Utan definitioner ingen semantisk interoperabilitet!

Interoperabilitet ses oftast ur tre olika perspektiv: teknisk, semantisk och organisatorisk. Även om alla tre anses vara lika viktiga dominerar de tekniska aspekterna, medan den semantiska interoperabiliteten, som troligen utgör en mycket större utmaning, oftast hamnar i skymundan. Det är de tekniska aspekterna som både beställare och leverantörer i första hand fokuserar på, kanske med en from förhoppning om att tekniken också ska kunna ordna till innehållet.

Om man ska samla data om t.ex. genomströmningshastigheten i arbetslöshetsförsäkringen, mellangenerationens omfattning i pensionssystemet, kunder och klienter i bankvärlden, och mappa ett system mot ett annat för att kunna utbyta information, hur gör man om det inte finns definitioner till vissa specifika begrepp eller tydliga beskrivningar av informationsobjekten? Jo, man gissar vad benämningarna står för. Eller tror sig veta på grundval av det språkliga uttrycket, dvs. termen. Utan definitioner blir det flera gissningar och kvaliteten på den semantiska interoperabiliteten låg. Hur många gånger har en myndighet eller ett företag råd att gissa när de låter bygga sina IT-system?

Nu arbetar de svenska myndigheterna med att utveckla den offentliga förvaltningen till en effektiv e-förvaltning (slå gärna upp termen e-förvaltning i Rikstermbanken för en definition). En väl fungerande e-förvaltning ställer stora krav på samverkan, samordning och samarbete mellan både människor och datorer. Sådant sker bäst om man inte behöver gissa vad den andra parten menar.