|
"För att språklagen säger det", skulle kunna vara ett enkelt svar.
Men för många myndigheter är det inte helt klart vad det innebär att ha "ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas". Därför har TNC (tillsammans med Fodina) satsat på modellen Term-O-Stat som syftar till att konkretisera vad myndigheter kan göra och hjälpa dem att få igång ett ändamålsenligt terminologiarbete i språklagens mening. Modellen har presenterats vid tre seminarier under 2010. Vid seminarierna har också Socialstyrelsens terminologiarbete beskrivits som ett exempel på hur en myndighet kan arbeta.
Hur lyckas en myndighet som Socialstyrelsen att förankra terminologiarbete i sin ledning och dessutom i andra organisationer som är verksamma i hälso- och sjukvårdssektorn? Vilka argument kan man behöva för att övertyga ledningen om nyttan med terminologiarbete? Detta är frågor som tagits upp i diskussionerna vid seminarierna.
TNC framhåller främst två skäl till varför man ska ägna sig åt terminologiarbete, oavsett vilken verksamhet man har.
Det första vi vill peka på är hur svårt det är att göra något tillsammans med andra när man inte är överens om vad man menar. Alla beslut i en professionell verksamhet bör således formuleras utifrån väl definierade begrepp. Det är ett skäl så gott som något för varför terminologiarbete bör bedrivas.
Det andra vi vill peka på är att terminologiarbete främjar så kallad transparens, eller insyn, inom och mellan organisationer. Med transparens menas vanligen öppenhet kring beslut och aktiviteter som har en inverkan på det omgivande samhället, särskilt miljö och ekonomi. Att ha en transparent organisation kräver definitivt ordning och reda bland termer och begrepp.
Om man tar sig an de terminologiska frågorna på ett systematiskt sätt kan Språklagens paragraf 12 förbättra tydligheten i det egna fackspråket. I förlängningen gör det att hela verksamheten blir mer transparent.
Anna-Lena Bucher, vd
|
Kommentarer