat av verksamhet’

Frågedatum: 2008-04-10

Fråga: Finns det någon god svensk motsvarighet till den engelska ekonomiska termen volatility?

Svar: Det verkar som om termen volatilitet är den som används på svenska i ekonomiska sammanhang. En expert på Svenska Fondhandlareföreningen använder termen och Nationalencyklopedin skriver: ”prisrörlighet på finansiella marknader. Att t.ex. en aktie, option, ränta eller valuta har hög volatilitet innebär att priset varierar mer än genomsnittligt. Som mått används ofta standardavvikelse.” I andra källor ges hänvisning till standardavvikelse, men den termen kan även ge associationer till statistik som inte behöver vara ekonomisk. Volatilitet verkar vara en vanligt förekommande (även på Internet) och fullt godtagbar term på svenska.

Frågedatum: 1998-11-18

Fråga: Vad betyder förkortningen VVS? Jag och många med mig menar att det betyder: ”värme, ventilation, sanitet”. Emellertid finns en spridd missuppfattning att det betyder ”värme, vatten, sanitet”. Jag vore tacksam om ni kunde bekräfta den rätta betydelsen.

Svar: Du har rätt: VVS står för ”värme, ventilation, sanitet”. Så säger vår ordlista Plan- och byggtermer 1994 (TNC 95). Det bör dock påpekas att användningen av termen VVS på senare år minskat, medan man ser VS, ”värme, sanitet”, allt oftare. Det är ju den biten rörmokarna ägnar sig åt, medan ventilationen ligger på andra yrkesgrupper. Det är förmodligen inom just rörbranschen tolkningen ”värme, vatten …” legat nära till hands. Eftersom VVS är en förkortning som är vanlig i allmänspråket och som inte är ett egennamn kan den mycket väl skrivas med små bokstäver: vvs. I början av en mening har man då stor begynnelsebokstav: Vvs.

Frågedatum: 2003-01-10

Fråga: Varför skriver de i våra fysikböcker om värmet och inte om värmen? Är någon av de här bestämda formerna mer korrekt att använda?

Svar: Vissa substantiv har skilda böjningsformer i fackspråk och allmänspråk, och värme är ett av dem. Böjningsformen värmet används i naturvetenskapliga sammanhang, och därför skriver fysikböckerna så.. I andra sammanhang, t.ex. när man vill tala om väderleksförhållanden, bör man hellre använda böjningsformen värmen.

Frågedatum: 1999-01-15

Fråga: Hur definieras värmeanläggning?

Svar: Det definieras som del av värmesystem som till större delen är belägen utanför värmeförbrukande byggnad och slutar i förbindelsepunkt samt tillhör värmeproducent.

Frågedatum: 1995-02-03

Fråga: Korrekturläser en text där man vill kalla värmekapacivitet för värmekapacitet. Har läst NE men blir inte klok på deras text. Undrar om det är någon begreppsskillnad bakom termerna.

Svar: Värmekapacitet är ett materials förmåga att leda (eller leda bort) värme, med SI-enheten (J/K). Det är vanligare att man anger denna ledningsförmåga per massenhet, det vill säga med kJ/(kg•K), och det kallas då materialets värmekapacivitet. Värmekapacivitet och värmekapacitet är alltså inte samma sak, men däremot verkar i dag värmekapacivitet vara synonymt med specifik värmekapacitet. Den senare termen kan eventuellt vara inlånad från engelskan, eftersom värmekapacivitet heter specific heat capacity på engelska.

Frågedatum: 2006-03-28

Fråga: Jag översätter en bok om att cykla mountainbike, från engelska till svenska. Den term jag inte hittar någon bra svensk benämning på är derailleur. En flerväxlad cykel har två stycken, en främre och en bakre. De ser inte riktigt likadana ut men kan närmast liknas vid ledade armar. Den bakre flyttar kedjan mellan kuggkransarna i bakhjulsnavet, den främre mellan kedjehjulen vid pedalerna.

