|
Häromdagen ringde en person från en myndighet som är en av TNCs större kunder och bad om råd. Hon ville i ett visst sammanhang argumentera för att metoderna inom terminologiläran (dvs. begreppsanalys, definitionsskrivning och termval) är användbara också för annat än för rent terminologiarbete. Hon tänkte särskilt på informationsstrukturering och översättningsarbete men även på arbetet med att avgöra vad som är synonymi mellan två termer, och hon behövde stärka sina argument. Så, på vilket sätt är de terminologiska metoderna bra i sådana här andra sammanhang? Detta är vad vi framhöll:
Inom informationsstrukturering behöver man hålla reda på om ett visst informationsobjekt motsvarar ett begrepp i fackspråket eller om det skapats endast för den aktuella informationsmodellen. Om innehållet i informationsobjektet stämmer överens med begreppet bakom en fackterm bör man inte ge informationsobjektet en ny benämning. Och vice versa.
Det första man ska göra när man översätter facktexter är att identifiera vad som är termer. Det andra är att ta reda på vilka begrepp som döljer sig bakom de olika termerna. Det tredje är att finna ekvivalenter till termerna på målspråket och de måste förstås avse samma begrepp. Finns det inte någon ekvivalent måste man kunna hantera den situationen också, t.ex. genom att ge en beskrivning av det aktuella begreppet på målspråket, låna in källspråkstermen eller skapa en helt ny målspråksterm. (Att kunna identifiera synonymi i källspråk är också viktigt när man vet att ett begrepp saknar ekvivalent på målspråket, något som är fallet i många av våra minoritetsspråk. Då bör man inte skapa synonymi också på målspråket, bättre då att använda resurserna till att skapa en enda bra term.)
Att avgöra om två termer är synonymer inom ett språk liknar det att söka efter ekvivalenter på ett annat språk. Om man har tagit reda på vilket begrepp en term står för inom ett visst fackområde är det lättare att komma fram till om två termer är synonymer eller ej.
En fundamental del i terminologiläran är att skilja mellan termer (som är språkliga uttryck), begrepp (som finns i vårt medvetande) och referenter (som finns i verkligheten). Kan man göra denna åtskillnad finns det goda förutsättningar för att man får ordning och reda i många sammanhang. Gör man det inte så kan man lätt åstadkomma (ny) begreppsförvirring!
Anna-Lena Bucher, vd
Blogginlägg 28 januari 2011
|
Kommentarer