Svar: Det engelska derailleur verkar komma från franskans dérailleur. I Fransk-svensk ordbok (Natur och Kultur) finns dérailleur med den svenska motsvarigheten växelförare (på cykel). Vi har också funnit ett till belägg på att växelförare är den rätta termen i en svensk-engelsk cykelordlista från Dansk Cyklist Forbund.

Frågedatum: 2001-09-14

Fråga: Jag använder vårdcentral dagligen i mina översättningar. Av en slump kom det fram att det i vissa delar av det svenska språkområdet (bland annat i Österbotten och Jämtland) inte bara är så att man har ett annat namn för detta (hälsocentral), utan att man starkt avråder från att använda just vårdcentral. Enligt Socialstyrelsens termbank är termen i det här fallet vårdcentral, och det kommer inte upp några träffar alls på hälsocentral. Hur ska man tänka kring det här? Båda termerna används ju helt klart. Kan man i och med Socialstyrelsens termlista säga att vårdcentral är mer ”rätt” om översättningen gäller medicinska texter som kommer att skickas kors och tvärs över landet mellan olika myndigheter? Eller ska man försöka se det som att om översättarna sitter i olika delar av landet, så måste översättningen få färgas av regionala skillnader? Svaret varierar ju i och med översättningens syfte, men det vore ändå intressant att höra hur ni skulle resonera.

Svar: Använd det etablerade vårdcentral utom i de fall den finlandssvenska ekvivalenten hälsocentral är vanligare, eventuellt i Österbotten. Generellt bör man använda sedan tidigare etablerade termer. Att inte göra det skapar onödig begreppsförvirring.

Frågedatum: 2012-06-11

Fråga: Jag behöver en definition av begreppet ”vårdnivå”. Vet ni om det finns någon organisation som definierat detta? Min uppfattning är att det är egenvård, primärvård och specialiserad vård, men jag vet att det finns andra uppfattningar också.

Svar: ”Vårdnivå” har i ett flertal artiklar i Läkartidningen följande innebörd: ‘intensitet i sjukvård som tillhandahålls av läkare eller vårdinrättning’. ”Egenvård” tycks inte omfattas av vårdnivå, utan vårdnivå är alltid kopplat till den hälso- och sjukvård som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal.

Frågedatum: 2011-05-19

Fråga: Jag skulle vilja ha en definition på våtrumsenhet. Det står i följande sammanhang: ”Varje våtrumsenhet förses med föravstängningsventil”. Jag tror att en våtrumsenhet är ett badrum med golvbrunn.

Svar: I TNC 95 Plan- och byggtermer 1994 finns följande definition på våtutrymme: ‘utrymme där golv och väggar kan förväntas bli utsatta för vattenbegjutning vid upprepade tillfällen’. Exempel på våtutrymmen är badrum, duschrum och tvättstuga. Toalettrum med vattenklosett och tvättställ betraktas inte som våtutrymme. Efter diskussioner har vi kommit fram till att våtrumsenhet och våtutrymme troligen inte är samma sak. Med våtrumsenhet avser man antagligen installationsenhet (t.ex. tvättställ, vattenklosett eller duschblandare) som definieras som ‘utrustningsenhet som har vattenförsörjning och som ingår i installation’.

Frågedatum: 1995-03-15

Fråga: Vi håller på att översätta en produktbeskrivning där den engelska termen wet printing förekommer – vad kallas det på svenska?

Svar: Den tänkbara termen våttryck har inte gått att belägga i vår textil-, färg- eller trycklitteratur. Den engelska termen wet printing förekommer dock som synonym till wet-on-wet-printing som kan översättas med vått-i-vått-tryckning. Det förklaras i Ny grafisk ordlista som ”med vått-i-vått avser man tryckning i flerfärgspressar, där färgerna trycks i varandra utan att däremellan torka. Inom måleri används även termen vått-på-vått-målning.

Frågedatum: 1999-01-28

Fråga: Hur ska ”vajfaj” skrivas: Wi-Fi eller WiFi?

Svar: Vi avråder från versaler mitt i ord. Därför är varianten ”Wi-Fi” den som vi rekommenderar.

Frågedatum: 2011-04-15

Fråga: Hur skriver man wiki i plural?

Svar: Vi rekommenderar att du använder termen wikiwebbplats i stället för wiki. Trots att det är ett längre ord verkar det vara mer vanligt förekommande. Dessutom kommer man då förbi problemet med pluralböjningen.

Frågedatum: 2006-04-24

Fråga: Vad ska det vara för genus på xylitol? Visst är det väl n-genus på så gott som alla namn som slutar på -ol?

Svar: Ja, det heter xylitolen. TNC rekommenderar n-genus för kemiska ämnesnamn som slutar på bl.a. -ol, t.ex. alkohol, sorbitol och glykol.

Frågedatum: 1991-12-12

Fråga: Vad heter ”offentlig plats” på finska?

Svar: Yleinen paikka. I Nordisk förvaltningsordbok står det förvisso julkinen paikka, men EUs term yleinen paikka är den term som också används av finska polisen.

Frågedatum: 2006-03-08

Fråga: Vad heter Young’s modulus på svenska?

Svar: Young’s modulus heter elasticitetsmodul eller Youngs modul.

Frågedatum: 1997-09-29

Fråga: Finns det någon skillnad mellan ytjämnhet och ytplanhet ?

Svar: Ja, det är olika begrepp. Ytjämnhet och ytplanhet definieras i TNC 95 Plan- och byggtermer 1994 som ‘mått på en ytas finhetsgrad, släthet’ respektive ‘mått på en ytas variation i höjdled’. Endast ytjämnhet finns definierad i SIS standard: ‘ytavvikelser med jämförelsevis korta medelavstånd’, med anmärkningen ”Ytjämnhet borde egentligen heta ytojämnhet”. Om planhet ensamt säger standarden att det är ‘ytas överensstämmelse med ett plan’ och att avvikelse från planhet t.ex. är skevhet. Skillnaden tycks alltså vara den att ytplanhet gäller en större sammanhängande yta än yt(o)jämnhet.

Frågedatum: 1994-05-11

Fråga: I samband med nya kvartersnamn har man framlagt förslagen Zinket och Kromet. Är det lämpligt, dvs. vilket genus har dessa kemiska grundämnen egentligen?

Svar: Grundämnenas namn har vanligen t-genus men det finns undantag och dit hör bl.a. zink och krom (som i TNCs skrivregler endast anges med n-genus). Kvartersnamnen bör alltså vara Zinken och Kromen.

Frågedatum: 1991-09-16

Fråga: Vad betyder zoning i byggsammanhang?

Svar: Zoning är engelska och står för ‘the dividing of a municipality into districts and the establishment of regulations governing the use, placement, spacing and size of land and buildings’ och har översatts med zonindelning.

Frågedatum: 1997-10-22

Fråga: Jag vore tacksam för era synpunkter på när man ska välja ordet klubbstämma i stället för årsmöte. Klubbmöte betraktar jag som vilket möte som helst i en klubb, medan klubbstämma bara kan betyda årsmöte. Vad ska vi välja för de möten vi har i vår klubb?

Svar: Om ni vill vara tydliga så använder ni årsmöte för det årliga mötet och klubbmöte för övriga möten (så har ni samma efterled, –möte, i båda fallen). Årsmöte kan ha synonymen föreningsstämma eller bara stämma (enligt Nationalencyklopedin).

Frågedatum: 2015-02-16

Fråga: Vad heter åtdragningsmoment på franska och tyska? Det är det moment som är just innan en skruv eller mutter börjar deformeras vid åtdragning, en sorts vridmoment.

Svar: Med hjälp av den engelska termen tightening torque, fann vi den tyska termen Anzugsmoment och den franska couple de serrage. Anzugsmoment kan också betyda startmoment (starting moment på engelska, couple de démarrage på franska).

Frågedatum: 1990-11-24

Fråga: Hur är det egentligen med gränsdragningen mellan återvinning och återanvändning. Jag känner till TNCs definitioner i TNC 62 men vill diskutera uttydningen ur Vägverkets synvinkel. Det handlar om beläggningsmaterial på vägar, asfalt, som granuleras eller fragmenteras för att sedan bli till ny asfalt. Återvinning eller återanvändning? Sedan finns en variant till, nämligen grus som packats men som tas upp och förflyttas och läggs ut på annan väg. Återvinning eller återanvändning?

Svar: Den första varianten med asfalt är nog närmast att betrakta som återvinning om man tar fasta på att man omvandlar den färdiga vägbeläggningen till någon slags asfaltråvara, även om det är gammal asfalt som blir till ny asfaltråvara. Den andra varianten med grus är knepigare; det sker ingenting annat med gruset än att det grävs upp och förflyttas. Möjligen kan man se det som ungefär detsamma som med asfalten, bara med en gradskillnad i omvandling (det packade gruset löses upp), i så fall återvinning också här. Återanvändning är ett underbegrepp till återvinning och avser att man utnyttjar något i befintligt skick, utan omvandling, t.ex. en returflaska.

Frågedatum: 1995-09-08

Fråga: Våra kunder tycker att grossist låter föråldrat och vill kalla sig återförsäljare. Är det samma sak?

Svar: Nej, återförsäljare innefattar t.ex. grossist, detaljist, handelsagent och står för ‘person eller företag som är ett mellanled i distributionen och säljer något vidare’.

Frågedatum: 1990-12-13

Fråga: Vad heter ärvärde och börvärde på engelska?

Svar: Actual value är ärvärde, och desired value är börvärde.

Frågedatum: 1996-10-16

Fråga: Hur definieras ö-drift?

Svar: Ö-drift är en term som förekommer inom området kraftdistribution. Om t.ex. två kraftbolag är sammankopplade med varandra och ett fel uppstår hos det ena kraftbolaget kan bolagen kopplas isär, varvid det fristående kraftbolaget övergår till ö-drift, som även kallas insulär drift.

Frågedatum: 1997-03-27

Fråga: Jag skriver uppsats och undrar vad bergarten ögongnejs heter på engelska?

Svar: Ögongnejs heter augen gneiss (bergarten har eye structure eller augen structure).

Frågedatum: 1994-03-11

Fråga: Rekommenderar TNC önolog eller œnolog (oenolog)?

Svar: Båda formerna existerar men vi rekommenderar önolog. Utvecklingen tycks ha varit enolog – œnolog – önolog. Öno- kommer ursprungligen från grekiskans oinos (vin). Oi på grekiska har ofta blivit e på svenska, t.ex. ekonomi av oikonomia (oikos betyder hus). Både önolog och ekonomi har lånats in i svenskan via franskan (œnologue resp. économie). Att ett och samma grekiska fonem har fått olika uttal och därmed form på franska beror nog på att man i fallet œno- lånade direkt från grekiskan (1600-tal) och i fallet éco- lånet gick via latin oeco- (1200–1300-tal) som uppenbarligen utvecklades till ett e-uttal. Den svenska formen enolog är nog en tidig analogibildning till andra, ursprungligen grekiska, ord i svenskan, som ekonomi, där oi har blivit e (jfr tyskans Ökonomie). Senare blev den franska formen på œ- vanligare och på senare tid har termen försvenskats till ö-. En spontan försvenskning p.g.a. ökad användning av termen?

Frågedatum: 2000-03-27

Fråga: Jag översätter en text som handlar om fordon som har tak som kan öppnas. På engelska har man använt termerna sliding roof och opening roof vilket på svenska har översatts än med skjutbart tak, än med öppningsbart tak. Andra språk har bara en term genomgående. Kan jag göra på samma sätt i de svenska översättningarna? Är det då inte bäst att välja öppningsbart tak?

Svar: Jo, öppningsbart tak måste stå för det övergripande begreppet av de två.

Frågedatum: 1991-12-18